Verksamhetsbeskrivning

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner och begrepp... 2 Bakgrund... 5 Nyanlända elever och skolan nationellt... 5 Att möta nyanlända där de befinner sig... 5 Varför en mottagningsenhet?... 6 Stadsövergripande mottagning... 6 Fria skolvalet... 6 Beskrivning av Välkomsten... 7 Välkomstens uppdrag... 7 Kartläggning... 8 Skolverkets kartläggningsmaterial... 8 Kartläggning på Välkomsten... 8 Välkomstens kartläggning Steg 1 och Steg Kartläggare på Välkomsten... 9 Elevens tid på Välkomsten...10 Hur länge går eleven på Välkomsten?...10 Visualisering av elevens tid på Välkomsten...10 Inskrivning...10 Kartläggning...11 Undervisning...11 Språkinriktad ämnes- och samhällsintroduktion...11 Fortsatt skolgång...13 Referenser...14 Kontaktuppgifter...15

4

5 Inledning Välkomsten är mottagningsenheten för nyanlända elever i grundskolan i Trollhättans stad. Välkomsten är en del av den satsning som politiker i Trollhättans stad har valt att göra för att öka likvärdigheten i undervisning av nyanlända och förbättra kvaliteten i nyanlända elevers utbildning. Verksamhetsbeskrivningen för Välkomsten inleds med Definitioner och begrepp som är bra att känna till i arbetet med nyanlända. Sedan följer Bakgrund följt av Beskrivning av Välkomsten, Kartläggning, Elevens tid på Välkomsten, Inskrivning, Kartläggning, Undervisning och Fortsatt skolgång. Verksamhetsbeskrivningen tar liksom verksamheten sin utgångspunkt i kommande lagar och riktlinjer samt forskning gällande nyanlända. 1

6 Definitioner och begrepp Nyanländ I skollagen har det inte funnits någon definition för nyanländ. Det ligger ett nytt förslag på hur nyanlända ska definieras. Regeringens förslag En definition av nyanländ ska införas i skollagen. Med nyanländ ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Uttrycket nyanlända ungdomar ska användas i bestämmelserna om introduktionsprogrammet språkintroduktion i gymnasieskolan. Även andra elever än nyanlända ska få gå språkintroduktion om det finns särskilda skäl. (Regeringens proposition 2014/15:45) Förberedelseklass Förberedelseklass har inte heller funnits med i skollagen, dock har det funnits en definition i Skolverkets publikation: Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008). Regeringens förslag Rektorn ska få besluta att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Även en annan elev, som har varit bosatt utomlands och vars kunskaper har bedömts, ska under motsvarande förutsättningar få undervisas delvis i förberedelseklass. En elevs OBS! Alla definitioner och begrepp som är förklarade är inte med i denna verksamhetsbeskrivning, dock är de begrepp som är bra att känna till i arbetet med nyanlända. undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet. En elev ska inte få ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. (Regeringens proposition 2014/15:45) Nedanstående definitioner och begrepp är tagna ur publikationen Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) samt från Migrationsverkets hemsida. Asylsökande Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) i Sverige, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Asylsökande åberopar exempelvis att han/hon är flykting och på grund av de politiska förhållandena i sitt hemland inte kan återvända. 2

7 Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Studiehandledning Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. Flykting Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Anhörighetsinvandring eller anknytningsinvandring Anhöriginvandring eller anknytningsinvandring är när en person vill flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det gäller ofta make, maka, sambo eller barn under 18 år. Även adoptivbarn ingår i denna kategori av invandring. Anhöriginvandraren är den som kommer till Sverige. Anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige. Anhöriginvandring följer i viss mån asylinvandringen eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med någon anhörig. Kvotflykting Kvotflyktingar är de flyktingar som FN:s flyktingorgan UNHCR beviljat flyktingstatus och som kommer till Sverige från något av FN:s flyktingläger. Den svenska regeringen bestämmer kvoten. Arbetskraftsinvandring Personer som flyttar till Sverige på grund av arbete. Asylsökande Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn och ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. 3

8 Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. Vårdnadshavare Den person eller personer som har den rättsliga vårdnaden, det vill säga det juridiska ansvaret för ett barn. Det kan vara föräldrarna eller en person utsedd av domstolen. God man En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. 4

