Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

Transkript

1 Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

2 Nyanlända i grundskolan 10% av eleverna i grundskolan är födda utomlands (ca ) Gruppen som kommer efter skolstart har ökat 2001= 6 år i svensk grundskola, 2012= 4,5 år i svensk grundskola

3 Kraftig höjning av asylsökande

4 De största asylsökande grupperna Sökt asyl v ,

5 Beviljade uppehållstillstånd 2013 Kategori Antal, jan-mars 2013 Studerande 526 Arbetsmarknad 3630 EES-uppehållsrätter 4563 Anhöriga och adoptivbarn 4147 Anhöriga * 3412 Anhöriga (arbetsmarknad) 2336 Anhöriga (studerande) 181 Konventionsflyktingar 1587 Asyl skyddsbehövande 3113 Asyl synnerligen ömmande omst. 299 Asyl tidsbegränsat tillstånd 21 Kvotflyktingar 442 Verkställighetshinder 105 Totalt

6 Andel barn som invandrat Ca per år Största gruppen är barn födda i Sverige (ca 3 000), därefter barn från Afghanistan, Somalia, Syrien.

7 Ensamkommande barn Barn under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och söker uppehållstillstånd. Informationsmaterial/ stödmaterial finns på:

8 Rätt till skolplacering? Asylsökande barn har rätt till skolgång men har ingen skolplikt. Kommunen är skyldig att ordna en plats snarast (senast en månad efter ankomsten). Från 1 juli 2013 har gömda/papperslösa barn laglig rätt till skolgång men inte skolplikt (av förklarliga skäl). Uppskattningsvis finns det mellan och barn i Sverige vars familjer räknas som papperslösa och gömda.

9 Stöddokument Styrdokumenten och allmänna råden bidrar till att nyanlända elever erbjuds en utbildning som är anpassad efter deras olika förutsättningar och behov.

10 Riktlinjer och rutiner Kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever se till att riktlinjerna är kända av skolans personal se till att information om hur anmälan till skolan ska ske finns lätt tillgänglig för både eleven och vårdnadshavare Skolan bör ha rutiner för hur mottagande går till så snart som möjligt skapa goda & förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare Allmänna råd, 2008

11 Ansvaret för nyanlända elever Det saknas ofta gemensamma riktlinjer, kompetensutveckling och diskussioner i kommunerna om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas vilket gör att enskilda rektorer och lärare bär hela ansvaret såväl för att ta emot eleverna som för att ge dem en ändamålsenlig undervisning. Några få eldsjälar besitter kompetensen men har inte alltid möjlighet att påverka i kommunen Skolinspektionens rapport 2009:3

12 Rätten till kunskap En del rektorer tar inte tillräckligt stort ansvar för undervisningens kvalitet Rektorerna vet inte alltid hur lärarna arbetar och vilka resultat det leder till Rektorer har en övertro på sina lärare mycket pga. att de inte själva är insatta i framgångsrika förhållningssätt och arbetssätt och därför inte kan ifrågasätta eller styra det pedagogiska arbetet i en viss riktning Utbildningen av nyanlända innefattas sällan av skolans kvalitetsarbete eller rektors pedagogiska ledarskap

13 Gällande författningar tillämpas inte alltid p.g.a.: - bristande medvetenhet och kunskap om nyanlända elever - traditionsbundenhet - faktiska svårigheter att leva upp till författningarnas krav. Hur eleven blir bemött är också en fråga om vuxnas attityder och förhållningssätt och det behövs insatser i form av kompetensutveckling även inom detta område. Skolinspektionen 2009:3

14 Den röda tråden Forskning om andraspråksinlärning & tvåspråkighet Nationell nivå, styrdokument, allmänna råd Barn och ungdomschef Stadens direktiv (lokala mål) Språkutvecklingsansvarig i stadsdelen Verksamhetschefer; förskola och skola Pedagoger/lärare Barn, föräldrar Axelsson, Lennartsson-Hokkanen, Sellgren 2002), till viss del reviderad

15 Promemoria Förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör regleras. Därtill föreslås ett antal författningsändringar vad gäller rätten till utbildning och skolplikt. (Ds 2013:6)

16 Vad vill regeringen ha svar på? 1. Hur mottagandet av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör regleras 2. Hur skolförfattningarna bör utformas för att nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska ska kunna få de bästa förutsättningarna att lära sig svenska 3. Hur elever med annat modersmål än svenska på bästa sätt kan stödjas i sin kunskapsutveckling genom stöd i undervisningen i olika ämnen på elevens modersmål Träder i kraft 1 april 2014

17 Regeringen föreslår Lärare och rektorer ska kompetensutvecklas för att stödja kunskapsutvecklingen i svenska för elever med annat modersmål. Satsningen gäller för lärare i alla ämnen. En satsning om totalt 55 miljoner kronor föreslås under för denna kompetensutveckling för lärare och rektorer.

