Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Transkript

1 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever Lärarförbundet vill här delge utbildningsdepartementet synpunkter och förslag som gäller utredningen om utbildning för nyanlända elever. Det är bra att regeringen med ett reformpaket tar ansvar för de nyanlända eleverna. Det är viktigt att ansvaret för förändringen omfattar alla som på något sätt arbetar i eller med skolan och dess frågor. I styrdokumenten som hör till 2011 års skolreformer uttrycks att lärare i alla ämnen ska ta ansvar för elevers språkutveckling. Detta helhetsperspektiv är mycket bra. Svensk skola behöver utveckla ett förhållningssätt till och en struktur för lärande som utgår från att dagens elevgrupp är heterogen, mångkulturell och flerspråkig. Det är ingen fas som kommer att gå över när dagens nyanlända elever väl har lärt sig svenska. Hur skolan tar ansvar för elever med annat modersmål än svenska är inget som bara angår läraren i svenska som andraspråk eller modersmålsläraren. Däremot är dessa lärare nyckelpersoner vars kompetens borde uppvärderas och användas som en resurs på ett mer utvecklat sätt än idag. Hur skolförfattningarna bör utformas för att nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska bäst ska lära sig svenska Då språket är det huvudsakliga verktyget för lärande i skolämnena, är det mycket bra att utbildningsdepartementet utreder frågan om hur nyanlända elever bäst lär sig svenska. Det är oerhört viktigt att andraspråkselever snabbt kommer i kapp sina enspråkiga kamrater. 1 De behöver inte bara utveckla kunskaperna i svenska som språk att använda i livet och samhället, utan också som skolspråk att använda i övriga ämnen. Det tar lång tid att utveckla sitt andraspråk till ett fullt ut fungerande skolspråk, och behovet av en systematisk, strukturerad och riktad språkundervisning är därför stort. Ämnet svenska som andraspråk Lärarförbundet anser att svenska som andraspråk även i fortsättningen ska utgöra ett självständigt ämne 1 Lindberg, I. (2011). Språk för lärande i en mångspråkig skola. I Läraryrkets interkulturella dimensioner. Forskning om undervisning och lärande. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. 1 (5)

2 Förutsättningarna för elevers språkutveckling är olika beroende på om det är ett förstaeller ett andraspråk som ska utvecklas. Därför behöver elever med annat modersmål än svenska få svenskundervisning utifrån sina specifika utgångspunkter för lärande och språkutveckling. Ämnet svenska som andraspråk är inte en lättare kurs än svenska. Däremot finns det en del inslag som skiljer sig åt i de båda ämnena, eftersom den som lär sig ett andraspråk kan behöva ett annat fokus än den som läser sitt modersmål. 2 Skolinspektionen har i sin övergripande granskningsrapport om utbildning för nyanlända elever 3 konstaterat att rektorer och lärare har bristande kännedom om ämnets syfte och funktion i utbildningssystemet, liksom bristande kunskap om att det är ett självständigt ämne med en egen kursplan och särskilda betygskriterier (s. 24). Tidningen Alfa publicerade nyligen, (nr ) en undersökning som också visar på stora brister i organisationen kring svenska som andraspråk. 400 rektorer har besvarat en enkät som visar att många lärare i ämnet saknar kompetens, att få skolor gör någon språkbedömning för att avgöra vilket svenskämne eleven ska läsa, och att undervisningen organiseras på ett sätt som inte gynnar elevens lärande i svenska. Med denna kunskap kan man fråga sig om svenska som andraspråk verkligen har getts möjlighet att etablera sig som eget ämne. Har ämnet haft möjlighet att fylla sitt syfte? Kan detta överhuvudtaget bedömas? Lärarförbundet anser att det är viktigt att i diskussionen kring ämnet hålla fokus på kurs- och ämnesplanens syfte; nämligen att utveckla färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. För att kunna utveckla dessa färdigheter och kunskaper har andraspråksinläraren behov av en annan språkdidaktik än den som utvecklar sitt förstaspråk. I grunden handlar det ju om att elever har olika förutsättningar för språkutveckling, och om att lärarna behöver ha kompetens att möta dessa. Utbildade lärare och en organisation som sätter elevens lärande i centrum är förutsättningar för ett effektivt lärande. Lärares kompetens är därför central. Lärares kompetens och behörighet i svenska som andraspråk Lärarförbundet anser att alla lärare med behörighet för svenska som andraspråk ska ha tillräcklig utbildning i ämnet, och att lärare i alla skolår ska ha möjligheten att behörighetskomplettera Det är alltså oerhört viktigt att andraspråkselever får svenskundervisning av lärare med specifik utbildning i svenska som andraspråk. Dessa lärare är experter på andraspråksinlärning, och på svenskans struktur ur ett andraspråksperspektiv. Generellt handlar det om att en lärare i svenska som andraspråk behöver ha en djup förståelse för aspekter som svenska i relation till andra språk, kulturella drag i textmönster och textanvändning, och grad av litteracitet och hur det påverkar språkanvändning och språkinlärning. Utbildade lärare i svenska som andraspråk kan ta 2 Skolverket (2011). Kommentarmaterial till svenska som andraspråk. A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport. 2 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut

3 ett jämförande perspektiv på svenskan, och med sin kunskap om flerspråkighet ge eleverna verktyg att hantera svenskan i olika situationer. Dessutom kan de ge eleverna kunskap om skolspråket, d.v.s. det språk som, utöver vardagsspråket, behövs för att klara skolans alla ämnen. Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning är det skillnad mellan skolorna när det gäller tillgång till undervisning av utbildade lärare i svenska som andraspråk. Lärarförbundet anser att det finns skäl att se över behörighetsförordningen; skäl som kan sammanfattas med att utbildningskraven för ämnesbehörighet i svenska som andraspråk är för låga eller saknas helt. En lärare som saknar kompetens i svenska som andraspråk saknar också resurser att ge andraspråkselever den undervisning de behöver för att uppnå kunskapskraven. Systemet med lärarlegitimation bygger på att lärare ska ha adekvat utbildning för att undervisa och bedöma i ett ämne. Systemet undergrävs om det saknas krav på behörighet i vissa ämnen. Grundlärare i år 1-3 Grundlärare i årskurserna 1-3 med behörighet för ämnet svenska har automatiskt behörighet också för svenska som andraspråk. Lärarförbundet anser att detta är djupt problematiskt, och att behörighetskraven för svensklärare i år 1-3 ska inrymma utbildning i svenska som andraspråk. Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk överensstämmer visserligen i hög grad, men det är viktigt att skilja på kursplanens innehåll och kunskapskrav och lärares kompetens. Kursplanens kunskapskrav beskriver vad eleverna ska kunna vid en viss tidpunkt, medan lärarens kompetens beskriver lärarens resurser och förutsättningar för att ta eleverna dit. En lärare utan kompetens i svenska som andraspråk saknar verktyg att ge elever med annat modersmål än svenska en undervisning som leder dem till kunskapskraven. Just i dessa tidiga skolår behöver läraren kunna bedöma elevers språkbehärskning, och kunna avgöra vad eleven behöver arbeta mer med. För elever med svenska som modersmål utvecklas språket ändå, men andraspråkseleverna behöver mer. Om eleven får det stöd i språkutvecklingen som behövs i dessa tidiga skolår är möjligheten stor att han eller hon har det språk de behöver för att klara resten av grundskolan utmärkt. Därför är det avgörande använda elevernas första skolår väl när det gäller språkutveckling. Grundlärare i år 4-6 När det gäller grundskolans år 4-6 och 7-9 räknas svenska som andraspråk som ett eget ämne. Lärare i år 4-6 måste därmed vara behöriga i svenska som andraspråk för att få undervisa i ämnet. Skrivningarna kring vad som krävs för behörighet och för komplettering är dock oklara och behöver förtydligas. Detta är särskilt angeläget då betyg ska sättas i år 6. 3 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut

4 Grundlärare i år 7-9 För att få undervisa i år 7-9 anges i behörighetsförordningen att en lärare ska ha läst 45 hp i svenska som andraspråk. Detta kan jämföras med lärare i svenska, av vilka det krävs 90 hp. Lärarförbundet anser att det är problematiskt att två ämnen med kursplaner som i hög grad är desamma har så olika krav på utbildning. Med tanke på att behovet av språkutvecklande kunskaper för att klara skolarbetet i alla ämnen är så mycket större hos andraspråkselever, tycks det märkligt att utbildningskravet på deras svensklärare är hälften så stort. Det är också ett märkligt sätt att möta signalerna från svenska och internationella undersökningar om att andraspråkseleverna presterar sämre i övriga skolämnen. Lärarförbundet kräver därför att utbildningsdepartementet ser över om svenska som andraspråk poängmässigt kan jämställas med svenska. Hur elever med annat modersmål än svenska på bästa sätt kan stödjas i sin kunskapsutveckling genom stöd i ämnesundervisningen på elevens modersmål. Elevers modersmål är en viktig resurs för deras kunskapsutveckling i alla ämnen, och det är angeläget att vi på alla sätt arbetar för att utveckla möjligheterna att använda denna resurs. Även forskarna är tämligen överens om detta, vilket tydliggörs i den forskningsöversikt kring nyanlända och lärande som Nihad Bunar har gjort för Vetenskapsrådet. 4 Definition och riktlinjer saknas Lärarförbundet anser att studiehandledning på modersmålet behöver definition och riktlinjer Studiehandledning på modersmålet uttrycks som en rättighet i grundskoleförordningen respektive gymnasieförordningen. Idag saknas dock en definition av studiehandledning på modersmålet och riktlinjer för hur den ska bedrivas, vilket också Skolinspektionen kommenterar i sin kvalitetsgranskning 5 : Eftersom bristerna i kommunernas och skolornas hantering av studiehandledning på modersmålet är allvarliga, är behovet stort av någon form av stödmaterial för hur skolorna ska arbeta med studiehandledning på modersmålet t ex i form av allmänna råd. För att få en aktuell bild av uppfattningarna bland Sveriges lärare genomförde Lärarförbundet i september 2012 en undersökning bland 519 lärare verksamma på grundskolan och gymnasiet. Drygt hälften av lärarna bedömer att de har elever som skulle vara i behov av studiehandledning på modersmålet. Av dessa lärare anger drygt tio procent att dessa elever får tillräckligt med studiehandledning. Sammanfattningsvis kan man säga att det är för få elever som får studiehandledning och de elever som får det, får för lite. 60 procent av lärarna i undersökningen svarar att de inte vet om det finns riktlinjer för vad studiehandledning på modersmålet är och hur den ska 4 Bunar, N (2010). Nyanlända och lärande. Forskningsöversikt för Vetenskapsrådet. 5 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport. 4 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut

5 genomföras. 5 % har uppfattningen att tydliga riktlinjer finns. 18 % uppfattar att det finns riktlinjer, men att de inte är tydliga. 17 % svarar att det inte finns några riktlinjer. Lärarförbundet anser att det är bekymmersamt att så många elever som behöver studiehandledning inte får sådan, och att kunskapsbrist och otydlighet medför att studiehandledningen på modersmålet inte utgör den resurs den skulle kunna vara för elever med annat modersmål än svenska. Vi föreslår därför att Skolverket ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för studiehandledning på modersmålet. Modersmålslärarnas kompetens Lärarförbundet föreslår att modersmålslärare får kompetensutveckling i studiehandledning Med studiehandledning blir elevernas modersmål en resurs i undervisningen och modersmålslärarna får därigenom en nyckelroll. Det är dock viktigt att skilja på undervisning i ämnet modersmål och studiehandledning på modersmålet. Modersmålslärare är språklärare. Som studiehandledare på modersmålet behöver man behärska såväl modersmålet som svenska och de ämnen man handleder i. I många fall saknar modersmålslärarna formell kompetens i det ämne som han eller hon ska handleda i. Om definitioner och riktlinjer kring studiehandledningens syfte och praktik klargörs behöver detta inte utgöra ett stort problem. Skolinspektionen konstaterar dock i sin kvalitetsgranskning att lärarnas kompetens varierar stort. Det är därför viktigt att modersmålslärarna får kompetensutveckling i handledning för att kunna uppfylla kraven för en studiehandledning med hög kvalitet. Lärarutbildning för modersmålslärare Lärarförbundet anser att regeringen behöver prioritera lärarutbildning för modersmålslärare Modersmålslärarnas kompetens är alltså central för nyanlända elever. Men modersmålslärarna är idag undantagna kravet på lärarlegitimation, och för många lärare saknas möjlighet att utbilda sig i de språk de undervisar i. Enligt Skolverket har 44 procent av landets 3144 modersmålslärare en pedagogisk högskoleexamen. Lärarförbundet anser att det är oerhört viktigt att vi prioriterar modersmålslärarnas kompetens. I maj beslutade riksdagen att modersmålslärarna inte ska vara undantagna kravet på lärarlegitimation. Regeringens promemoria om behörighet (U2012/6626/S) som just nu är ute på remiss, tar upp problemet men hittar inte någon lösning på frågan. Det viktigt att regeringen på allvar tar sig an frågan och undersöker alla möjligheter att förverkliga riksdagens beslut. Det är en mycket komplicerad och svår fråga som kommer att ta lång tid att lösa, särskilt när det gäller språk som bara talas av ett fåtal svenskar. Frågan är dock för viktig för att konstatera att det inte går det måste finnas möjlighet att utbilda sig till modersmålslärare. Med vänliga hälsningar Eva-Lis Sirén Ordförande Lärarförbundet 5 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut