Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna
|
|
- Ann-Marie Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter. All information inför träff 1 finns i mappen Träff 1 under Kursmaterial på kursrummet i Fronter. Inför träff 1 tar ni del av Åsa Wedins föreläsning, Föreläsning 1 Nyanländas villkor, via Fronter samt börjar läsa den aktuella litteraturen. Teamet börjar sedan planera inför träff 1, då ni ska presentera hur mottagandet och utbildning av nyanlända elever i nuläget organiseras på er skola. Ni ska inventera hur och också gärna varför ni valt att organisera mottagande och utbildning som ni gör på er skola. Frågor att utgå ifrån. 1) Hur ser mottagandet av en nyanländ elev ut? Vilka är delaktiga? Vilken förberedelse görs? 2) Vad sker i första mötet med eleven och ev. vårdnadshavare? 3) Görs någon form av kartläggning och i sådana fall hur? 4) Hur organiseras undervisningen för den nyanlända eleven under den första månaden respektive under det första året? 5) Vem är delaktig i undervisningen av eleven? Inventeringen presenteras vid träff 1 och ni har minuter för er presentation. Denna inventering kommer att utgöra utgångspunkten för den verksamhetsutveckling som utbildningen syftar till. : Bunar, N (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet. nyanlända elever. Studentlittertur. (Kap 2) v.45 Träff 1 Mottagande och organisation Teamens skolor/connect Vid träff 1 presenterar teamet den inventering av mottagande och undervisning som gjorts. Presentation ska ta minuter. Denna inventering är det som ni tar avstamp i för er verksamhetsutveckling. Utifrån er presentation diskuteras tankar, förväntningar och mål med utbildningen för den enskilde deltagaren, teamet och verksamheten. Under träffen tar vi del av Åsa Wedins föreläsning, Föreläsning 2 Nyanländas villkor 2 och diskuterar sedan viktiga aspekter i mottagande i relation till läst litteratur.
2 v Teamets arbete Utifrån era diskussioner under träff 1 väljer ni i teamet att studera minst en av texterna nedan närmare. Ni kan även ta del av det extra material som finns på Fronter. Ni bör sedan träffas vid ett tillfälle för att diskutera den valda texten. Utgå från följande frågor: Vad i den lästa texten var nytt för er? Vad kan ni ta med er till er verksamet utifrån det ni har läst (och eventuellt sett och hört i form av extra materialet)? Dokumentera era reflektioner i form av ett protokoll som ni lägger i er mapp på Fronter, senast fredag vecka 19 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Skolinspektionen Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolverket Skolverket (2013). Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Skolverket. (För team från gymnasieskola och språkintroduktion) v.48 Träff 2 Juridiska aspekter, skollag och författningar. Lars Werner CAMPUS Falun eller STREAMING 24/11 Program för campusdagen Kaffe och smörgås Föreläsning Juridiska aspekter på nyanländas lärande. Lars Werner Lunch (bekostas av deltagarna) Gruppdiskussioner Vid den här träffen belyser vi det juridiska ramverket som styr mottagande och undervisning av nyanlända i skolan. Träffen inleds med en föreläsning för samtliga deltagare. Efter föreläsningen samlas teamen tillsammans med er seminarieledare som introducerar diskussionen. Ni arbetar sedan i mindre grupper där ni utifrån en uppgift arbetar med de styrdokument som gäller för er skolform. Littearatur Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (2011).Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Skollag (2010:800)
3 Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolförordning (2011:185) Gymnasieförordning (2010:2039) v Teamets arbete Utifrån innehållet i Träff 2 arbetar ni vidare med hur styrdokumenten ger er stöd i arbetet med nyanlända elever. Ni träffas en gång i teamet för att diskutera detta. Utgå från följande fågor: Efterföljs de lagar och förordningar som finns på er skola? Om inte, vad är hindret? På vilket sätt kan det juridiska ramverket ge er stöd i arbetet med nyanlända elever? Dokumentera er diskussion genom ett protokoll som ni lägger i er mapp på Fronter, senast fredag vecka 24. JULLOV v.3-4 Teamet arbete Inför träff 3 tar teamet del av Föreläsning 3 Kartläggning på Fronter samt litteraturen. Sammanställ minst en fråga per deltagare som ni lämnar i er mapp på Fronter senast fredag v. 36. Ni ska även till Träff 3 ta med er det kartläggningsmaterial som idag används på er skola. Inför seminariet ska ni börja granska det kartläggningsmaterial som används på er skola idag med fokus på vilka kunskaper som mäts, hur dessa mäts och vilken hjälp resultatet har för att planera för elevens fortsatta språk- och kunskapsutveckling. Använd materialet i kursrummet på Fronter som utgångspunkt för er granskning. Vi fortsätter arbetet med granskning av materialet under Träff 3. Skolverket (2012) Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling: med fokus på samverkan, kommunikation samt undervisningens utformning och innehåll. Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång. Wedin, Å (2010) Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. I: Pedagogisk forskning i Sverige. (15: 2/3)
