Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till dialogmöte för kartläggare"

Transkript

1 Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i nio år. Vi går till exempel.två år. Sen läraren använder samma hastighet. Det går inte samma hastighet hela tiden (Bunar, 2015, s 60)

2 Dialogmöte om kartläggning - nyanlända elevers lärande Mål för dagen: tillsammans med andra ta del av det nationella kartläggningsmaterialet få fördjupad kunskap om hur kartläggningsmaterialet kan användas för planering av undervisning och årskursplacering samtala om mottagande av och lärande hos nyanlända elever diskutera dina erfarenheter och ta del av arbetssätt från andra skolor betydelsen av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ta tillfället i akt att skapa nätverk.

3 Bakgrund Innehåll Nuläge och erfarenheter Ta del av och samtala om kartläggningsmaterialet kopplat till utvecklingsarbetet på skolan - inför kartläggningen - under kartläggningen - efter kartläggningen Samtal om uppföljning och fortsättning

4 I-dialog Utse en sekreterare per bord Datorerna är låsta, frågor skickas till er när det är dags Diskutera i gruppen och skriv sedan in svaret i datorn, glöm inte att trycka på Send Räck upp handen om du har frågor

5 Presentation och nuläge Namn och skola Hur sker kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter idag på din skola?

6 I-dialog, testfråga Hur många nyanlända elever finns på era skolor sammantaget? Gruppen skriver in svaret. Tryck därefter på Send.

7 Studier har visat att De nyanlända eleverna förlorar kunskaper och tid. En organisatorisk lösning passar inte alla. Studiehandledning en central resurs för lärande. Alla lärare behöver förutsättningar och kompetens kring nyanlända elevers lärande.

8 Fem framgångsfaktorer Skyndsam kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till. Studiehandledning på modersmålet. Parallell språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen. Gemensamma strategier på skolan. Ansvaret ska inte lämnas till enskilda lärare.

9 Lagändring, 1 januari 2016, i korta drag Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.

10 Fortsättning, lagändring Kartläggning av elevens skolgång och kunskaper görs inom två månader efter att eleven tagits emot i skolan. Senast två månader efter mottagandet ska rektor fatta beslut om placering i årskurs och i undervisningsgrupp. Föräldrar kan yttra sig men inte överklaga. Begreppet och formen förberedelseklass införs i skollagen så att nyanlända inte hanteras inom ramen för skrivningar om särskilt stöd.

11 Fortsättning, lagändring Eleverna får delvis undervisas i förberedelseklass i max två år. Prioriterad timplan införs varvid undervisningstiden under begränsad tid (max ett år) kan omfördelas mellan olika ämnen till förmån för undervisning i svenska/svenska som andra språk.

12 Utgångspunkt i Lgr 11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag)

13 Resursperspektiv elevens styrkor årskursplacering Kartläggning undervisningsgrupp planera undervisningen elevens utvecklingsbehov

14 Resursperspektiv Eleven har redan strategier för att lära i handling och genom samtal och är bra på att minnas utan att använda skrift. Eleven är van vid att förmedla sina kunskaper muntligt och förstår skriftens funktion genom att andra människor läst och skrivit för dem eller tillsammans med dem. Eleven har tidigare lärt sig flera språk utan att använda skrift. (fritt ur, Alver & Lahaug i Franker, 2013)

15 Kartläggningsmaterialet Nationellt material som vänder sig till de obligatoriska skolformerna men som också kan användas i gymnasieskolans språkintroduktion Främja rättssäkerhet och likvärdighet i enlighet med skollagens bestämmelser om en likvärdig utbildning Kartläggning av elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor i ett pedagogiskt syfte (ej personuppgifter, hälsa, kost etc) Kartläggningen är en process som är organiserad i flera steg (steg 1, 2 och 3)

16 Kartläggningens innehåll och upplägg

17 MATERIALETS STRUKTUR INFORMATIONSMATERIAL FÖR REKTORER OCH LÄRARE Steg 1 Steg 2 Steg 3 Elevens bakgrund och erfarenheter Lärarhandledning Samtals- och dokumentationsunderlag Litteracitet Lärarhandledning Uppgifter Samtals- och dokumentationsunderlag Översättningar Numeracitet Lärarhandledning Samtals- och dokumentationsunderlag/uppgifter Ämneskartläggning Fortsatt kartläggning i ämnen Lärarhandledning Uppgifter Bilder Dokumentationsunderlag Underlag för bedömning Kartläggningsprofil Sammanfattning BESLUT Placering inom två månader Planering av undervisning Vidare planering av undervisning

