Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
|
|
- Cecilia Ellen Jonsson
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever Lärarförbundet vill här delge utbildningsdepartementet synpunkter och förslag som gäller utredningen om utbildning för nyanlända elever. Det är bra att regeringen med ett reformpaket tar ansvar för de nyanlända eleverna. Det är viktigt att ansvaret för förändringen omfattar alla som på något sätt arbetar i eller med skolan och dess frågor. I styrdokumenten som hör till 2011 års skolreformer uttrycks att lärare i alla ämnen ska ta ansvar för elevers språkutveckling. Detta helhetsperspektiv är mycket bra. Svensk skola behöver utveckla ett förhållningssätt till och en struktur för lärande som utgår från att dagens elevgrupp är heterogen, mångkulturell och flerspråkig. Det är ingen fas som kommer att gå över när dagens nyanlända elever väl har lärt sig svenska. Hur skolan tar ansvar för elever med annat modersmål än svenska är inget som bara angår läraren i svenska som andraspråk eller modersmålsläraren. Däremot är dessa lärare nyckelpersoner vars kompetens borde uppvärderas och användas som en resurs på ett mer utvecklat sätt än idag. Hur skolförfattningarna bör utformas för att nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska bäst ska lära sig svenska Då språket är det huvudsakliga verktyget för lärande i skolämnena, är det mycket bra att utbildningsdepartementet utreder frågan om hur nyanlända elever bäst lär sig svenska. Det är oerhört viktigt att andraspråkselever snabbt kommer i kapp sina enspråkiga kamrater. 1 De behöver inte bara utveckla kunskaperna i svenska som språk att använda i livet och samhället, utan också som skolspråk att använda i övriga ämnen. Det tar lång tid att utveckla sitt andraspråk till ett fullt ut fungerande skolspråk, och behovet av en systematisk, strukturerad och riktad språkundervisning är därför stort. Ämnet svenska som andraspråk Lärarförbundet anser att svenska som andraspråk även i fortsättningen ska utgöra ett självständigt ämne 1 Lindberg, I. (2011). Språk för lärande i en mångspråkig skola. I Läraryrkets interkulturella dimensioner. Forskning om undervisning och lärande. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. 1 (5)
2 Förutsättningarna för elevers språkutveckling är olika beroende på om det är ett förstaeller ett andraspråk som ska utvecklas. Därför behöver elever med annat modersmål än svenska få svenskundervisning utifrån sina specifika utgångspunkter för lärande och språkutveckling. Ämnet svenska som andraspråk är inte en lättare kurs än svenska. Däremot finns det en del inslag som skiljer sig åt i de båda ämnena, eftersom den som lär sig ett andraspråk kan behöva ett annat fokus än den som läser sitt modersmål. 2 Skolinspektionen har i sin övergripande granskningsrapport om utbildning för nyanlända elever 3 konstaterat att rektorer och lärare har bristande kännedom om ämnets syfte och funktion i utbildningssystemet, liksom bristande kunskap om att det är ett självständigt ämne med en egen kursplan och särskilda betygskriterier (s. 24). Tidningen Alfa publicerade nyligen, (nr ) en undersökning som också visar på stora brister i organisationen kring svenska som andraspråk. 400 rektorer har besvarat en enkät som visar att många lärare i ämnet saknar kompetens, att få skolor gör någon språkbedömning för att avgöra vilket svenskämne eleven ska läsa, och att undervisningen organiseras på ett sätt som inte gynnar elevens lärande i svenska. Med denna kunskap kan man fråga sig om svenska som andraspråk verkligen har getts möjlighet att etablera sig som eget ämne. Har ämnet haft möjlighet att fylla sitt syfte? Kan detta överhuvudtaget bedömas? Lärarförbundet anser att det är viktigt att i diskussionen kring ämnet hålla fokus på kurs- och ämnesplanens syfte; nämligen att utveckla färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. För att kunna utveckla dessa färdigheter och kunskaper har andraspråksinläraren behov av en annan språkdidaktik än den som utvecklar sitt förstaspråk. I grunden handlar det ju om att elever har olika förutsättningar för språkutveckling, och om att lärarna behöver ha kompetens att möta dessa. Utbildade lärare och en organisation som sätter elevens lärande i centrum är förutsättningar för ett effektivt lärande. Lärares kompetens är därför central. Lärares kompetens och behörighet i svenska som andraspråk Lärarförbundet anser att alla lärare med behörighet för svenska som andraspråk ska ha tillräcklig utbildning i ämnet, och att lärare i alla skolår ska ha möjligheten att behörighetskomplettera Det är alltså oerhört viktigt att andraspråkselever får svenskundervisning av lärare med specifik utbildning i svenska som andraspråk. Dessa lärare är experter på andraspråksinlärning, och på svenskans struktur ur ett andraspråksperspektiv. Generellt handlar det om att en lärare i svenska som andraspråk behöver ha en djup förståelse för aspekter som svenska i relation till andra språk, kulturella drag i textmönster och textanvändning, och grad av litteracitet och hur det påverkar språkanvändning och språkinlärning. Utbildade lärare i svenska som andraspråk kan ta 2 Skolverket (2011). Kommentarmaterial till svenska som andraspråk. A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport. 2 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut
3 ett jämförande perspektiv på svenskan, och med sin kunskap om flerspråkighet ge eleverna verktyg att hantera svenskan i olika situationer. Dessutom kan de ge eleverna kunskap om skolspråket, d.v.s. det språk som, utöver vardagsspråket, behövs för att klara skolans alla ämnen. Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning är det skillnad mellan skolorna när det gäller tillgång till undervisning av utbildade lärare i svenska som andraspråk. Lärarförbundet anser att det finns skäl att se över behörighetsförordningen; skäl som kan sammanfattas med att utbildningskraven för ämnesbehörighet i svenska som andraspråk är för låga eller saknas helt. En lärare som saknar kompetens i svenska som andraspråk saknar också resurser att ge andraspråkselever den undervisning de behöver för att uppnå kunskapskraven. Systemet med lärarlegitimation bygger på att lärare ska ha adekvat utbildning för att undervisa och bedöma i ett ämne. Systemet undergrävs om det saknas krav på behörighet i vissa ämnen. Grundlärare i år 1-3 Grundlärare i årskurserna 1-3 med behörighet för ämnet svenska har automatiskt behörighet också för svenska som andraspråk. Lärarförbundet anser att detta är djupt problematiskt, och att behörighetskraven för svensklärare i år 1-3 ska inrymma utbildning i svenska som andraspråk. Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk överensstämmer visserligen i hög grad, men det är viktigt att skilja på kursplanens innehåll och kunskapskrav och lärares kompetens. Kursplanens kunskapskrav beskriver vad eleverna ska kunna vid en viss tidpunkt, medan lärarens kompetens beskriver lärarens resurser och förutsättningar för att ta eleverna dit. En lärare utan kompetens i svenska som andraspråk saknar verktyg att ge elever med annat modersmål än svenska en undervisning som leder dem till kunskapskraven. Just i dessa tidiga skolår behöver läraren kunna bedöma elevers språkbehärskning, och kunna avgöra vad eleven behöver arbeta mer med. För elever med svenska som modersmål utvecklas språket ändå, men andraspråkseleverna behöver mer. Om eleven får det stöd i språkutvecklingen som behövs i dessa tidiga skolår är möjligheten stor att han eller hon har det språk de behöver för att klara resten av grundskolan utmärkt. Därför är det avgörande använda elevernas första skolår väl när det gäller språkutveckling. Grundlärare i år 4-6 När det gäller grundskolans år 4-6 och 7-9 räknas svenska som andraspråk som ett eget ämne. Lärare i år 4-6 måste därmed vara behöriga i svenska som andraspråk för att få undervisa i ämnet. Skrivningarna kring vad som krävs för behörighet och för komplettering är dock oklara och behöver förtydligas. Detta är särskilt angeläget då betyg ska sättas i år 6. 3 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut
4 Grundlärare i år 7-9 För att få undervisa i år 7-9 anges i behörighetsförordningen att en lärare ska ha läst 45 hp i svenska som andraspråk. Detta kan jämföras med lärare i svenska, av vilka det krävs 90 hp. Lärarförbundet anser att det är problematiskt att två ämnen med kursplaner som i hög grad är desamma har så olika krav på utbildning. Med tanke på att behovet av språkutvecklande kunskaper för att klara skolarbetet i alla ämnen är så mycket större hos andraspråkselever, tycks det märkligt att utbildningskravet på deras svensklärare är hälften så stort. Det är också ett märkligt sätt att möta signalerna från svenska och internationella undersökningar om att andraspråkseleverna presterar sämre i övriga skolämnen. Lärarförbundet kräver därför att utbildningsdepartementet ser över om svenska som andraspråk poängmässigt kan jämställas med svenska. Hur elever med annat modersmål än svenska på bästa sätt kan stödjas i sin kunskapsutveckling genom stöd i ämnesundervisningen på elevens modersmål. Elevers modersmål är en viktig resurs för deras kunskapsutveckling i alla ämnen, och det är angeläget att vi på alla sätt arbetar för att utveckla möjligheterna att använda denna resurs. Även forskarna är tämligen överens om detta, vilket tydliggörs i den forskningsöversikt kring nyanlända och lärande som Nihad Bunar har gjort för Vetenskapsrådet. 4 Definition och riktlinjer saknas Lärarförbundet anser att studiehandledning på modersmålet behöver definition och riktlinjer Studiehandledning på modersmålet uttrycks som en rättighet i grundskoleförordningen respektive gymnasieförordningen. Idag saknas dock en definition av studiehandledning på modersmålet och riktlinjer för hur den ska bedrivas, vilket också Skolinspektionen kommenterar i sin kvalitetsgranskning 5 : Eftersom bristerna i kommunernas och skolornas hantering av studiehandledning på modersmålet är allvarliga, är behovet stort av någon form av stödmaterial för hur skolorna ska arbeta med studiehandledning på modersmålet t ex i form av allmänna råd. För att få en aktuell bild av uppfattningarna bland Sveriges lärare genomförde Lärarförbundet i september 2012 en undersökning bland 519 lärare verksamma på grundskolan och gymnasiet. Drygt hälften av lärarna bedömer att de har elever som skulle vara i behov av studiehandledning på modersmålet. Av dessa lärare anger drygt tio procent att dessa elever får tillräckligt med studiehandledning. Sammanfattningsvis kan man säga att det är för få elever som får studiehandledning och de elever som får det, får för lite. 60 procent av lärarna i undersökningen svarar att de inte vet om det finns riktlinjer för vad studiehandledning på modersmålet är och hur den ska 4 Bunar, N (2010). Nyanlända och lärande. Forskningsöversikt för Vetenskapsrådet. 5 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport. 4 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut
5 genomföras. 5 % har uppfattningen att tydliga riktlinjer finns. 18 % uppfattar att det finns riktlinjer, men att de inte är tydliga. 17 % svarar att det inte finns några riktlinjer. Lärarförbundet anser att det är bekymmersamt att så många elever som behöver studiehandledning inte får sådan, och att kunskapsbrist och otydlighet medför att studiehandledningen på modersmålet inte utgör den resurs den skulle kunna vara för elever med annat modersmål än svenska. Vi föreslår därför att Skolverket ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för studiehandledning på modersmålet. Modersmålslärarnas kompetens Lärarförbundet föreslår att modersmålslärare får kompetensutveckling i studiehandledning Med studiehandledning blir elevernas modersmål en resurs i undervisningen och modersmålslärarna får därigenom en nyckelroll. Det är dock viktigt att skilja på undervisning i ämnet modersmål och studiehandledning på modersmålet. Modersmålslärare är språklärare. Som studiehandledare på modersmålet behöver man behärska såväl modersmålet som svenska och de ämnen man handleder i. I många fall saknar modersmålslärarna formell kompetens i det ämne som han eller hon ska handleda i. Om definitioner och riktlinjer kring studiehandledningens syfte och praktik klargörs behöver detta inte utgöra ett stort problem. Skolinspektionen konstaterar dock i sin kvalitetsgranskning att lärarnas kompetens varierar stort. Det är därför viktigt att modersmålslärarna får kompetensutveckling i handledning för att kunna uppfylla kraven för en studiehandledning med hög kvalitet. Lärarutbildning för modersmålslärare Lärarförbundet anser att regeringen behöver prioritera lärarutbildning för modersmålslärare Modersmålslärarnas kompetens är alltså central för nyanlända elever. Men modersmålslärarna är idag undantagna kravet på lärarlegitimation, och för många lärare saknas möjlighet att utbilda sig i de språk de undervisar i. Enligt Skolverket har 44 procent av landets 3144 modersmålslärare en pedagogisk högskoleexamen. Lärarförbundet anser att det är oerhört viktigt att vi prioriterar modersmålslärarnas kompetens. I maj beslutade riksdagen att modersmålslärarna inte ska vara undantagna kravet på lärarlegitimation. Regeringens promemoria om behörighet (U2012/6626/S) som just nu är ute på remiss, tar upp problemet men hittar inte någon lösning på frågan. Det viktigt att regeringen på allvar tar sig an frågan och undersöker alla möjligheter att förverkliga riksdagens beslut. Det är en mycket komplicerad och svår fråga som kommer att ta lång tid att lösa, särskilt när det gäller språk som bara talas av ett fåtal svenskar. Frågan är dock för viktig för att konstatera att det inte går det måste finnas möjlighet att utbilda sig till modersmålslärare. Med vänliga hälsningar Eva-Lis Sirén Ordförande Lärarförbundet 5 (5) skrivelse reformpaket nyanlända slut
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska
Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Utbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Nyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
STÖDMATERIAL. Introduktionsprogrammet språkintroduktion. b j
STÖDMATERIAL Introduktionsprogrammet språkintroduktion b j Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISBN: 978-91-7559-047-9 Grafisk
Till utbildningsminister Jan Björklund och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni
Stockholm 2011-05-25 Utbildningsminister Jan Björklund Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni Registrator vid Utbildningsdepartementet Utbildningsutskottet ordförande Margareta Pålsson Utbildningsutskottet
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Språk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef
BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12
1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Barn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH
2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen
Flerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016
Nyanlända elevers skolframgång
Nyanlända elevers skolframgång En kvalitativ studie om språkutveckling i naturorienterande ämnen Alexandra Johansson Institutionen för språkdidaktik Självständigt arbetet 15 hp, grundnivå USX01P Språkdidaktik
Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända
Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)
Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång
Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång ISBN: 978-91-7559-085-1 Grafisk form: AB Typoform Omslagsfoto: framsida; Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå, baksida; Anne Dillner/Scandinav bildbyrå
Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket
Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil
Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(6) Kursplan Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Swedish as Second Language for Teachers, Years 4-6, 30 cr (1-30 cr) 30
Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund
Två svenskämnenvarför så lika? Lena Sjöqvist Anna Österlund En fråga vi måste ställa oss Svenska som andraspråk, varför så svårt att definiera? Universitetsämnet Ämnet i kursplanerna i Lgr 11 och Lgy 11
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Institutionen för språkdidaktik Nationellt centrum för svenska som andraspråk www.andrasprak.su.se 2012-11-07 Uppdrag från regeringen (SFS 2007:1475) Moderinstitution är Institutionen för språkdidaktik
Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén
Samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare 8 och 15 november 2016 elisabeth.linden@skolverket.se Elisabeth Lindén 2016 1 It is axiomatic that the best medium for teaching a child is his mother
MISSIV Dnr LS /466
Malmö högskola / Lärande och samhälle 1(8) Johan Elmfeldt Dekan MISSIV 2014-03-21 Dnr LS 59-201/466 Utbildningsdepartementet Utbildningsutskottet Förslag på grundlärarutbildning i modersmål Fakulteten
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07
RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07 2 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola Målsättning Målsättningen med en förberedelsegrupp
Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)
YTTRANDE 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se Reg.nr Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning,
Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen
Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet
Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.
Oxelösunds kommun Tomas Ekholnn tomas.ekholm oxelosund.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken
Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att
Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende
1/10 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Utbildningschef BUN/2017:319-003 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet
Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.
Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning
Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning
Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:
Invandringen - en utmaning för skolväsendet
Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?
Utbildningsavdelningen (6) Dnr 2012:00084
Utbildningsavdelningen 2012-02-15 1 (6) Dnr 2012:00084 Konsekvensutredning avseende Skolverkets förslag till kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna
Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Augusti Tyresö kommun
Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå
Yttrande över SOU 2013:20, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - en översyn för ökad individanpassning och effektivitet
YTTRANDE 2013-10-08 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Stockholms universitet Utbildningsdepartementet Yttrande över SOU 2013:20, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande
Kursplanen i ämnet modersmål
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
CSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Studiehandledning på modersmålet -behövs det?
Studiehandledning på modersmålet -behövs det? Jenny Ullberg 2012 B-uppsats, 7,5 p Avdelningen för svenska språket Svenska som andraspråk B,HLS24B Handledare: Ulrika Serrander Examinator: Ulrika Serrander
Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring
Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Nyanlända i grundskolan 10% av eleverna i grundskolan
Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.
Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
97 Anniqa Sandell Ring & Arash Hassanpour Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Inledning Nyanlända elever är en heterogen grupp individer med olika bakgrund, erfarenheter och behov och de befinner
Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011
Skolverket 106 20 Stockholm 1 (5) Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Sammanfattning Skolinspektionen har gått igenom Skolverkets förslag till ämnesplaner för Svenska
Planerade moduler för höstterminen 2015
Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten
Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning
Yttrande över betänkandet SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet
Skolinspektionen Remissyttrande 2017-10-25 1(10) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskanslite.se Yttrande över betänkandet SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet
Lärarstudenters syn på svenska som andraspråk
Lärarstudenters syn på svenska som andraspråk Författare: Aida Alagic Handledare: Åsa Bartholdsson Examinator: Joyce Kemuma Ämne: Svenska som andraspråk Kurs: Svenska som andraspråk III Poäng: 15p Betygsdatum:2012-06-01
Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan
Regeringsbeslut I:4 2017-06-01 U2017/02561/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar
Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012
Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till
Språkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas