Kommunala anvisningar för mottagande och undervisning av nyanlända elever i Sigtuna kommuns grundskolor

Transkript

1 Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för mottagande och undervisning av nyanlända elever i Sigtuna kommuns grundskolor Förord Dessa anvisningar är gemensamma för Sigtuna kommuns grundskolor och ska styra och stödja verksamheternas arbete med nyanlända och flerspråkiga elever. De följer Skolverkets allmänna råd och innehållet bygger på skollag, skolförordning samt aktuell forskning om nyanlända elever, andraspråksinlärning och lärande ur ett flerspråkigt perspektiv. Anvisningarna ska säkerställa en likvärdig utbildning för nyanlända och flerspråkiga elever, som utgår från individens förutsättningar, styrkor och förmågor. Samtliga skolor i Sigtuna kommun ska kunna erbjuda undervisning för nyanlända och flerspråkiga elever med hög kvalitet. Anvisningarna gäller fr o m den 1 januari Styrdokument Vad säger dagens lagstiftning? Skolans olika styrdokument, till exempel skollagen, skolförordningen och olika läroplaner anger vad som gäller för skolverksamheten i Sverige. Dessa styrdokument gäller även för nyanlända elever. Rätten till utbildning Barn som är bosatta i landet har skolplikt och skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år och gäller utbildning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Barn med permanent uppehållstillstånd har skolplikt. Nyanlända barn som är asylsökande, har tillfälligt

2 uppehållstillstånd eller är papperslösa/ gömda barn har rätt till utbildning, men ingen skolplikt. Folkbokföringskommunen, eller den kommun som barnen stadigvarande vistas i eller för tillfället uppehåller sig i, är skyldig att anordna utbildning för de elever som har rätt till utbildning. Barn och unga som är asylsökande eller har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Eleverna har också rätt till utbildning i gymnasie- och gymnasiesärskolan, förutsatt att de påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Barn och unga som vistas i landet utan tillstånd, de så kallade papperslösa eller gömda barnen, har rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola och, om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Papperslösa personer har med andra ord inte rätt till utbildning inom förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild undervisning för vuxna eller svenska för invandrare. (Skolverket: Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång) Rätten att slutföra utbildningen på grundskolenivå En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan. En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. (Skolverket: Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång) Svenska som andraspråk i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får också anordnas som språkval i grundskolan och specialskolan, som elevens val eller inom ramen för skolans val. (Skolverket: Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång) Studiehandledning på modersmålet En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning på modersmål är en åtgärd i syfte att nyanlända elever fortsätter med en åldersadekvat kunskapsutveckling i stället för att de bromsas i väntan på att lära sig svenska. Vikten av studiehandledning på den nyanlända elevens modersmål ökar dessutom ju äldre eleverna är när de anländer till Sverige. Enligt Nihad Bunars forskningsöversikt (2010) är forskningen överens om de positiva effekterna som stödet via

3 modersmålet har för eleverna. (Skolverket: Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång) > Länk till Skolverkets stödmaterial Studiehandledning på modersmål Modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och det finns en lämplig lärare. (Skolverket: Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång)

4 Ny lagstiftning Den 1 januari 2016 träder ett antal skollagsförändringar i kraft med syfte att förbättra utbildningen för nyanlända elever. I den förändrade skollagen sägs bl a följande: Vilken elev är nyanländ? 3 kap. 12 a, utdrag Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Bedömning av elevers kunskaper 3 kap. 12 c, utdrag En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.... Rektorn ansvarar för att bedömningar görs 3 kap. 12 d, utdrag En bedömning enligt 12 c ska göras skyndsamt senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet Resultatet av en bedömning enligt 12 c ska beaktas vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Placering i årskurs och undervisningsgrupp 3 kap. 12 e, utdrag En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Förberedelseklass 3 kap. 12 f, utdrag Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år.

5 Vilka slutsatser kan vi dra av forskningen? I Vetenskapsrådets internationella forskningsöversikt angående nyanlända och lärande (Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010) konstateras att den optimala introduktionen för nyanlända elever är att organisera en förberedelsegrupp under en begränsad tidsperiod (6-12 månader). Denna ska ingå som en del i den ordinarie skolan och ha sina undervisningslokaler inne i skolbyggnaden. I förberedelsegruppen får eleven en introduktion i det nya landets skolsystem och samtidigt påbörjas en inlärning av det nya språket parallellt med satsningar på fortsatt utveckling av modersmålet och ämneskunskaper. Annan forskning (Bunar 2015) lyfter fram att det inte finns en enda framgångsrik organisatorisk modell som kan tillämpas överallt. Därför är en flexibel organisation en förutsättning för att varje elev ska få den undervisning och det stöd eleven behöver. En del elever behöver största delen av undervisningen i en förberedelseklass, andra kan direktplaceras i en ordinarie klass ganska snart. Viktiga förutsättningar för en bra start i svensk skola är att: de nyanlända eleverna blir sedda och behandlade utifrån deras individuella förutsättningar samverka med de nyanländas föräldrar och ge en relevant, tydlig och begriplig information runt alla aspekter av barnens skolgång en nära samverkan med skolans ordinarie klasser upprättas från första dagen eleverna deltar i aktiviteter på skolan som inte kräver en hög kunskapsnivå i det svenska språket eleverna blir successivt integrerade i skolans alla ämnen och en kontinuerlig uppföljning och utvärdering görs de nyanländas närvaro på skolan och i de ordinarie klasserna avdramatiseras genom information till de övriga eleverna och deras föräldrar undervisning i alla ämnen av behöriga och kompetenta ämneslärare studiehandledning på modersmålet undervisning som utgår ifrån elevens tidigare kunskaper och erfarenheter samt är anpassad till elevens förutsättningar och behov utveckla språk och ämneskunskaper parallellt samarbete mellan ämneslärare, modersmålslärare, studiehandledare och lärare i svenska som andraspråk Vidare belyser den internationella forskningen, att även på andra nivåer i skol- och samhällssystemet måste förutsättningar för nyanländas mottagande ändras. Det finns ett behov av samlade, genomtänkta och tydliga policybegrepp vad gäller lärares fortbildning och

6 resurser. Förutom skolarbete är ett nära samarbete med det lokala samhället, med organisationer och föreningar en stor resurs som med relativt små medel skulle kunna användas till stöd för den nyanlända eleven såväl språkligt som socialt. Internationell forskning visar att mottagande och integration av nyanlända elever aldrig får betraktas som en isolerad företeelse som pågår på någon skola och endast berör de nyanlända själva, deras föräldrar och deras lärare. Nyanlända elever är hela kommunens angelägenhet. Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet vid Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet, lyfter fram vikten av att skolan tar vara på alla de resurser som finns runt en nyanländ elev. Målet är att eleven ska komma in i den ordinarie klassen så snart som möjligt. För att lyckas med det pekar hon på att alla de resurser som finns runt eleven i skolan måste synliggöras och nyttjas på ett bra sätt. Skolan behöver arbeta för en ökad medvetenhet om de utmaningar en flerspråkig grupp elever innebär för undervisningsmiljön, och se möjligheter som kommer med det faktum att dessa elever faktiskt har ett förstaspråk (Axelsson, Monica & Jenny Nilsson (2013) Welcome to Sweden ). Bild: Skolverket fritt från Monica Axelsson, Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet (2014)

7 Organisation Sigtuna kommun Mot bakgrund av gällande styrdokument, kommande lagstiftning och aktuell forskning organiseras mottagande och skolgång för nyanlända elever i tre faser Fas 1. Mottagande Fas 2. Undervisning delvis i förberedelseklass. Kartläggningsprocessen påbörjas Fas 3. Undervisning helt i ordinarie undervisningsgrupp Fas 1. Mottagande Under fas 1 tas den nyanlända familjen med skolbarn emot av Mångkulturella enhetens (MKE) administratör. Vid det första mötet sammanställs alla uppgifter kring barnet namn, ålder, språk, vårdnadshavare, adress, tel-nr, etc. Allmän information ges om den svenska skolan och om skolan i Sigtuna kommun. Samordnaren presenterar vilka skolor som finns i kommunen och går igenom begreppet förberedelseklass och vad undervisning i en förberedelseklass innebär. I samråd med vårdnadshavaren bestäms vilken skola som barnet ska anmälas till. Vidare informerar samordnaren om, att en kartläggning av elevens modersmål och kunskaper kommer att påbörjas så snart som möjligt. Den muntliga informationen kompletteras med en översatt skriftlig information om kommunens skolorganisation och om vad som sker den första tiden i skolan. Anmälan om den nya eleven skickas till rektor, administratör, ansvarig lärare och skolhälsovård på berörd skola. Inskrivning i skolan ska ske inom två veckor efter att anmälan om eleven inkommit till skolan. Elev och vårdnadshavare kallas till ett inskrivningsmöte på skolan, där datum för skolstart bestäms. Detta meddelas också administratör på Mångkulturella enheten. Vid inskrivningsmötet får även elev och förälder information om skolans värdegrund och kunskapsuppdrag, samt hur undervisningen kommer att organiseras. Om det vid de första kontakterna kring den nyanlände eleven framkommer uppgifter, som tyder på att eleven skulle behöva särskilda stödinsatser för att klara sin skolgång, kontaktas Elevhälsans samordnare för barn i behov av särskilt stöd. Ansvaret för denna kontakt ligger på MKE:s administratör. Syftet med Elevhälsans medverkan är att få en första uppfattning om elevens stödbehov och vilka insatser som kan krävas för att eleven ska kunna påbörja sin skolgång. Visar det sig att eleven har ett särskilt stödbehov, handläggs detta av mottagande rektor och Elevhälsans samordnare enligt gängse rutiner.

8 Fas 2. Undervisning delvis i förberedelseklass. Kartläggningsprocessen påbörjas För att säkerställa en bra start i svensk skola för den nyanlände eleven krävs en trygg start ett individanpassat mottagande, där elevens skolbakgrund, språk- och ämneskunskaper utgör grund för undervisningen en kvalificerad undervisning i svenska som andraspråk studiehandledning på modersmålet möjligheter att vidareutveckla sitt modersmål och tidigare kunskaper tillhörighet i såväl förberedelseklass som i ordinarie klass ett bemötande från skolans personal, som kännetecknas av förståelse för elevens behov och förutsättningar För att organisera en undervisning för nyanlända, som svarar mot dessa krav, måste en skolenhet ha tillgång till lämpliga lokaler och personella resurser i form av lärare, elevhälsa och övrig skolpersonal med adekvat kompetens. För att säkerställa att dessa resurser finns på ett antal skolenheter tilldelas rektor på dessa ett särskilt årligt budgetanslag. Med anslaget följer ett uppdrag till rektor att ta emot och organisera en verksamhet för nyanlända elever enligt dessa anvisningar. Förberedelseklassens organisation På varje mottagande skolenhet har rektor uppdraget att organisera en förberedelseklass. Syftet med förberedelseklassen ska vara att öka nyanlända elevers möjlighet att nå kunskapskraven. Förberedelseklassen ska fungera som en introduktion till den svenska skolan och förbereda eleven för att så snart som möjligt undervisas fullt ut i den undervisningsgrupp som han eller hon normalt tillhör. Bedömningen av hur snabbt detta kan ske, och med vilket stöd, ska utgå från den bedömning av elevens kunskaper som görs när eleven anländer till skolan. Eftersom de nyanlända eleverna utgör en mycket heterogen grupp måste undervisningens utformning anpassas efter individens behov. Undervisningsresurser. Elever i förberedelseklassen ska förutom undervisning i svenska som andraspråk få undervisning i alla skolans ämnen. Rektor organiserar så att kompetensen finns. Utöver den ämneskompetens, tillser rektor att specialpedagogisk kompetens finns att tillgå i undervisningen. Inom ramen för organisation och tjänstefördelning måste tillräckligt med tid för lärarnas samarbete och dokumentation kring kartläggning, studiehandledning, utslussning och övergång till ordinarie undervisning avsättas.