18 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever

19 Förutsättningar - processer - resultat Inför kartläggningen Under kartläggningen Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever Efter kartläggningen

20 Nuläge och erfarenheter Exempel på frågor: Hur organiseras mottagandet av nyanlända elever i din kommun? Hur ser mottagandet ut för nyanlända elever på din skola? Vilken personal är involverad? Hur sker kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter idag? Hur tillvaratas information från kartläggningar som underlag för årskursplacering och planering av undervisningen? Vilken undervisningspraktik möter eleverna på din skola? Språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt? Rådande attityder och förhållningssätt på din skola? Utifrån ovanstående frågor: Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas?

21 Steg 1 Syfte, att tillsammans med steg 2, utgöra ett underlag för bedömning av i vilken årskurs och i vilken undervisningsgrupp en nyanländ elev ska placeras ge underlag för att planera undervisningen utifrån elevens förutsättningar och behov samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas

22 Kartläggningssamtalen sker i nära anslutning till elevens ankomst till skolan är beräknat till max 70 min/samtal genomförs av den mest lämpade personalen sker på elevens starkaste språk fångar elevens egen uppfattning vårdnadshavare deltar om möjligt sammanfattas i en kartläggningsprofil

23 Steg 1, kartläggningsprofil Studera och samtala med varandra om de fyra frågeområdena i kartläggningsprofilen, steg 1. Språk, Tidigare skolgång, Erfarenheter och intressen Förväntningar

24 Kartläggningssamtal, film steg 1 Exempel på faktorer (inför, under och efter) som kan vara av betydelse för kartläggningssamtalet: - Lärarens förberedelse - Samarbete med tolk på plats/ tolk via telefon - Information till elev och vårdnadshavare - Attityd och förhållningssätt hos kartläggaren gentemot elev, vårdnadshavare och tolk - Kartläggningssamtal, inte test/provtillfälle - Hur samtalet avslutas och vad som ska hända efter samtalet

25 I-dialog, fråga 1 Samtala i gruppen om kartläggningssamtalet i filmen. I dialog: Formulera tre faktorer som ni anser är av betydelse för ett kvalitativt kartläggningssamtal.

26 Syfte Steg 2, litteracitet och numeracitet Kartläggning av elevens användande av skriftspråk i olika sammanhang (litteracitet) och matematiskt tänkande (numeracitet) ska tillsammans med steg 1 utgöra ett underlag för bedömning av i vilken årskurs och i vilken undervisningsgrupp en nyanländ elev ska placeras ge underlag för att planera undervisningen utifrån elevens kunskaper, förutsättningar och behov

27 Elever med funktionsnedsättning Kartläggningsmaterialet kan anpassas på det sätt som är lämpligt för den enskilda eleven, exempelvis genom att: - Ge mer tid och dela upp samtalet på flera tillfällen - Anpassa texter och frågor - Förstora upp texter och bilder, förstärka färger och kontraster - Läs upp texterna och beskriva bilderna - Läsa in texterna i förväg i Daisy-format

28 Steg 2 Elevens skriftspråksanvändning (litteracitet) Begreppet litteracitet används som ett överordnande begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift (läsande, skrivande, högläsning och diskussion om texters innehåll). Det som prövas i uppgiften är: Läsprocesser Återberättande Förmågan att resonera och motivera ståndpunkter

29 Steg 2, Litteracitet Materialet är uppdelat för: Elever som har liten eller ingen erfarenhet av eget läsande och skrivande (grundläggande litteracitet) Elever som läser och skriver Materialet består av: Lärarhandledning, samtalsunderlag (1-3), bilder, läsförståelseuppgifter (textpaket 1-3), och kartläggningsprofil.

30 Steg 2, Litteracitet Uppgifterna finns för närvarande på: arabiska, bosniska-kroatiska, dari, engelska, franska, kurdiska (sorani och kurmanji) pashto, polska, serbiska, somaliska, thai och tigrinja. (Det finns inga skrivuppgifter p.g.a. tids- och bedömningsaspekter)

31 Steg 2, Litteracitet Textpaketen (1-3) innehåller olika texttyper: - Läroböcker - Tidningar - Webbsidor - Berättande Flera av texterna innehåller bilder, diagram eller figurer där eleven måste kunna tolka icke-löpande text för att kunna svara på läsförståelsefrågorna Läsförståelsefrågorna prövar elevens förmåga att läsa: - På raderna, mellan raderna och bortom raderna

32

33 Steg 2, Litteracitet Kartläggningen genomförs i första hand på elevens starkaste skolspråk men den kan också genomföras på olika språk. Eleven kan t.ex. svara på muntliga frågor på ett språk men läsa texterna och svara på de skriftliga uppgifterna på ett annat. Elevens ålder, skolbakgrund och övriga uppgifter från Steg 1 avgör vilket textpaket som det kan var lämpligt att börja med. Det är viktigt att eleven får göra flera uppgifter och får möjlighet att visa sin förmåga på högsta möjliga nivå.

34 Steg 2, Litteracitet 1. Ta del av utdraget ur lärarhandledningen. Läs särskilt noga sista stycket om vad läsförståelsefrågorna prövar. 2. Läs texten Lejonet och räven och studera frågorna som hör till texten och hur de kan visa på elevens förmåga att läsa på, mellan och bortom raderna.

35 I- dialog, fråga 2 Ta del av och samtala om samtalsunderlag 1 och kartläggningsprofilen. I-dialog: Ge exempel på hur elevens styrkor (resursperspektiv) kan formuleras i kartläggningsprofilen utifrån samtalsunderlaget.

36 Steg 2 Elevens användande av matematiskt tänkande (numeracitet) Det finns två kartläggningsmaterial för numeracitet, ett för elever 6-8 år, och ett för elever 9 år och äldre.

37 Steg 2 numeracitet Prövar elevens förmåga att: lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar Samtals- och dokumentationsunderlaget för elever 6-8 år omfattar taluppfattning och talföljder. För elever 9 år och äldre ingår också rumsuppfattning, geometri och uppskattning, samt sortering och proportionalitet.

38

39 I-dialog, fråga 3 Kopierat finns exempel på bedömningar av numeracitet med hjälp av samtals- och dokumentationsunderlag samt hur bedömningarna kan vägas samman och föras över till kartläggningsprofiler. Uppgift: Gruppen väljer och studerar materialet för elever 6-8 år eller för elever 9 år och äldre (exempel 1 och 2). I-dialog: Formulera två faktorer som ni anser vara av betydelse för kartläggningen av numeracitet.

40 Kartläggningens innehåll och upplägg

41 Steg 3 Syfte: Att få information om elevens ämneskunskaper. Utgöra ett stöd för ämneslärare och övrig skolpersonal för att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne.

42 Genomförandet av steg 3 Kan påbörjas inom de två första månaderna, parallellt med steg 1 och steg 2, eller genomföras i ett senare skede i respektive ämne. Kan med fördel påbörjas i de ämnen som eleven i steg 1 har uttryckt att hon eller han har intresse för eller där eleven har visat prov på kunskaper.

43

44 Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv Utvecklingen av det svenska vardagsspråket förutsätter rika möjligheter till språklig interaktion i större och mindre grupper med kamrater som har nått längre i svenska. (Axelsson, 2015, s 22) Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till interaktion och innehåller språklig stöttning. (Haijer, 2012, s 11)

45 Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv Med ett nära samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk kan de nyanlända eleverna nå skolframgång. (Axelsson, 2015, s 22)

46 I-dialog, fråga 4 Gruppen tar del av de kopierade utdragen i ämnena historia eller biologi. Diskutera hur undervisningen i ämnet biologi eller historia kan utformas så att hänsyn tas till både ämnesmässiga mål och språkfärdighetsmål. I-dialog: Gruppen ger exempel på arbetssätt i undervisningen som främjar såväl språk- som kunskapsutveckling i ämnet.

47 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever

48 Nuläge och erfarenheter Exempel på frågor: Hur organiseras mottagandet av nyanlända elever i din kommun? Hur ser mottagandet ut för nyanlända elever på din skola? Vilken personal är involverad? Hur sker kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter idag? Hur tillvaratas information från kartläggningar som underlag för årskursplacering och planering av undervisningen? Vilken undervisningspraktik möter eleverna på din skola? Språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt? Rådande attityder och förhållningssätt på din skola? Utifrån ovanstående frågor: Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas?

49 Inför kartläggningen Vilka förutsättningar och processer behöver du tänka igenom inför kartläggningen på din skola? Exempel på frågor: På vilka olika sätt kan all personal på din skola bli förtrogen med kartläggningens syfte? Övriga berörda? Möjligheter och utmaningar? Vem/vilka är lämpliga att genomföra kartläggningen på din skola av: - steg 1 - steg 2 - steg 3 Vilka olika professioner behöver samverka inför kartläggningen? På vilka olika sätt kan eleven och vårdnadshavare få del av syftet med kartläggningen? Vilka övriga förutsättningar kan ha betydelse för att eleven och vårdnadshavare ska kunna delta i kartläggningen på ett gynnsamt sätt?

50 Under kartläggningen Vilka förutsättningar och processer är av betydelse för genomförandet av kartläggningssamtalet? Exempel på frågor: Reflektera över betydelsen av kartläggarens - attityder och förhållningssätt, samt - förmåga att leda samtal för att eleven ska kunna visa sina erfarenheter, förmågor och kunskaper? Elevens roll? Vårdnadshavarens roll? Tolkens roll och samverkan med kartläggaren? Vad kan ytterligare behöva beaktas under kartläggningssamtalet?

51 Efter kartläggningen Vilka förutsättningar krävs och vilka processer behöver äga rum efter kartläggningen? Exempel på frågor: Vilka rutiner och processer behövs för att säkerställa att informationen från kartläggningssamtalen ger underlag för placering i årskurs och undervisningsgrupp? Vilken övrig information om eleven utöver kartläggningen kan behöva vägas in i beslutet? Vilka personalgrupper kan bistå med övrig information? Hur delges elev, vårdnadshavare och berörd personal informationen från kartläggningen? Hur säkerställs det att informationen från kartläggningen tillvaratas i planering av elevens undervisning? Vilka olika insatser och stöd kan bli aktuella?

52 I-dialog, fråga 5 Studera de exempel på frågor som finns under rubrikerna inför, under och efter kartläggningen. Samtala med varandra och utbyt erfarenheter om era respektive skolors utvecklingsbehov. I-dialog: Gruppen formulerar, till respektive rubrik, något utvecklingsområde som gruppen finner särskilt angeläget att uppmärksamma. Inför kartläggningen Under kartläggningen Efter kartläggningen

53 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever I-dialog, fråga 6. Uppföljning: Vad tar ni särskilt med er från dagen? Fortsättning: Vilka behöver ni kontakta när ni kommer tillbaka till ert arbete och varför?

54 Fortsatt information finner du på

55 Skolverkets experter nås på telefon och e-post Huvudmän och rektorer kan ringa eller maila Här ger experter råd och vägledning om hur man kan skapa en organisation för att ta emot nyanlända elever. Det kan också handla om att reda ut vad lagar och regler säger och vem som ansvarar för vad i arbetet med nyanlända elever.

56 Lycka till med det fortsatta arbetet med mottagande av och undervisning för våra nyanlända elever!

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

DIALOGMÖTE FÖR KARTLÄGGARE. Lund den 5 november

DIALOGMÖTE FÖR KARTLÄGGARE. Lund den 5 november DIALOGMÖTE FÖR KARTLÄGGARE Lund den 5 november VÄLKOMNA! 10.00 IntrodukCon och dagsläge 11.00 Steg 1 och Samtalets karaktär 12.00 Lunch 13.00 Steg 2 och Steg 3 14.15 Fika 14.45 Materialet och Vad händer

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen: Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Kartläggningsmaterial för nyanlända elever 2016-02-12 Pille Pensa Hedström Prov o bedömning Regeringsuppdrag 2013-2016 Kartläggningsmaterial Kartläggningen ska ge och underlag bedömningsmaterial för i

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Information. till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Steg 2. Steg 1 Språk och erfarenheter

Information. till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Steg 2. Steg 1 Språk och erfarenheter Information till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 2 Litteracitet Elevens ålder Steg 1 Språk och erfarenheter Elevens

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Statistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper. Göteborg 11 februari 2016

Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper. Göteborg 11 februari 2016 Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper Göteborg 11 februari 2016 Syftet med att delta i kartläggningsverkstaden Varför vill du delta i verkstaden? Vad tror du att du får ut av att delta

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. VT 2016 1 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer

Lärarhandledning Numeracitet

Lärarhandledning Numeracitet Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Lärarhandledning Numeracitet 1 Steg 2 3 Elever 9 år och äldre Det här är det andra steget i kartläggningen

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP Nyanlända elever - en heterogen grupp Gemensamt är att alla har varit i

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B

Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag B Litteracitet spår B 1 Steg 2 3 Elever som läser och skriver Elevens

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Lärarhandledning matematik

Lärarhandledning matematik Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3 Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-02-16 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Från vision till verklighet

Från vision till verklighet Stora kliv mot nytt liv Linköping 25-26 september 2017 Från vision till verklighet Ingalill Hägglund Kristina Ansaldo Cecilia Rosengren Politiska mål i Stockholm En sammanhållen stad Förbättra förutsättningarna

Läs mer

Fo rba ttringsarbete i skola, vad a r det? Nyanla ndas la rande mottagande, inkludering och skolframga ng

Fo rba ttringsarbete i skola, vad a r det? Nyanla ndas la rande mottagande, inkludering och skolframga ng Fo rba ttringsarbete i skola, vad a r det? Nyanla ndas la rande mottagande, inkludering och skolframga ng Rektor med vetande 2017 Stefan Särnholm Ericsson Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?

Läs mer

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. 2015-01-07 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Katrineholms kommun Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Beskrivning av enheten och verksamheten. Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämning.

Läs mer

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Invandringen - en utmaning för skolväsendet Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?

Läs mer

Språket människans främsta verktyg

Språket människans främsta verktyg Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Samtals - och dokumentationsunderlag B1 Litteracitet spår B

Samtals - och dokumentationsunderlag B1 Litteracitet spår B Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag B1 Litteracitet spår B 1 Steg 2 3 UTA ÖVERSATTA UPPGIFTER Elever

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Nyanlända i grundskolan 10% av eleverna i grundskolan

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende 1/10 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Utbildningschef BUN/2017:319-003 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet

Läs mer

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Hur gör ni pedagogisk kartläggning? LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa

Läs mer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning 2015-03-01 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner och begrepp... 2 Bakgrund... 5 Nyanlända elever och skolan nationellt... 5 Att möta nyanlända där de befinner sig...

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Språkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan. Stockholm april 2016 Ability Partner

Språkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan. Stockholm april 2016 Ability Partner Språkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan Stockholm 26-27 april 2016 Ability Partner Välkomna till SPRÅKCENTRALEN Språkcentralen som kraftkälla Förskolor SVA-lärare Skolor

Läs mer

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén

Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén Samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare 8 och 15 november 2016 elisabeth.linden@skolverket.se Elisabeth Lindén 2016 1 It is axiomatic that the best medium for teaching a child is his mother

Läs mer

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? Händelser i vår omvärld innebär kraftigt stigande elevvolymer och ökad mångfald

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen Nyanlända i Piteå 20160411 Alla vägar bär till Piteå Karta här Antal 140 Antal nyanlända elever i grundskolan 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 EU medborgare Anknytning Kommunplacerade EKB Egen invandring

Läs mer

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan. Mötet med nyanlända Hej! Nyanländ En elev som anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid och som inte har svenska som modersmål och att det behärskar svenska bristfälligt eller inte alls.

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildning av nyanlända elever (Ds 2013:6) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2013-04-03 Handläggare: Tobias Lundberg, tel 508 33 667 Pär Lundström, tel 508 33 783 Till Utbildningsnämnden 2013-04-18 Svar på remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min 1. Testledaren bör vara undervisande lärare i matematik alternativt

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer