Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Transkript

1 Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan 4» Andraspråk sidan 4» Anhöriginvandring eller anknytningsinvandring sidan 4» Arbetskraftsinvandring sidan 4» Asylsökande sidan 4» EU-migranter sidan 4» Ensamkommande barn sidan 4» Flerspråkig sidan 4» Flykting sidan 4» Förberedelseklass sidan 4» God man sidan 5» Gömda barn sidan 5» Kvotflykting sidan 5» Modersmål sidan 5» Nyanländ elev sidan 5» Nyanländ och flerspråkig sidan 5» Nyanlända förskolebarn sidan 5» Papperslösa barn sidan 5» Studiehandledning sidan 6» Särskilt förordnad vårdnadshavare sidan 6» Vårdnadshavare sidan 6 Styrande dokument sidan 6» Internationellt sidan 6» Nationellt sidan 6 Mottagande sidan 6» Välkomstcentrum sidan 6» Kartläggning sidan 6» Undervisning sidan 7» Skolplacering sidan 7» Kommentar sidan 7 Organisation inom förskola och skola sidan 7 Kvalitetsarbete sidan 7» Uppföljning och utvärdering sidan 7 Kompetensutveckling sidan 7 Checklista ansvarsfördelning enligt Skolverkets allmänna råd sidan 8 Relaterade styrdokument sidan 9-2-

3 Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever FÖRORD Många familjer väljer att flytta till Borlänge vilket innebär att vi behöver säkerställa förskolor och skolor med hög kvalitet i tillräcklig omfattning. Vi väljer därför att göra stora satsningar inom skolan för att möta de behov som finns i kommunen. Barnen är vår framtid och att vår kommun får fler unga innevånare kan, enligt min uppfattning, aldrig ses som annat än en rikedom. De unga som växer upp i Borlänge idag har kunskap om, och kontakter med, omvärlden på ett sätt som tidigare generationer aldrig haft. Dagens Borlängebor har en bred kulturell och språklig kompetens i den globala värd vi lever i är detta en otrolig tillgång inte minst när det gäller vårt näringslivs konkurrenskraft. 1 /Jan Bohman, kommunalråd, Borlänge kommun BAKGRUND Förutsättningar att klara fortsatta studier och arbete är lust att lära i en trygg miljö. Framtidens skola ger möjligheter till ökad måluppfyllelse. En likvärdig skola är en grundförutsättning för att alla barn och elever ska nå sina mål. Grunden för det livslånga lärandet läggs i vår kommunala verksamhet och då ska den erbjuda möjligheter för alla att lyckas. I en trygg och utvecklande miljö, ska barn och elever nå bästa resultat utifrån sina förutsättningar. Våra verksamheter ska kännetecknas av ett inkluderandet synsätt. Det ska vara grundat på en demokratisk gemenskap och delaktighet där olikhet ska ses som en tillgång. Nämndens prioriterade uppdrag är att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det. För att lyckas med detta måste vi utveckla verksamheten i den takt som krävs. Det ställer stora krav på hela vår kommunala organisation för att lyckas möjliggöra denna tillväxt. Barn och bildningsnämnden betonar i sitt arbete portalparagraferna från FNs Barnkonvention: - Alla barn har samma rättigheter och lika värde - Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn - Alla barn har rätt till liv och utveckling - Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.2 SYFTE Syftet med Borlänge kommuns riktlinjer är ökad likvärdighet i alla skolformer. Dessa grundar sig på skollag och Skolverkets allmänna råd. Riktlinjer ska bidra till att ge en gemensam grund i framtagandet av lokala handlingsplaner som ska gynna alla elevers rätt till lärande. Planen revideras inför varje nytt läsår samt vid förändringar i styrdokumenten som påverkar rutinen. 1 Strategisk plan, Jan Bohman, kommunalråd, Borlänge kommun 2 Nämndplan för barn och bildning i Borlänge kommun, Mari Jonsson -3-

4 Definitioner och begrepp ANDRASPRÅK Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). ANHÖRIGINVANDRING ELLER ANKNYTNINGSINVANDRING Anhöriginvandring eller anknytningsinvandring är när en person vill flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det gäller ofta make, maka, sambo eller barn under 18 år. Även adoptivbarn ingår i denna kategori av invandring. Anhöriginvandraren är den som kommer till Sverige. Anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige. Anhöriginvandring följer i viss mån asylinvandringen eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med någon anhörig. ARBETSKRAFTSINVANDRING Personer som flyttar till Sverige på grund av arbete. ASYLSÖKANDE Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) i Sverige, men som ännu inte har fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och /eller Migrationsdomstol. Asylsökande åberopar exempelvis att han/hon är flykting och på grund av de politiska förhållandena i sitt hemland inte kan återvända. Asylsökande barn från 3-6 år har rätt till allmän förskola eller förskoleklass. Om föräldrarna arbetar har de rätt till förskoleplats på samma sätt som andra barn. Elever 7-18 år har rätt till skolgång. De har dock ej skolplikt. Efter att eleven har fyllt 18 år har denne inte rätt att påbörja gymnasieutbildning. EU-MIGRANTER EU-migrant som begrepp används främst för att beteckna de EU-medborgare som utnyttjar den fria rörligheten för personer inom EU, för att resa in, och uppehålla sig i, en annan medlemsstat. ENSAMKOMMANDE BARN Asylsökande barn och ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. FLERSPRÅKIG En flerspråkig individ behärskar två eller flera språk som används på olika sätt i olika sammanhang. Ett eller flera av språken kan vara individens modersmål. För en flerspråkig individ bosatt Sverige som har ett annat modersmål än svenska, kan svenskan betraktas som ett andraspråk. Ett andraspråk kan man tillägna sig genom inlärning i en miljö där språket talas eller genom undervisning. Barn i förskolan och elever med annat modersmål än svenska, ska få möjlighet att utvecklas till flerspråkiga individer. Detta innebär utveckling av såväl modersmål som andraspråk. FLYKTING Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. FÖRBEREDELSEKLASS Förberedelseklass införs som ett nytt begrepp i och med det nya riksdagsbeslutet. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen ska delvis få undervisas i förberedelseklass. Under samma förutsättningar ska även andra elever vars kunskaper har bedömts få undervisas delvis i förberedelseklass. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i ämnet. Undervisning i förberedelseklass ska inte få pågå längre än två år (2014/15:UbU6). -4-

5 GOD MAN En person som ska ta tillvara barnets intressen, under asylprocessen, om föräldrarna själva inte kan göra det. Detta innebär att denne har till uppgift att vara barnet behjälpligt och föra dess talan gentemot myndigheter, t ex skolan. GÖMDA BARN Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. KVOTFLYKTING Kvotflyktingar är de flyktingar som FN:s flyktingorgan UNHCR beviljat flyktingstatus och som kommer till Sverige från något av FN:s flyktingläger. Den svenska regeringen bestämmer kvoten. MODERSMÅL Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Enligt Skollagen gäller följande för erbjudande av modersmålsundervisning. Skollagen 2010:800 Kap : En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. Språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. Eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Skolförordningen 2011:185 5 kap. 10 : En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. Minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. Det finns lämplig lärare. För undervisning i minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska gäller inte att det måste vara minst fem elever som önskar det. Språklagen (2009:600) NYANLÄND ELEV 3 kap.skollagen 12a 1. Har varit bosatt utomlands 2. Nu bosatt i landet 3. Har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses som nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 NYANLÄND OCH FLERSPRÅKIG Det är viktigt att definiera och särskilja begreppen nyanländ och flerspråkig. Nyanlända elever omfattas av särskilda förordningar, just för att de börjar sin utbildning i svensk skola senare än andra elever och har begränsade kunskaper i svenska språket. Begreppet flerspråkighet hänger ihop med en individs kompetens i flera språk. NYANLÄNDA FÖRSKOLEBARN Barn vars föräldrar inte uppehållit sig mer än två år i Sverige. Föräldrarna har inte svenska som modersmål och talar bristfälligt eller inte alls svenska. Familjen vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållande. PAPPERSLÖSA BARN Barn och ungdomar som vistas utan tillstånd i Sverige. Det kan t ex handla om barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna, som har haft rätt att vistas här under tiden för prövning av uppehållstillstånd, men där rätten har upphört, eller barn där ett tidigare beslut att vistas har funnits men upphört. -5-

6 STUDIEHANDLEDNING Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. Enligt Skolförordningen 2011:185: 5 kap. 4 ska En elev få studiehandledning på modersmålet, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning eller som särskilt stöd. SÄRSKILT FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE Tilldelas av Tingsrätten efter att barnet fått permanent uppehållstillstånd och fram till att det fyller 18 år. Har samma uppgifter och ansvar som God man. VÅRDNADSHAVARE Den person eller personer som har den rättsliga vårdnaden, det vill säga det juridiska ansvaret för ett barn. Det kan vara föräldrarna eller en person utsedd av domstolen. Styrande dokument INTERNATIONELLT Barnets rättigheter är en del av den aktuella folkrätten. FN:s barnkonvention lyfter särskilt alla barns rättigheter, samma värde och tillgång till utbildning. 3 NATIONELLT I styrdokumenten skollag, skolförordning och läroplan står skolans värdegrundsuppdrag och barnets lärande och kunskapsutveckling i fokus. Olika språk ska ses som en tillgång och den kulturella bakgrunden ska uppmärksammas på ett konstruktivt sätt där barnets språkliga och kulturella tillhörighet tas tillvara. Mottagande BORLÄNGE KOMMUN SKA:» Säkerställa En väg in via Välkomstcentrum, dit samtliga nyanlända barn och elever kommer för ett första möte med den svenska skolan.» Säkerställa att information om hur anmälan till Välkomscentrum ska ske och att denna finns lättillgänglig för eleven via hemsidan, på Vällkomstcentrum och informationsfoldrar på skolor och centralt i kommunen. VÄLKOMSTCENTRUM Det första mötet sker i samtalsform med vårdnadshavare, barn/elev och skolpersonal, där information om det svenska barnomsorg - och skolsystemet ges, samt möjlighet att lyfta förväntningar och ställa frågor. Ett övergripande inskrivningssamtal genomförs och dokumenteras i syfte att få kunskap om barnets/elevens skolerfarenheter, språk och ämneskunskaper, med fokus på intressen, styrkor och förmågor. KARTLÄGGNING Syftet med kartläggningen är att ge skolan information om elevens erfarenheter, förmågor och kunskaper på elevens starkaste språk. Kartläggningen ska ligga till grund för beslut om elevens placering i årskurs och undervisningsgrupp. Detta är viktigt för att skolan ska kunna planera den första tidens undervisning för eleven. Kartläggningen steg 1 sker genom samtal med elev inom fyra frågeområden: Språk, tidigare skolgång, förväntningar samt erfarenheter och intressen. Vårdnadshavare deltar under kartläggningsmötet och har möjlighet att komplettera elevens svar. Steg 2 innefattar kartläggning av elevens förmåga att läsa/skriva och kommunicera på sitt starkaste språk och elevens matematiska förmågor. Steg 2 genomförs tillsammans med kartläggningspedagog, elev samt tolk. 3 FN:s konvention om barnens rättigheter, Barnkonventionen -6-

7 UNDERVISNING Under kartläggningsperioden (2-8 veckor) sker grundläggande undervisning i svenska som andra språk och andra skolämnen. Detta görs utifrån individuella förutsättningar. För att ta tillvara på elevens modersmål samarbetar lärare och studiehandledare. Studiehandledarna ger eleverna stöd i deras språk och kunskapsutveckling. SKOLPLACERING Kommunens ska:» säkerställa en organisation för mottagande och utbildning av nyanlända elever där skolverksamheternas olika ansvars områden tydligt framgår» anpassa antalet platser för nyanlända elever utifrån aktuellt behov» möjliggöra en snabb skolplacering utifrån den nyanlända elevens förutsättningar och behov» skapa förutsättningar för rektor att bedriva undervisning för nyanlända elever som håller hög kvalitet. KOMMENTAR Antalet nyanlända barn och elever som kommer till Borlänge kommun varierar från läsår till läsår. Det är därför viktigt att kommunen har en långsiktig planering och flexibel organisation som kan möta behovet och snabbt anpassas efter en ökning eller minskning av elevunderlaget. Ibland kan det vara så att det bor fler elever i området än vad skolan klarar att ta emot. När antalet elever som vill gå på en skola är större än det antal platser skolan erbjuder, måste kommunen därför bedöma vilka elever som har bäst rätt till en plats på skolan enligt det som kallas relativ närhet. Det betyder att skolan gör en jämförelse mellan alla sökande. Organisation inom förskola och skola Förskolan/skolan ska:» säkerställa en organisationer som ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.» säkerställa en organisationer som inkluderar nyanlända barn/elever i förskolan och skolans övriga verksamhet. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska innehålla systematiska uppföljningar och utvärderingar på alla nivåer i kommunen. Rektor respektive förskolechef ansvarar för att följa upp och lyfta fram arbete med nyanlända och flerspråkiga elever och barn på sin enhet. Resultaten används sedan som grund för analys kring framgångsfaktorer såväl som utvecklingsområden. Utifrån dessa kan beslut tas och insatser göras som bidrar till en ökad måluppfyllelse, ökad kvalitet och en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Borlänge kommun ska» kontinuerligt följa upp effekterna av riktlinjerna» säkerställa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever och kontinuerligt utvärdera kommunens organisation för mottagande och undervisning av nyanlända.» ge alla förskolor och skolor tillgång till stöd och fortbildning i interkulturellt förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt samt lärande av och på ett andraspråk. Kompetensutveckling Det är angeläget att berörda på alla nivåer i organisationen har kunskap om vilka krav på verksamheterna som FN:s konvention om barnets rättigheter ställer och därmed hur kommun och skola förväntas agera vad gäller nyanlända elevers utbildning och skolgång. -7-

8 Checklista ansvarsfördelning enligt Skolverkets allmänna råd Hemkommunen bör genom samarbete med myndigheter säkerställa att nyanlända barn och ungdomar i kommunen så snart som möjligt kommer i kontakt med och får information om skolväsendet. Huvudmannen bör Rektor bör Lärare och övrig skolpersonal bör Förutsättningar för arbetet 2. regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever för att vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna, 3. ha en långsiktig planering för mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever, samt 4. skapa rutiner för att, med utgångspunkt i den långsiktiga planeringen, följa upp att arbetet med mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever fungerar på skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder. 5. regelbundet informera huvudmannen om behovet av resurser för att ge de nyanlända eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål samt vilka ytterligare resurser som skolenheten behöver, 6. se till att det finns rutiner för hur kvalitetsarbetet kring mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever ska bedrivas på skolenheten, samt 7. analysera lärarnas och övrig skolpersonals behov av kompetensutveckling avseende mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever och ge möjligheter till sådan kompetensutveckling. Inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper för placering i årskurs och undervisningsgrupp samt skolform 1. ha rutiner som säkerställer att rektorn är delaktig i och tar del av den genomförda bedömningen, i de fall inledande bedömningar av nyanlända elevers kunskaper sker vid en central mottagningsenhet eller motsvarande, och 2. skapa förutsättningar för rektorn att säkerställa att den nyanlända eleven både har lämplig placering och får lämplig undervisning under den tid som hennes eller hans kunskaper inledningsvis bedöms. Undervisning för nyanlända elever 3. ha rutiner så att lärare och övrig skolpersonal så snart som möjligt informeras om att en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper behöver göras, hur denna bedömning ska genomföras och vilka som ska medverka i bedömningen, 4. ha rutiner för hanteringen av underlag inför beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp 5. vid den inledande bedömningen av den nyanlända elevens kunskaper verka för att hon eller han får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk, och 6. säkerställa att den nyanlända eleven har lämplig placering och får en lämplig undervisning under den tid som hennes eller hans kunskaper inledningsvis bedöms. 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. 7. utifrån skolans rutiner genomföra en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper och därefter göra en sammantagen analys av allt befintligt underlag inför rektorns beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp, och 8. i samband med den inledande bedömningen av den nyanlända elevens kunskaper uppmärksamma tecken på att hon eller han kan vara i behov av annat stöd än åtgärder för nyanlända och då skyndsamt ge eleven stöd i form av extra anpassningar eller anmäla till rektor att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd eller om mottagande i en annan skolform 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen. -8-

9 Huvudmannen bör Rektor bör Lärare och övrig skolpersonal bör Undervisningstid för nyanlända elever 1. ha rutiner för beslut om prioriterad timplan och för att säkerställa att tiden mellan olika ämnen vid behov omfördelas för elever med prioriterad timplan. 2.vid behov informera rektorn ifall ett beslut om en elevs prioriterade timplan behöver förändras eller avslutas Gymnasieutbildning för nyanlända elever 1. ha rutiner för den inledande bedömningen av språkkunskaperna hos de nyanlända ungdomar som ska tas emot på språkintroduktion i gymnasieskolan. 2. ha rutiner för hur rektorn vid den skolenhet där en nyanländ elev ska tas emot tar del av den genomförda bedömningen, i de fall inledande bedömningar av nyanlända elevers språkkunskaper sker vid en central enhet inom huvudmannens organisation. 3. ha rutiner för att säkerställa att kunskapsutvecklingen hos en elev på språkintroduktion fortlöpande bedöms, så att eleven så snart som möjligt kan komma vidare i sin utbildning, 4. verka för att den nyanlända eleven får visa sina kunskaper i olika ämnen på sitt starkaste språk. 5. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, 6. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev på språkintroduktion så snart som möjligt kan komma vidare i sin utbildning, och 7. uppmärksamma tecken på att en nyanländ elev kan vara i behov av annat stöd än åtgärder för nyanlända och då skyndsamt ge eleven stöd i form av extra anpassningar eller anmäla till rektorn att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd eller om mottagande i en annan skolform Relaterade styrdokument» Riksdagen, utbildningsutskottets betänkande, 2014/15:UbU6 Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång» Skollagen (2010:800)» Skolförordningen 2011:185)» Gymnasieförordningen (2010:2039)» Lpfö 98 SKOLFS 1998:16)» Språklagen (2009:600)» Barnkonventionen -9-