18 Ny definition Med nyanländ ska avses en elev som a) har anlänt till Sverige och b) har påbörjat sin utbildning här efter den tidpunkt då skolplikten inträder. En elev som inte har skolplikt, men som har rätt till utbildning i Sverige, ska anses vara nyanländ om han eller hon a) har anlänt till Sverige och b) har påbörjat sin utbildning här efter den tidpunkt då skolplikten skulle ha inträtt om han eller hon hade haft skolplikt. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång. Uttrycket nyanlända ungdomar ska som en följdändring införas i bestämmelserna om introduktionsprogrammet språkintroduktion (.Utbildningsdepartementet, Ds 2013:6, s 61)

19 Placering Förberedelseklass med samtidig klassplacering eller direktintegrering i klass. Förberedelseklasser får inrättas om huvudmannen anser att detta gynnar de nyanlända elevernas möjlighet att så snart som möjligt kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Undervisningen i förberedelseklass ska dock inte betraktas som en åtgärd inom ramen för särskilt stöd, utan ska ses som en introduktion till den svenska skolan för nyanlända elever. Därför föreslås att rektor får fatta beslut om att en nyanländ elev delvis ska undervisas i förberedelseklass. Begränsad tid i FBK 1 år (med ev. förlängning). (Ds 2013:6)

20 Framgångsfaktorer Det går inte enligt arbetsgruppen att utifrån forskning dra en generell slutsats kring vad som är att föredra; undervisning i förberedelseklass eller undervisning i vanlig klass. Det viktiga är att adekvat stöd kommer tidigt och att valet av undervisningsform görs utifrån pedagogiska hänsynstaganden i varje enskilt fall. (Ds 2013:6)

21 Prioriterad timplan Förslag: Rektorn får fatta beslut om prioriterad timplan för en nyanländ elev om det bedöms öka elevens möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper i svenska språket som behövs för att följa och tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen. Prioriterad timplan innebär att undervisningstiden i ett eller flera ämnen, inklusive elevens val, omfördelas till förmån för ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Beslut om prioriterad timplan får inte inskränka elevens möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och därutöver utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Beslut om prioriterad timplan kan fattas för sammanlagt högst ett år.

22 Fler timmar svenska 3 tim mer sv/vecka åk 6-9 Gäller nyanlända de första 4 terminerna.

23 Garanterad undervisningstid och förlängd skolplikt En nyanländ elev ska ha minst motsvarande undervisningstid som andra elever i samma årskurs. För elever som kommit till Sverige efter 12-årsåldern (har kortare tid än 4 år i svensk grundskola) och inte har nått målen i svenska i årskurs 9 förlängs skolplikten tills dess att målen är uppnådda (max 18 år). Kan ske i grundskolan eller inom ramen för språkintro eller andra introduktionsprogram (som saknar behörighetskrav).

24 Efter kartläggning Rubrik: Särskilt stöd Förslag på nya regleringar Särskild undervisningsgrupp FBK med klassplacering/direktplacering Anpassad studiegång Prioriterad timplan Studiehandledning Stöd på modersmålet

25 Information till vårdnadshavare Eftersom beslutet om vilken årskurs eleven ska placeras i får stora konsekvenser ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig innan beslutet fattas. Vårdnadshavarna ska inför sitt yttrande få information om betydelsen av val av årskurs. Vårdnadshavarna bör i detta sammanhang också delges information om rektorns övriga planering för den nyanlända elevens skolgång, exempelvis placering i förberedelseklass eller prioriterad timplan. En god information till den nyanlända elevens vårdnadshavare kan bidra till ökade möjligheter för vårdnadshavarna att stödja eleven i skolarbetet vilket i sin tur ökar möjligheten för eleven att nå kunskapskraven.