4 v.5 Träff 3. Pedagogisk kartläggning. Teamens skolor/connect Vid det tredje tillfället belyses kartläggning av elevers kunskaper med fokus på ett resursperspektiv. I relation till detta uppmärksammas frågor om kunskapssyn och förståelse av relationen mellan lärande, språk och kunskap. Träffen inleds med ett samtal utifrån de frågor som ni lämnat in utifrån litteraturen. Resterande del av seminariet arbetar ni med att granska det kartläggningsmaterial som ni idag använder på skolan. Ni utgår från följande frågor: Vilka kunskaper är det som mäts? Hur mäts dessa? Hur används resultatet av kartläggningen? Vilken syn på kunskap präglar det sätt som nu används för kartläggning? Finns det något som behöver förändras i ert kartläggningsmaterial? v.6-8 Teamets arbete Efter Träff 3 samlas teamet för att fortsätta det arbete som inletts om kartläggning. Ni diskuterar vad som är styrkor och svagheter i ert nuvarande sätt att kartlägga. Vad anser ni behöver förändras och varför? Vilka hinder finns för att genomföra dessa förändringar? Ni börjar även läsa litteraturen inför träff 4. : Håkansson, G (2003).Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur Wedin, Å (2011). Språkande i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. v.11 Träff 4. Tidig andraspråksutveckling CAMPUS Falun Onsdag 11/3 kl /STREAMING Vid detta tillfälle behandlas centrala begrepp och teoretiska perspektiv på andraspråksutveckling. Träffen inleds med Föreläsning 4 Andraspråksutveckling av Boglárka Straszer. Efter föreläsningen samlas vi för att diskutera hur flerspråkighet används som resurs
5 på skolan och vilka möjligheter och hinder som finns med detta. Målet är att ni vid träffen ska utforma minst två konkreta förslag på hur ni kan arbeta med flerspråkigheten som resurs. v Teamets arbete Under perioden ska ni försöka förverkliga något av de förslag som diskuterades fram under Träff 4, i er verksamhet. När ni gjort detta samlas ni vid ett tillfälle i teamet för att utvärdera och samtala om hur det gått. Utgå från följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns? Hur blev resultatet? Vad kan behöva ändras och förbättras? Skriv ner era reflektioner tillsammans med en beskrivning av vad ni har gjort i ett protokoll och lägg i er mapp på Fronter, senast fredag v. 46. Ta även del av de länkar på förslag om flerspråkigt arbete som finns på Fronter samt den aktuella litteraturen. Lindberg, I. (2009). I det mångspråkiga Sverige.Utbildning och demokrati, 18 (2), 9-37 v.19 Träff 5. Attityder och förhållningssätt. Teamens skolor/connect Vid detta tillfälle behandlas attityder, stereotyper, förhållningssätt till nyanlända och till flerspråkighet. Med utgångspunkt i postkoloniala och kritiska perspektiv uppmärksammas föreställningar om kultur och språk i skola och samhälle. Träffen inleds med att ni tar del av Jenny Roséns föreläsning, Föreläsning 5 Mångfald, kulturmöten och maktordningar, via Fronter. Efter föreläsningen diskuterar ni utifrån några fallbeskrivningar frågor om attityd, makt, och värdegrund i skolan. Träffen avslutas med en kort introduktion till ett interkulturellt arbetssätt.. v Teamets arbete Dela upp er i teamet så att hälften läser Elmreoth (2008) och hälften läser Stier & Sandström Kjellin (2009). Varje deltagare tar med sig 5 centrala punkter från den bok som denne läst. Ni
