Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Transkript

1 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

2 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? Händelser i vår omvärld innebär kraftigt stigande elevvolymer och ökad mångfald i klassrummen. Den konservativa skolvärlden upplever ett rejält förändringstryck. Rätt hanterat kan det generera nya lösningar, innovation, kreativa idéer etc. För att inte backa in i framtiden behöver skolan se mångfald som en tillgång i arbetet med att förbereda eleverna för morgondagens samhälle. Vilka är nycklarna i detta arbete? Finns det goda exempel? Med detta som utgångspunkt genomförde EY våren 2016 en enkät till rektorer i 100 kommuner, de 50 kommuner som har högst invånarantal samt de 50 kommuner som fick mest kronor per invånare av det statliga extra flyktingsbidraget som betaldes ut i december EY har också från dessa kommuner efterfrågat information om hur resurser fördelas till skolor som tar emot nyanlända elever samt om det finns riktlinjer för arbetet med nyanlända elever. Genomförande Enkäten utgick från Skolverkets och Skolinspektionens rekommendationer för framgångsrikt mottagande av nyanlända elever och innehöll även öppna frågeställningar om utmaningar, framgångsfaktorer och nya arbetssätt. I skollagen (3 kap, 12 a ) avses med nyanländ den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet, och har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. När det gäller gymnasieelever finns Språkintroduktion för elever som har gått mindre än fyra år i svensk skola. Språkintroduktion är till för den som har behov av en utbildning i svenska för att gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning. Enkäten sändes till rektorer för kommunala högstadieskolor samt kommunala gymnasieskolor som erbjuder Språkintroduktion. Svar inkom från 160 rektorer, fördelat enligt nedan: 2

3 Majoriteten av rektorerna tycker att arbetet vid skolorna fungerar bra Över hälften av rektorerna bedömer att deras skolor i stor eller mycket stor arbetar i enlighet med rekommendationerna för mottagande av nyanlända. Av enkäten framgår att skolor i större kommuner och skolor med tidigare erfarenhet av att ta emot nyanlända har kommit längre i arbetet. Cirka 60 procent av rektorerna bedömer att det på skolan finns samsyn, gemensamt anstagande och att de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet. På frågan om social delaktighet ar cirka 70 procent av rektorerna att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra icke nyanlända elever. Två tredjedelar av rektorerna ar att en inledande bedömning i stor eller mycket stor görs av elevens kunskaper och erfarenheter, samt att undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar. Cirka 70 procent av rektorerna bedömer att nyanlända elever i stor eller mycket stor ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt. Drygt 80 procent bedömer att de nyanlända eleverna i stor eller mycket stor erbjuds kvalificerad svenska som andraspråkundervisning samt modersmålsundervisning. Vad gäller studiehandledning på modersmålet bedömer 70 procent av rektorerna att eleverna erbjuds detta i stor eller mycket stor. Utvecklingsområden är att säkerställa resurser till arbetet med nyanlända, att arbeta strategiskt med kompetensutveckling samt att följa upp de nyanlända elevernas kunskapsutveckling inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resurser fördelas olika Cirka 40 procent av rektorerna anser att resursfördelningen per nyanländ är tillräcklig. Kommunerna fördelar resurser på olika sätt. Många kommuner har ett elevpengsystem som kompletteras med olika extra ersättningar för nyanlända elever. En del kommuner har en förstärkt elevpeng under de nyanlända elevernas två första skolår. Förberedelseklass, modermålsundervisning och språkintroduktion är ofta anslagsfinansierade. I gymnasieskolorna är en variant att förstärka programpriset för Språkintroduktion, vilket ska täcka kostnader för bl.a. studiehandledning. Studiehandledning kan också ingå i ersättningen för modersmålsundervisning, som ofta finansieras med anslag. I Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever påtalas att det är viktigt att huvudmannen tar hänsyn till behoven på de olika skolenheterna och eventuellt omfördelar resurserna, bland annat genom att föra en dialog med rektorerna. Rektorerna ska fördela resurser med utgångspunkt i elevernas olika förutsättningar och behov, och kan enligt Skolverket behöva begära mer resurser av huvudmannen, som då kan behöva skjuta till mer resurser för att skolenheterna ska kunna leva upp till bestämmelserna i författningarna. Systemet med elevpeng innebär ofta att alla tillgängliga resurser delas ut till skolorna. Vid omfördelning måste då resurser hämtas tillbaka från en skolenhet för att kunna ges till en annan. Hur det kommer att fungera i praktiken återstår att se. 3