26 Framgångsrikt förhållningssätt och arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen!

27 Kompetens, flexibilitet och höga förväntningar Internationell & nationell forskning (Gibbons, Halliday, Macken-Horarick, Martin, Rose, Schleppegrell, af Geijerstam, Axelsson, Hyltenstam, Liberg, Lindberg, Sellgren m fl)

28 8 punkter som gynnar elevers lärande Läraren betonar läsning och skrivande Läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar Lärare betor tankemässigt krävande uppgifter Läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne Läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet Läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem Läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer Läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö (t ex att elevernas erfarenheter tas tillvara och att eleverna ges möjlighet att delta aktivt språkligt i många situationer) Greppa språket, s. 12

29 Kartläggningsmaterial Ett kartläggningsmaterial ska tas fram och spridas samt implementeras (fram till 2016) Kompetensutvecklingsinsatser planeras för rektorer och lärare ( ) (Ds 2013:6)

30 Kartläggning som underlag för placering Placeringen styrs av individuell kartläggning. Ingen automatik i placering. Kartläggning och placering inom 2 månader. Hänsyn ska tas till elevens sociala nivå (mognad) vid placering.

31 Studier om kartläggning I de flesta kommuner och skolor möts nyanlända elever i grundskolan av ett introduktionssamtal som kan ha varierande omfattning. Vid samtalet kartläggs elevens språkkunskaper, tidigare skolgång (antal år, sporadisk eller kontinuerlig) och hälsa. Elevens kunskaper i olika ämnen kartläggs dock endast i undantagsfall. Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. - Redovisning av ett regeringsuppdrag (2006:2145)

32 Ur Kursplan för modersmål Kunskapskrav betyg E, årskurs 6: Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. (Skolverket 2011, s. 91).

33 Vijaypat Singhania använde en del teknologi hos två andra typer av transportmedel. Vilka typer av transportmedel? UPPGIFTENS SYFTE: Söka och hitta: Hitta information Hitta två uppgifter som uttryckligen anges i en schematisk beskrivande text Ur PISA, Frisläppta uppgifter på Skolverkets webbsida Vad är syftet med att ha med en jumbojet i denna bild? UPPGIFTENS SYFTE: Reflektera och värdera: Reflektera över och värdera innehållet i en text Identifiera syftet med en illustration i en schematisk beskrivande text

34 Kunskapskrav geografi E-nivå, åk 6 Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Lgr 11, s. 164

35 Kartläggning i olika sammanhang Kartläggningen behöver planeras så att eleven får en chans att på flera olika sätt visa vad han eller hon kan och hur han eller hon lär Allmänna råd för utbildning av nyanlända, 2008.

36 Systematiska undersökningar och olika typer av källor Ett långsiktigt mål med undervisningen är att eleverna ska utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi. Förmågan har sitt ursprung i det som forskningen benämner kunskaper om den naturvetenskapliga verksamheten. Den omfattar kunskaper om hur man genomför systematiska undersökningar, allt från hur man formulerar frågor, väljer undersökningsmetod och planerar till hur man hanterar material och utrustning, värderar resultat och drar slutsatser. Kommentarmaterial i biologi s. 8

37 Att visa kunskaper via modersmålet Om man vet vad eleven studerat i sitt hemland så spiller man inte onödig tid på att fylla igen luckor eleven kanske inte har. (studiehandledare) Det är viktigt att studiehandledaren kan både matematik och arabiska, annars är det ingen hjälp. (elev, årskurs 8, Växjö) Det är bra med en lärare som kan utgå från det gamla. (elev, NV, årskurs 1, Växjö) (Citat från ett projekt kring studiehandledning i Växjö)

38 Vem har rätt till modersmålsundervisning? En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om: 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket (grundskolan) 3. eleven har goda kunskaper i språket (gymnasieskolan) Rektor beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

39 Ett gemensamt ansvar Musikläraren Fysikläraren Bildläraren Modersmålsläraren Idrottsläraren Sva-läraren Matematikläraren Huvudmannen Studiehandledaren Rektorn

40 Den inledande kartläggningen Bakgrund föräldrar Bakgrund elev Svenska som andraspråk (vid behov) Modersmål

41 Resultat och analys av kartläggningen Det krävs kompetens i hur man analyserar resultatet av kartläggningen och hur man konkret använder sig av det för placering i årskurs och vidare i undervisningen. Framgångsfaktorer enligt forskning - Kompetens - Flexibilitet - Höga förväntningar - Stöttning (Hattie, Gibbons, Halliday, Macken-Horarick, Martin, Rose, Schleppegrell, af Geijerstam, Axelsson, Hyltenstam, Liberg, Lindberg, Sellgren m fl)

42 Vilka redskap har vi? Vilka redskap behöver vi?

43 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Läsa mer? Skolverket Johansson & Sandell Ring Pauline Gibbons Gun Hägerfelth Hajer & Meestringa

44 Nationellt centrum för svenska som andraspråk