6 träffas sedan för att presentera litteraturen för varandra och diskutera er punkter. Utifrån denna diskussion samt arbetet under Träff 5 börjar ni utforma ett dokument (plan/policy/råd) för hur ni på skolan ska arbeta för ett interkulturellt lärande. Ett första utkast till denna plan presenteras vid träff 6 och ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Elemeroth, E (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Stier, J & Sandström Kjellin M, (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur v. 22 Träff 6. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 1 teoretiska perspektiv CAMPUS Falun / STREAMING, Torsdag 28/5 kl Med avstamp i framförallt arbetet som gjorts vid Träff 4 och 5 fortsätter teamet arbeta med hur deras verksamhet kan förändras och utvecklas i riktning mot ett interkulturellt arbetssätt där flerspråkighet och mångfald används som resurser i arbetet. Vid Träff 6 ges först en teoretisk grund till vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt innebär och den förståelsen av språk, lärande och kunskap som denna bottnar i Föreläsning 6. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt teoretiska utgångspunkter Efter föreläsningen presenteras teamens dokument (plan/policy/råd) i tvärgrupper. Efter presentation diskuterar ni vidare hur ni kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande i er verksamhet. Använd era erfarenheter från de förslag som togs fram i seminarium 4. I tvärgrupperna ska ni utforma några konkreta förslag på hur ni i er undervisning kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Diskutera även vilken roll ska modersmålslärare och studiehandledare ha i arbetet. Axelsson, M (2013). Flerspråkighet och lärande, I K Hyltenstam & I Lindberg. Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. s Bergman, P, Sjöqvist, L, Bülow, K & Ljung, B (1992; 2001) Två flugor i en smäll: att lära (på) ett andraspråk. Stockholm: Liber. Gibbons, P (2006) Stärk språket: stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Gibbons, P (2010) Lyft språket: lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. v Teamets arbete Varje deltagare läser Bergman, P, Sjöqvist, L, Bülow, K & Ljung, B (1992; 2001) Två flugor i en smäll: att lära (på) ett andraspråk plus en valfri av böckerna nedan. Gibbons, P (2006) Stärk språket: stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
7 Gibbons, P (2010) Lyft språket: lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Ni tar del av de arbetsmaterial som finns på Fronter. Teamet fortsätter arbeta med sitt dokument om interkulturellt förhållningssätt, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som påbörjades vid tidigare träffar. Detta dokument ska sedan presenteras för kollegorna på skolan vid Träff 8. Alla deltagare försöker att använda de förslag som diskuteras i tidigare träffar i sin verksamhet. Inför träff 7 tar ni även del av: Skolverket (2008). Rapport 321 Med ett annat modersmål: elever i grundskolan och skolans verksamhet. Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål, att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever SOMMARLOV v. 37 Träff 7. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 2, Teamens skolor/connect Träffen inleds med en presentation av och diskussion kring det dokument och det förändringsarbete som påbörjats vid tidigare träffar. Arbetet ska sedan presenteras i sin helhet tillsammans med utvärderingen vid Träff 8. Vid Träff 7 uppmärksammas betydelsen av modersmål och studiehandledning för elevers språk- och kunskapsutveckling. Under träffen utgår ni från följande frågor: Hur kan lärandet i skolan organiseras för att använda elevernas flerspråkighet som resurs samt främja flerspråkigheten? Vilka roller har deltagarna i teamet i detta arbete? Under träffen tar ni inledningsvis del av olika goda exempel via film och litteratur om hur modersmålslärare och studiehandledare kan integreras i verksamheten och samtalar kring vad som är möjligt i just er verksamhet. Laino, Jarmo (2012). Modersmåls erkända och negligerade roller. I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Skolverket (2008). Rapport 321 Med ett annat modersmål: elever i grundskolan och skolans verksamhet. Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål, att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever
8 v Teamets arbete Utifrån den kunskap ni fått under utbildningen, de protokoll ni skrivit och det dokument som ni arbetat med är det nu dags att sammanställa vilken verksamhetsutveckling som skett under året. Utgå från den inventering som gjordes inför Träff 1. Vad har skett under året? Hur ska ni gå vidare? Hur ska övrig personal i skolan bli delaktig? Ni väljer själva hur ni vill redovisa ert dokument samt det förändringsarbete som skett vid Träff 8. v. 41 Träff 8. Presentation och utvärdering. Teamens skolor/connect Vid detta tillfälle inbjuds rektor och övriga lärare att delta. Teamet presenterar sitt dokument, sitt arbete och den inventering som gjorts av förändringarna sedan förra året. Efter presentation (30-45minuter), skapas diskussionsgrupper för att diskutera dels presentation och dels hur skolan nu ska arbeta vidare. Träffen avslutas med en utvärdering.
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merStudiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs mer- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA125 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second language, Intermediate Course 2, 15 higher education credits Grundnivå / First
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merUppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merHur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merLäromedelsförteckning
1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merHandlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9
Handlingsplan för nyanlända på Hälsinggårdsskolan F-9 Syfte Hälsinggårdsskolan är en skola där ca 48 % av eleverna i årskurserna F- 6 och ca 10% i årskurserna 7-9 har ett annat modersmål. Läsåret 2014/2015
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Läs merNyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel
Nyanlända elever Örebro kommun Jennypher Löfgren jennypher.lofgren@ tel. 019-21 11 86 Mål och syfte Agenda Att berätta hur vi i Örebro kommun har strukturerat en stöttande organisation kring nyanländas
Läs merEn välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens
Läs merBARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa
Läs merNätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merHur gör ni pedagogisk kartläggning?
LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merMottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SAG400. Svenska som andraspråk (1-30) Grundskolan årskurs 1-3 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG400 Svenska som andraspråk (1-30) Grundskolan årskurs 1-3 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng Swedish as a second language (1-30hp), Primary
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET QF/AMW. Nyanlända i skolan. förutsättningar, lärande och skolframgång
Nyanlända i skolan förutsättningar, lärande och skolframgång Nyanlända i skolan- förutsättningar, lärande och skolframgång Kompetensutbildning av skolteam vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs mer11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:
Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merKursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp
Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp Kursens syfte är att fördjupa deltagarnas kunskaper inom området värdegrund med speciellt fokus på diskriminering, kränkning och mobbning
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merCentrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Läs merSpråk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Läs merKartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merLitteraturlista Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet
Lärarutbildningsnämnden Svenska som andraspråk Litteraturlista Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Gäller från och med vt 2017 Kurskod: Kursens benämning: Högskolepoäng:
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merNyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merStatsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merNyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander
Nyanländas lärande inget för eldsjälar Mål och syfte Agenda Att berätta hur vi i Örebro kommun har strukturerat en stöttande organisation kring nyanländas lärande, med syfte att motverka att arbetet endast
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SAS401. Svenska som andraspråk (1-30) för lärare årskurs 4-6 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAS401 Svenska som andraspråk (1-30) för lärare årskurs 4-6 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Primary School
Läs merStudiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19
HÖGSKOLAN I GÄVLE Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för humaniora, ämnesgruppen för svenska språket Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merElever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merAtt bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång
Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång ISBN: 978-91-7559-085-1 Grafisk form: AB Typoform Omslagsfoto: framsida; Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå, baksida; Anne Dillner/Scandinav bildbyrå
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merVälkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet
Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet Program 9:30-10:30 10:30-11:20 11.30-12:30 12:30-13:30 13:30-14:40 14:40-15:00 15:00-15:50 15:50-16:00 Skolverket informerar om utbildningen
Läs merBedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp
Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Grundskollärare F-3 (telebild förmiddagar) Vecka Datum & tid Lärare Innehåll Lärandemål kopplat till respektive kurstillfälle 35 TELEBILD Onsdag
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merKURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, 31-45 Credits, 15 credits Kurskod: USAN11 Fastställd av: VD 2010-05-31 Gäller
Läs merVälkommen till dialogmöte för kartläggare
Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i
Läs merUTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM
UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).
Läs merAtt främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Läs merProjektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merGrundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium
Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete
Läs merHandlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,
Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merGöteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring
Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Nyanlända i grundskolan 10% av eleverna i grundskolan
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merManual studiehandledning
1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp 170816 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning
Läs merWorkshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr
Läs merArbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merInvandringen - en utmaning för skolväsendet
Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merPedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1
Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever Denho Özmen 1 Interkulturellt perspektiv Varför då? Ekonomiska frågor Ekologiska frågor Sociala frågor EU Invandringen
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever
Läs mer