4 Utmaningar och framgångsfaktorer Den stora ökningen av nyanlända elever under hösten 2015 har varit svår att hantera. Nyanlända elever utgör inte en homogen grupp, utan består av individer med mycket skiftande kunskapsnivåer och bakgrunder. Det är en utmaning att möta varje individ på rätt nivå i respektive ämne. Ett stort bekymmer är att nyanlända som kommer i sena skolåldrar inte hinner nå kunskapsmålen och bli behöriga. Andra utmaningar består i att rekrytera kompetent personal och att lösa lokalfrågor, samt att hantera rörligheten i elevgrupper när nyanlända flyttar mellan kommuner och boenden. De framgångsfaktorer som flest rektorer nämner är att så tidigt som möjligt integrera nyanlända i befintliga klasser, att de nyanlända eleverna blir hela skolans angelägenhet och att personalen är engagerad. Andra framgångsfaktorer består i kvalificerad personal med hög kompetens samt att ha höga förväntningar och att eleverna direkt börjar prestera i ämnen. Det är av vikt att eleverna läser mycket svenska i början och att de får en bra start med kartläggning och bedömning samt en god överlämning från mottagande enhet. Nya arbetssätt växer fram I rektorernas beskrivningar av nya arbetssätt framträder tre tydliga mönster: Digitalisering - användningen av läsplattor, appar för översättning, inläsning, you tube-filmer på modersmålet och distansundervisning utgör konkreta hjälpmedel. Individualisering nivågruppering och möjlighet att läsa ämnen utifrån kunskapsnivå ger framgång i skolarbetet. Teamarbete samplanering, två och trelärarsystem, SvA i kombination med ämnen och pedagoger som arbetar över klass- och gruppgränser ter sig mer framgångsrikt än att på traditionellt vis vara en lärare per klass och klassrum. 4

5 Blir följden innovation? Innovationer kan vara inkrementella eller radikala. Hittills har arbetet med nyanlända elever i viss mån lett till inkrementella innovationer, det vill säga mindre förändringar som förstärker och förbättrar redan etablerade arbetssätt. Någon radikal, omstörtande innovation som ändrar spelreglerna och skapar fundamentala förändringar har ännu inte skett. Förändringstrycket är dock stort. Vårt skolsystem bygger på en linjär progression från förskola till grundskola och vidare till gymnasieskolan. Det är inte anpassat utifrån att det kommer gymnasieelever som är analfabeter eller högstadieelever som saknar grundläggande kunskaper i vissa ämnen, men som kan mer än svenska elever i andra ämnen. Exempel på nyanländ elev Sammantaget innebär därför tillströmningen av nyanlända elever en stor utmaning för det svenska skolsystemet, en utmaning som kan driva utvecklingen i en riktning som gynnar alla elever. Om skolorna lyckas med digitalisering, individualisering och teamarbete kommer det att komma alla elever till godo. Kanske kan möjligheten att arbeta med ny teknik, i nära samarbete med andra och utifrån varje elevs unika förutsättningar och behov även locka fler att söka sig till läraryrket. Frågan är dock om dessa förändringar räcker, eller om det krävs mer radikala grepp för att höja utbildningsresultaten. Det ger upphov till en rad frågeställningar: Finns det behov av ett mer flexibelt skolsystem? Går det att skapa en flerspårig skola, men snabbspår i vissa ämnen och andra vägar för äldre elever med kort skolbakgrund? Kommer friskolorna att ta emot fler nyanlända elever framöver, och vad kan det i så fall generera? Vad kan skolan lära av de nyanlända eleverna och hur tar vi på bästa sätt till vara på deras kunskaper och resurser? Kan en ökad flexibilitet tjäna som modell för att höja betygen även för svenska elever? Behövs det fler lagförändringar? Detta kommer vi att diskutera med vår panel vid seminariet i Almedalen. 5

6 Strategi för kompetensutveckling Rektorernas Har din förvaltning en strategi för kompetensutveckling kopplad till nyanländas behov? Totalt Ja Nej Hälften av rektorerna ar ja på frågan om förvaltningen har en strategi för kompetensutveckling kopplad till nyanländas behov. Andel som at JA Grundskola % av rektorerna ar att det på deras skola finns en strategi för kompetensutveckling kopplad till nyanländas behov. Gymnasieskola Har din skola en strategi för kompetensutveckling kopplad till nyanländas behov? Totalt Ja Nej Andel som at JA Grundskola Gymnasieskola Följande betonas i kommunala riktlinjer för mottagning av nyanlända som vi har tagit del av: Ämneskunskaper och inte enbart svenska och SvA Jämn fördelning av nyanlända på samtliga skolor i kommunen Vikten av samplanering mellan ordinarie lärare och studiehandledning / modersmålsundervisning IKT i undervisningen 6

7 Kunskap och förhållningssätt Lärarna på din skola har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande. Din skola ger förutsättningar för elevens sociala delaktighet så att den nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever andel av andel av 160 Inte alls Inte alls På din skola finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt an och de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet. Hälften av rektorerna bedömer att lärarna i stor eller mycket stor har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande andel av 160 Inte alls Cirka 60 procent av rektorerna bedömer att det på skolan finns samsyn, gemensamt anstagande och att de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet På frågan om social delaktighet ar cirka 70 procent av rektorerna att påståendet i stor eller mycket stor stämmer. Rektorer i kommuner med mer än ånare anser i högre grad än rektorer i mindre kommuner att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna icke nyanlända elever. 7

8 Bedömning och individuell anpassning Rektorernas En inledande bedömning görs av elevens kunskaper och erfarenheter som ger en tillräcklig grund för planering av den fortsatta skolgången. 43 En inledande bedömning Inte alls Nyanlända elever ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper o och språk parallellt andel av 160 Inte alls Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov Inte alls Två tredjedelar av rektorerna ar att en inledande bedömning i stor eller mycket stor görs av elevens kunskaper och erfarenheter, samt att undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar. 73 procent av rektorerna bedömer att nyanlända elever i stor eller mycket stor ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt. 8

9 SvA, modersmålsundervisning och studiehandledning Rektorernas De nyanlända eleverna erbjuds kvalificerad svenska som andraspråkundervisning. 43 En inledande bedömning Inte alls De nyanlända eleverna ges studiehandledning på modersmålet utifrån de enskilda elevernas olika förutsättningar och behov andel av 160 Inte alls De nyanlända eleverna erbjuds modersmålsundervisning Inte alls Drygt 80 procent av rektorerna bedömer att de nyanlända eleverna i stor eller mycket stor erbjuds kvalificerad svenska som andraspråkundervisning samt modersmålsundervisning Vad gäller studiehandledning på modersmålet bedömer 70 procent av rektorerna att eleverna erbjuds detta i stor eller mycket stor. 9

10 Uppföljning Rektorernas Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet görs en särskild uppföljning av nyanlända elevers skolresultat inv, andel av 117 andel av 160 Inte alls Enligt Skolverkets allmänna råd avseende utbildning av nyanlända elever behöver arbetet med nyanlända elever ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen behöver ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur elevernas kunskapsutveckling följs upp. Rektorn behöver utifrån vad som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet utveckla processerna för arbetet med de nyanlända eleverna Cirka 60 procent av rektorerna ar att det i begränsad görs en särskild uppföljning av nyanlända elevers skolresultat inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingspotentialen är således stor. 44 procent av rektorerna bedömer att det, i stor eller mycket stor, inom ramen det systematiska kvalitetsarbetet görs en särskild uppföljning av nyanlända elevers skolresultat. 10

11 Utmaningar I enkäten ställdes öppna frågor om utmaningar, framgångsfaktorer och nya arbetssätt. Vi har sorterat en i olika återkommande teman, och listar de mest frekventa en på frågorna. Vilka är de största utmaningarna i arbetet med nyanländas skolgång? Alla nivåer och skiftande bakgrunder. Att möta varje individ och hinna få dem att nå kunskapsmål och behörighet på kort tid. Personalrekrytering och kompetensutveckling. Volymen nyanlända hösten Att de flyttar runt mellan boenden och kommuner och har en oklar social situation. Lokalfrågan. Stora behov av elevhälsa på grund av psykisk ohälsa. Organisation och schemaläggning. Att bygga en flexibel verksamhet. 11

12 Framgångsfaktorer 11 I enkäten ställdes öppna frågor om utmaningar, framgångsfaktorer och nya arbetssätt. Vi har sorterat en i olika återkommande teman, och listar de mest frekventa en på frågorna. Vilka är framgångsfaktorerna i arbetet med nyanländas skolgång? Tidig inkludering i ordinarie klass, med stöd av studiehandledare. Att de nyanlända blir hela skolans angelägenhet och att det finns samsyn och samarbete. Engagerad personal. Kvalificerad personal med hög kompetens. Nivågruppering och flexibilitet i att möta och gruppera om utifrån förmågor och behov. Höga förväntningar och att eleverna direkt börjar prestera i ämnen. Mycket svenska i början. Bra start med kartläggning och bedömning samt bra överlämning från mottagningsenheten. 12

13 Nya arbetssätt 12 I enkäten ställdes öppna frågor om utmaningar, framgångsfaktorer och nya arbetssätt. Vi har sorterat en i olika återkommande teman, och listar de mest frekventa en på frågorna. Har ni testat nya arbetssätt? Ge exempel! Teamarbete. Två- eller trelärarsystem, samplanering, ämnen kombineras med varandra och med Svenska A, pedagoger arbetar över klass- och gruppgränser. Digitalisering. Inläsningstjänst, appar för översättning, you tube-filmer på modersmålet, fjärrundervisning vid studiehandledning och modersmålsundervisning m.m. Individualisering. Nivågruppering utifrån kunskaper, möjlighet att läsa ämnen på den nivå de befinner sig, snabbspår för elever med god skolbakgrund. Pedagogisk utveckling. Språkutvecklande arbetssätt, genrepedagogik. 13