9 Bakgrund Nyanlända elever och skolan nationellt Definitionen nyanländ används för elever som anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder. Nyanlända elever är inte en homogen grupp. Nyanlända elever befinner sig i Sverige av olika anledningar och har olika ursprung, skolbakgrund, intressen och förmågor. En nyanländ elev kan vara en elev som har en lång skolbakgrund med kunskaper i olika ämnen, men det kan också vara en elev som av olika anledningar har haft en sporadisk skolgång eller ingen skolgång alls. Det är elever som har förvärvat sig kunskaper på olika sätt och har olika förutsättningar och behov. Statistik på resultat av nationella prov och betyg visar att skolor i Sverige har varit dåliga på att skapa goda förutsättningar för elever med utländsk bakgrund, vilket har bidragit till försämrade resultat. En internationell studie 1 från 2012 visar att ju äldre eleverna är när de invandrar och påbörjar sin skolgång i mottagarlandet, desto svårare har de att uppnå målen. I en internationell jämförelse är skillnaden i Sverige stor mellan tidigt anlända och infödda elever med svensk bakgrund. Hur lång tid som eleven spenderat i Sverige och i den svenska skolan framstår alltså som en av de tydligaste förklaringsfaktorerna för utlandsfödda elevers försämrade skolresultat. Att möta nyanlända där de befinner sig Trots att det i läroplanen, Lgr 11, står att undervisningen ska främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper visar Skolverkets statistik att flerspråkiga elever inte klarar skolans krav i samma utsträckning som övriga elever. I en rapport från 2008 lyfter Skolverket att kartläggning av elevernas tidigare kunskaper är en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter nyanlända elevens förutsättningar och behov. Skolinspektionens granskning från 2009 visar att få skolor lyckas med att ta reda på elevens kunskapsnivå och granskningen påvisar att många skolor brister i kartläggningen. Skolinspektionen har följt undervisningen och granskat undervisningen för nyanlända elever i tio skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt. För att kunna planera undervisningen för eleven menar Skolverket att man bör göra en ordentlig kartläggning av elevens kunskapsbakgrund innan man planerar undervisningen för eleven. I dagsläget finns det inte något nationellt kartläggningsmaterial och inte heller några krav på att skolan ska kartlägga nyanlända elevers kunskaper. Material som används i elevernas kartläggning varierar och några kommuner har utvecklat material för kartläggning. Nyanlända elevers skolsituation har under senare tid uppmärksammats nationellt. I slutet av februari 2013 gav Regeringen Skolverket flera uppdrag i syfte att förbättra likvärdigheten för nyanlända elever. Ett av uppdragen är att utveckla ett material för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper. 1 Heath, A. & Kilpi-Jakonen, E. (2012) 5

10 Enligt regeringsbeslutet 2 är syftet med kartläggningsmaterialet att utgöra underlag för att stödja skolans arbete med att planera undervisningen för nyanlända elever. Detta lyfter även Skolverket fram i sin redovisning av regeringsuppdraget 3 med förslag på hur ett sådant material skulle kunna se ut. Varför en mottagningsenhet? Enligt Skolinspektionens granskning 4 ställer mottagandet av nyanlända krav på kommunerna och det finns stora skillnader i hur väl de klarar av att organisera mottagandet och undervisningen av dessa elever. På Skolverkets hemsida kan man läsa att antalet nyanlända elever ökar och allt fler kommuner måste bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot nyanlända elever för att erbjuda en likvärdig utbildning. I en rapport från slog dåvarande Myndigheten för skolutveckling fast att flertalet kommuner saknar en kommunövergripande introduktionsplan. De fann även att det finns stora skillnader när det gäller hur och i vilken mån skolorna skaffar sig kunskap om elevens förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning och det varierar också hur snabbt eleverna får möjlighet att delta i undervisning. Mottagande av nyanlända elever sker under hela läsåret. Det är en utmaning för skolor i Trollhättans Stad att mitt i en pågående termin ta emot, kartlägga och anpassa undervisningen efter elevens behov. Stadsövergripande mottagning I dagsläget ser mottagande och undervisning av elever som definieras som nyanlända olika ut i skolorna i Trollhättans Stad. Det är inte i olikheterna det brister i utan snarare att mottagande och undervisning inte är likvärdig för nyanlända elever. Som ett led i att öka likvärdigheten i undervisning av nyanlända och förbättra kvaliteten i nyanlända elevers utbildning har politiker i Trollhättans Stad beslutat att ta stadsövergripande tag genom att samla kompetens och resurser på Välkomsten. Fria skolvalet Förutom att Välkomsten ska skapa förutsättningar för att nyanlända ska erbjudas en likvärdig utbildning har Välkomsten av politiker givits ytterligare ett tydligt uppdrag vilket är att genom att informera om det fria skolvalet verka för att minska segregationen i Trollhättans Stad trycksak%2frecord%3fk%3d Skolinspektionen (2009) 5 Myndigheten för skolutveckling (2007) 6

