Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Transkript

1 Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad

2 Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa)

3 Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting: har sin juridiska grund 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning Skyddsbehövande Asylsökande Dublin Kvotflyktingar Arbetskraftsinvandring Familjeanknytning

4 Flyktingstatus Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler.

5 Skyddsbehövande Övriga skyddsbehövande Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. Även övriga skyddsbehövande kan få skyddsstatusförklaring men den gäller endast i Sverige.

6 Asylsökande barn Asylsökande barn har rätt att komma till tals Barns asylskäl ska prövas särskilt - ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas ska handläggaren, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Alla barn har rätt att gå i skolan Alla barn har rätt att gå i skolan och kommunen där de bor ska se till att de får gå i skolan på samma villkor som andra barn och ungdomar i kommunen. Det gäller förskolan, grundskolan och gymnasiet.

7 Nyanlända barn och familjer i förskolan Barn som har fått uppehållstillstånd har, liksom vuxna, rätt till en introduktion i det svenska samhället enligt de nationella målen för introduktion. Barnens introduktion ska uppmärksamma deras uppväxtvillkor samt göra förutsättningar för ett gott liv i Sverige så gynnsamma som möjligt när det gäller hälsa och välbefinnande. Fram till dec 2010 kommunernas ansvar Introduktionsenheter Barnhandläggare I propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd (prop. 2009/10:60) föreslås att målgruppen för en etableringsplan och därmed även samhällsorientering ska vara en nyanländ som har fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring. Ansvaret landar i förskolan

8 Forskning om nyanlända Mycket av de kunskaper, teorier och begrepp som format synen på nyanlända barn i förskoleåldern visar att barnläkare och psykologer haft ett stort inflytande. Livsvillkoren efter ankomsten är av stor eller till och med större påverkan på välbefinnande och hälsa än händelser före flykten. Studier visar att familjernas och barnens sociala och ekonomiska livsvillkor i ett längre perspektiv kan vara av större betydelse för familjen än upplevelser kring flykten. Det dagliga livet här och nu med relationen föräldrar, barn, vänner och släktingar och att förskolan fungerar som ett stöd för hemmet är av stor betydelse.

9 Att möta flyktingbarn i förskolan KASAM- Känsla av sammanhang Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet STOP modellen Strukturerad verksamhet Tid till att tala berätta Organiserad lek Parent support (föräldrasamverkan)

10 Ett bra mottagande Kartläggning Modersmålsstöd Föräldrasamverkan Interkulturell pedagogik

11 Barnets bästa en inspirationsskrift för dig som tar emot nyanlända barn i förskolan Kartläggning Målet med kartläggningssamtalet är: att erbjuda en möjlighet för familjen att berätta sådant som är viktigt för förskolan att veta att ta reda på barnets resurser, intressen, erfarenheter och behov att bygga en förtroendefull relation med barnets familj att ta reda på vilka förväntningar barnets vårdnadshavare har på förskolan att lägga grunden för en fortsatt kartläggning där förskolan kan stötta barnet i att berätta sin egen historia

12 Kartläggningssamtalet hur gör man? En förutsättning för att kartläggningssamtalet ska kunna genomföras på ett bra sätt är att personalen och vårdnadshavarna börjat bygga en relation och ett förtroende. Kartläggningssamtalet sker alltså när barnet varit i förskolan en tid. Så här kan man lägga upp det: 1. Inskolning. Är familjen nyanländ är det bra om vårdnadshavarna kan vara med extra mycket i förskolan, för att bygga en förtroendefull relation och få möjlighet att ge information. Ett vanligt inskolningssamtal, med tolk om så behövs, hålls i början av barnets inskolning. Här kan förskolan också framföra sitt önskemål om att en serie kartläggningssamtal ska hållas vid en senare tidpunkt, för att förskolan ska få lära känna barnet och familjen och barnet bättre.

13 2. Information. Under veckorna som följer ges familjen ytterligare information om förskolan, och personal och vårdnadshavare lär känna varandra. Datum och deltagare för kartläggningssamtalen planeras och bestäms. 3. Kartläggningssamtal. Detta samtal delas upp på flera tillfällen. Språk Samtalet ska hållas på ett språk som familjen förstår. Det finns olika lösningar för detta: Samtalet kan genomföras av en flerspråkig pedagog, eller tillsammans med en modersmålslärare som är bekant med barnet och verksamheten. Det kan också genomföras med tolk.

14 Tid för förberedelser Det är viktigt att den som ska planera och/eller genomföra samtalet får tid att förbereda sig, och möjlighet att diskutera igenom samtalet med en arbetskamrat eller en specialpedagog. Planera frågorna Fundera över vilka frågor ni vill ställa, och i vilken ordning. Dela upp frågorna på olika tillfällen. Tänk på att det kommer att bli mycket information både för den som håller i samtalet och för vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Planera inte in för många frågor per tillfälle. De inledande frågorna ska vara lätta att svara på och skapa ett tryggt samtalsklimat. Planera tillsammans Ska två personer hålla samtalet tillsammans behöver de prata ihop sig och få en gemensam bild av hur samtalet ska gå till och vad det ska syfta till, och vem som ska göra vad under samtalet. Om bara den ena av personerna pratar familjens språk är det bra att bestämma innan hur det som sägs ska förmedlas ska samtalet tolkas, eller refereras under tiden som samtalet pågår, eller bara refereras i efterhand?

15 Praktiskt Inför själva mötet behöver praktiska ting planeras vilka ska vara med under samtalet? Hur ska deltagarna bjudas in? I vilken lokal kan samtalet hållas ostört? Vilken tid? Hur länge? Vart kan ni hänvisa vidare? Det bör finnas beredskap att hänvisa familjen eller barnet vidare till en annan resurs, om samtalet skulle visa att det behövs. Det är bra om förskolans personal är välorienterad om vilka stödfunktioner som finns tillgängliga där föräldrarna kan få stöd. Efter samtalet Planera in tid för reflektion, efterbearbetning och dokumentation. Innehållet i samtalet behöver inte i detalj spridas till hela arbetslaget, men viktig information om barnet och familjen behöver komma hela arbetslaget till del, så att verksamheten kan anpassas på bästa sätt. Var beredd på att svåra frågor kan komma upp under samtalet. Det kan behövas ett eller flera tillfällen att reflektera med en kollega. I vissa fall kan även handledning bli aktuellt.