11 Beskrivning av Välkomsten På Välkomsten arbetar lärare och förstelärare med behörighet i olika ämnen, socialpedagoger, skolsköterska och studiehandledare. Välkomsten är en mottagningsenhet och den verksamhet som är det första mötet med en skolliknande verksamhet för nyanlända elever i Trollhättans Stad. Välkomsten går under definitionen särskild undervisningsgrupp och eleven är inskriven på hemskola efter folkbokföringsadress, vilket innebär att rektor på hemskolan har det yttersta ansvaret för eleven. På Välkomsten påbörjas elevens kartläggning. Kartläggningen som utförs på Välkomsten innefattar två steg. I Steg 1 kartläggs elevens bakgrund, styrkor, intressen och förmågor och i Steg 2 kartläggs elevens språk (starkaste språket) och matematiska förmåga. All kartläggning sker på elevens starkaste språk (för mer information om Välkomstens kartläggning läs under rubriken Kartläggning). På Välkomsten påbörjar skolsköterskan hälsosamtal med eleven. Förutom skolsköterska har Välkomsten ett konsultationsteam som består av verksamhetschef, skolsköterska, socialpedagoger och skolpsykolog. Konsultationsteamet behandlar hälsoärenden för enskilda elever och skapar tillgänglighet för eleven kring medicinska, psykologiska och psykosociala och specialpedagogiska kompetenser/insatser. Konsultationsteamet arbetar på såväl individ som grupp- och organisationsnivå. Det arbete som konsultationsteamet påbörjar på Välkomsten dokumenteras och förmedlas till mottagande skolas elevhälsoteam. Under tiden som eleven går på Välkomsten är han/hon placerad i en grupp och får språkinriktad ämnesintroduktion och samhällsintroduktion. Elev och vårdnadshavare informeras kontinuerligt om det fria skolvalet. När eleven har valt skola påbörjar personal från Välkomsten att förmedla elevens kartläggning till mottagande skola. Kartläggningen ligger sedan till grund för klassplacering och planering av elevens första undervisningstid på skolan. Personal från Välkomsten fungerar rådgörande inför planering av undervisning i skolan. Rektor på mottagande skola ansvarar för alla beslut som tas, t ex om elevens klassplacering och planering av undervisning (se under rubrik Överlämning från Välkomsten till skolan). Välkomstens uppdrag Kartläggning Undervisning Informera om det fria skolvalet Förmedla kartläggning och vara rådgörande inför planering av fortsatt undervisning 7

12 Kartläggning Skolverkets kartläggningsmaterial I rapporten Nyanlända elevers utbildning från Sveriges Kommuner och Landsting (2010) framkommer det att de kommuner som lyckas med att kartlägga elevens kunskaper i språk och ämnen samt intressen lyckas väl med att kartlägga nyanlända elevers utbildning. Skollagen är tydlig i att det är skolans uppdrag att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov (1 kap. 4 skollagen). Skolverket arbetar i dagsläget med att ta fram ett kartläggningsmaterial som ska stödja skolor i arbetet med att kartlägga de kunskaper och förmågor som undervisningen ska bygga vidare på. Materialet förväntas vara klart tidigast Kartläggningen ska ligga till grund för beslut om vilken årskurs och vilken undervisningsgrupp eleven ska placeras i. Kartläggningen är viktig för att skolan ska kunna planera den första tidens undervisning för eleven. Kartläggningsmaterialet som Skolverket utvecklar är ett material i tre delar, så kallade steg. Ett syfte med att utveckla ett nationellt kartläggningsmaterial är att säkerställa kvaliteten och likvärdigheten vid mottagande och introduktion av nyanlända över hela landet. Det kommande kartläggningsmaterialet som Skolverket utvecklar innefattar tre steg. (se bild nedan) Kartläggning på Välkomsten Välkomstens personal genomför, i linje med Skolverkets intentioner gällande kartläggningsmaterial, elevens kartläggning med Steg 1 (bakgrund) och Steg 2 (Numeracy och Literacy). För ytterligare kartläggning i ämnen, Steg 3, rekommenderar Skolverket att undervisande ämneslärare utför karläggningen. Kartläggning steg 3 fungerar också som underlag för planering av fortsatt undervisning. 8

13 I väntan på Skolverkets material använder Välkomsten delar av Linköpingsmaterialet och Angereds kartläggningsmaterial. Samtliga kartläggningar som sker på Välkomsten sker på elevens starkaste språk med ämneslärare/ SvAlärare i samarbete med studiehandledare eller tolk. Den kartläggning som följer eleven från Välkomsten ska ge underlag för: årskursplacering undervisningsgrupp hur tiden mellan ämnena ska fördelas hur undervisningen i ämnen ska planeras (Regeringens proposition 2014/15:45) Välkomstens kartläggning Steg 1 och Steg 2 Kartläggningen som påbörjas på Välkomsten ska ge mottagande skola förutsättningar för att planera elevens klassplacering samt ge underlag för att planera undervisningen den första tiden på skolan. All kartläggning sker på elevens starkaste språk. 1. Kartläggning Bakgrund Steg 1 sker genom samtal med elev och vårdnadshavare inom fyra frågeområden: språk, tidigare skolgång och tankar om utbildning, vardag och intressen, förväntningar. 2. Kartläggning Steg 2 innefattar kartläggning av Språk och Matematik. Språk innebär kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt på elevens starkaste språk. Matematik innefattar kartläggning av elevens matematiska förmåga. Kartläggare på Välkomsten 9

14 Elevens tid på Välkomsten Hur länge går eleven på Välkomsten? Enligt Departementsskrivelsen 6 som ligger som förslag för lagändringar ska nyanländas kunskaper och erfarenheter bedömas skyndsamt, senast inom två månader efter ankomst till skolan. Därav har Välkomsten som mål att eleven inom två månader ska börja skolan. Enligt Regeringens proposition 2014/15:45 ska/bör organisation av undervisning som pågår en längre period än två månader (till exempel undervisning i förberedelseklass) både lokal- och verksamhetsmässigt äga rum i nära anslutning till annan undervisning. Eftersom Välkomsten är en stadsövergripande verksamhet och inte ingår i någon specifik skolas organisation avgränsas möjligheten till att eleven stannar på Välkomsten längre än två månader. Visualisering av elevens tid på Välkomsten Inskrivning Elevens första möte på Välkomsten sker genom ett besök där socialpedagogen presenterar verksamheten. På inskrivningsmötet får elev och vårdnadshavare möjlighet att bekanta sig med miljön, ställa frågor samt hälsa på kamrater och personal på Välkomsten. I mötet informerar socialpedagogen eleven om den närmsta tiden på Välkomsten, visar runt på skolan, informerar om det fria skolvalet och dokumenterar uppgifter som är av betydelse under de första veckorna. På inskrivningsmötet påbörjas även elevens hälsosamtal som sedan fortsätter nästkommande vecka. Måndagen efter mötet börjar eleven på Välkomsten (punkt 1, 2, 3). 6 (Promemoria Ds 2013:6) 10

15 Kartläggning På Välkomsten påbörjas elevens kartläggning Steg 1 och Steg 2. Kartläggningen sker under tiden som eleven har undervisning på Välkomsten (punkt 4, 5). Undervisning Parallellt med pågående kartläggning erbjuder Välkomsten undervisning genom språkinriktad ämnesintroduktion och samhällsintroduktion. För att ta tillvara på elevens modersmål arbetar studiehandledare på Välkomsten. Studiehandledarna stöttar även eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling (för mer information om undervisning se Språkinriktad ämnes- och samhällsintroduktion). Språkinriktad ämnes- och samhällsintroduktion Under sin första tid på Välkomsten får eleven språkinriktad undervisning i de flesta ämnen. Genom den pågående kartläggningen kan undervisande lärare ta del av elevens erfarenheter, styrkor och förmågor som sedan ligger till grund för planeringen av undervisningen. Undervisning och bemötande genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt där pedagogen visar intresse och nyfikenhet och försöker besvara frågor som rör språk, kultur, traditioner, värderingar och normer. Att vara öppen i frågor som dessa är av betydelse i elevens socialiseringsprocess. Flerspråkiga elever utgör inte en enhetlig grupp. Det gemensamma för eleverna på Välkomsten är att de är flerspråkiga och att de är i början på sin språkutveckling i svenska. Det förutsätter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där pedagogen använder sig av språkliga redskap i elevens lärandeprocess. Dessa redskap är exempelvis, bilder, symboler, diagram, konkret material, film, digitala verktyg, dramatiska uttrycksmedel, kroppsspråk mm. Undervisningen bygger på ett sociokulturellt klimat där språket utvecklas tillsammans genom kommunikation i tal och skrift. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med elever som är i början på sin språkutveckling i svenska förutsätter rika möjligheter att delta aktivt språkligt i många olika sammanhang och i många situationer. Ämnesintroduktion och samhällsintroduktion sker parallellt. För att introducera olika samhällsfunktioner sker kontinuerliga studiebesök som sedan kopplas till och bearbetas under lektionstid. Studiehandledaren har en betydelsefull roll där elevernas modersmål tas tillvara och blir en brygga till det svenska språket och lärandet i olika ämnen. Förutom att introducera skolan genom språk- och ämnesundervisning är en fungerande vardagsmiljö med trygga vuxna en hälsofrämjande faktor för elever som lämnar sitt hemland och börjar sin skolgång i ett främmande land. På Välkomsten samarbetar lärare, socialpedagog, skolsköterska och studiehandledare kring frågor som rör eleven för att skolstarten och elevens första tid i Sverige ska ske så smärtfritt som det är möjligt. 11

16 Överlämning från Välkomsten till skolan På överlämningsmötet redogör samverkansperson från Välkomsten vad som framkommit i elevens kartläggning. Rektor på skolan ansvarar för att kartläggningen ligger till grund för elevens årskursplacering, placering i särskild undervisningsgrupp samt planering av elevens första tid på skolan. Syftet med överlämningen är att nyanlända elever ska ges bästa möjliga förutsättningar i sin fortsatta skolgång. För att kunna anpassa undervisningen utifrån elevens förkunskaper, förutsättningar, intressen och behov är kartläggningen som följer elevens från Välkomsten en viktig del i skolans planering. Skolans timplan gäller för samtliga nyanlända elever. Det ligger förslag på lagändring gällande fördelning av nyanlända elevers undervisningstid (Regeringens proposition 2014/15:45). Den kartläggning som följer eleven från Välkomsten ska ge underlag för: årskursplacering undervisningsgrupp hur tiden mellan ämnena ska fördelas hur undervisningen i ämnen ska planeras (Regeringens proposition 2014/15:45) Överlämning sker mellan lärare på Välkomsten och personal från mottagande skola. Varje skola bestämmer vem/vilka som är kontaktpersoner/samordnare för elever som kommer från 12

17 Välkomsten. För att underlätta kommunikationen rekommenderar Välkomsten att varje skola har en kontaktperson för överlämningar från Välkomsten. Samverkanspersonerna är rådgörande i frågor som rör nyanlända elever på mottagande skola. Fortsatt skolgång Skolinspektionen har under följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt. Granskningen visar på fem framgångsfaktorer för att skapa en god utbildning för nyanlända elever. Gör tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till. Ge de nyanlända eleverna den studiehandledning på modersmålet de behöver. Språkinlärning sker i alla ämnen, alla lärare måste vara språklärare. Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare. I den övergripande rapporten 7, som finns att ladda ned på Skolinspektionens hemsida, finns utförligare beskrivningar av framgångsfaktorerna och olika exempel på hur man kan arbeta. 7 Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever Stockholm: Skolinspektionen. 13

18 Referenser Heath & Kilpi-Jakonen (2012). Immigrant Children s Age at Arrival and Assessment Results. OECD Education Working Papers, No. 75, OECD Publishing. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket. Myndigheten för skolutveckling (2007). Förslag till nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Regeringen (2013) Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6). Stockholm: Utbildningsdepartementet Regeringen (2013) Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång (Proposition 2014/15:45). Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever - rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2014). Övergripande rapport Utbildning för nyanlända elever 2014:3. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Fritzes. Sveriges Kommuner och landsting, (2010). Nyanlända elevers utbildning - goda exempel från tio kommuner. Stockholm 14

19 Kontaktuppgifter Verksamhetschef Sofia Bråberg, tel E-post: Områdeschef Birgitta Lundskog, tel E-post: Handläggare expedition Nina Björklund, tel Industrigatan 1, Trollhättan E-post: Besöksadress Lyrfågelskolan, Hagtornsstigen Trollhättan Tel , E-post: 15