9 Elevhälsa. Eleverna i förberedelseklass ska ha tillgång till elevhälsans alla resurser. Detta möjliggörs genom att förberedelseklassen ingår i skolans organiserade elevhälsoarbete. Elevhälsan har en avgörande roll, både för den enskilda elevens möjligheter att må bra och att lyckas i skolan, samt för lärares och övrig skolpersonals arbete med nyanlända elever. Studie- och yrkesvägledning. För nyanlända elever utan erfarenhet av svenskt skolsystem och samhälle är tillgången till studie- och yrkesvägledning särskilt viktig. För att kunna göra självständiga val inför framtiden behöver eleven få kunskaper om det utbildningssystem och den arbetsmarknad som råder i Sverige och kunna jämföra med erfarenheter från hemlandet. Skolbibliotek. För nyanlända elever utgör skolbiblioteken en källa till lärande. Böcker på olika språk och tvillingböcker skrivna på både modersmål och svenska är viktiga att tillhandahålla. Fritidshem. Nyanlända elever ska så länge de har rätt till plats på fritidshem erbjudas plats på det fritidshem där eleven är inskriven i skolan. Administrativt stöd. Utöver de pedagogiska insatser arbetslaget i förberedelseklassen gör, krävs ofta ett utökat administrativt stöd kring nyanlända elever och deras familjer. Det kan tex handla om skolskjutsar, förtydliganden av viktig information, etc. Detta stöd organiseras av rektor inom ramen för skolans egna administrativa resurser. Förberedelseklassens undervisningslokaler läggs i anslutning till övriga undervisningslokaler som en integrerad del av skolverksamheten. Vilka elever kan få undervisning i förberedelseklass? En nyanländ elev kan få sin undervisning delvis förlagd till förberedelseklassen som längst i två år. För elever med skolbakgrund och erfarenhet av skolsystem liknande svensk grundskola bör tiden i förberedelseklassen maximalt vara ett år. Strävan ska alltid vara att eleven så snart som möjligt kan ingå i den undervisningsgrupp den normalt ska tillhöra. För vissa elever (framför allt elever i de lägre årskurserna eller elever som kan engelska), kanske detta är möjligt redan från dag ett om stöd i form av studiehandledning, svenska som andraspråk och kompetenta lärare ges. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Nyanlända barn, som vid ankomsten till Sverige tagits emot i förskoleklass, kan vid övergången till åk 1 placeras i förberedelseklass, om eleven bedöms sakna tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig ordinarie undervisning. Om förberedelseklass inte finns på skolan kan ett stadigvarande skolbyte bli aktuellt. Detta beslutas i sådana fall av rektor i samverkan med elevens vårdnadshavare och i förekommande fall rektor med ansvar för aktuell förberedelseklass. Elever, som saknar skolbakgrund eller kommer till svensk skola med endast ringa skolbakgrund från ett skolsystem väldigt olikt det svenska, kan behöva längre tid än ett år i förberedelseklassen. Om det visar sig att eleven inte har förutsättningar att följa ordinarie undervisning, kan detta

10 bero på att eleven har behov av specialpedagogiska insatser. Detta måste i sådana fall hanteras inom ramen för särskilt stöd. Ett beslut om specialpedagogiska insatser kan dock behöva fattas mycket tidigare. I vissa fall behöver en utredning om särskilt stöd påbörjas direkt i samband med inskrivningen. Beslut om en sådan utredning tas av rektor i samråd med elevhälsan. Kartläggning och rektors beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp En inledande bedömning av elevens skolbakgrund, språk- och ämneskunskaper påbörjas så snart som möjligt på skolan. Det nationella kartläggningsmaterialet ska användas i tre steg och kartlägger elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor. Det första steget görs förslagsvis av modersmålslärare i samarbete med sva-lärare eller de personer som rektor finner lämpliga att kartlägga enligt Skolverkets riktlinjer. Informationen från kartläggningssamtalet steg 1 utgör ett underlag för den fortsatta kartläggningen steg 2 och för den första tidens studiehandledning. Steg 2 är en kartläggning av elevens användande av skriftspråk i olika sammanhang (litteracitet) och matematiskt tänkande (numeracitet) och genomförs enligt Skolverkets riktlinjer. Efter den inledande bedömningen ska rektor inom 2 månader fatta beslut om i vilken årskurs eleven ska få undervisning i och i vilken undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Elevprofilerna efter kartläggning i steg 1 och steg 2 utgör en del i rektors beslut om placering av eleven och ger även underlag för att planera undervisningen utifrån elevens kunskaper, förutsättningar och behov. Rektor fattar beslut i samråd med föräldrarna. Förberedelseklassens verksamhet Trygg start Introduktionen i svensk skola ska upplevas som välkomnande. Eleven ska snabbt få känna sig hemmastadd i sin nya miljö. För att det ska bli möjligt krävs att skolan har väl genomtänkta rutiner. Elevens vårdnadshavare ska göras delaktiga i elevens skolgång redan från start och får tydlig information både om skolan, regler, närsamhälle och elevhälsa. Tolk ska användas om så behövs. För många familjer kan det vara både svårt och annorlunda att möta ett skolsystem som skiljer sig mycket från det man är van vid. Modersmålsläraren får då en viktig roll att förtydliga både krav, rättigheter och skyldigheter i den svenska skolan. Ett bra forum för detta kan vara elevens utvecklingssamtal. I de flesta fall finns en modersmålslärare tillgänglig från skolstart. Modersmålsläraren träffar eleven så snart som möjligt för att gå igenom och förtydliga den information som eleven fått vid inskrivningssamtalet i skolan. Direkt efter elevens skolstart träffas modersmålsläraren och berörda lärare för att tillsammans planera fortsatt undervisning och studiehandledning. Om eleven är inskriven på fritidshem bör ansvarig personal från fritidshemmet vara med.

11 Skolhälsovårdens medverkan i mottagandet följer särskilda rutiner. I dessa ingår bl a hälsobesök och vaccination. Individanpassad undervisning En elev som inte gör sig förstådd på svenska måste få chans att visa att man är en kompetent individ med en mängd resurser. Därför är det nödvändigt att eleven parallellt med att den får lära sig svenska också får fortsätta sin kunskapsutveckling i modersmålet och övriga skolämnen. För att synliggöra vilka resurser eleven har - skolbakgrund, litteracitet och ämneskunskaper är kartläggningen nödvändig. Den börjar brett och fördjupas därefter i de olika ämnena (kartläggning steg 3). För att få en rättvisande bild av elevens samtliga kunskaper måste eleven få möjlighet att använda sitt starkaste språk vid kartläggningen. Kartläggningen belyser elevens styrkor och ligger till grund för hur undervisningen ska läggas upp och vilka insatser som behövs för att skolgången ska bli bra. Klass-/ämnesläraren, modersmålsläraren och läraren i svenska som andraspråk samarbetar runt elevens språkoch kunskapsutveckling och behöver därför få tid avsatt för gemensam planering. För en del elever kan det vara aktuellt att pröva sina kunskaper mot kunskapskraven i de svenska kursplanerna (10 kap.23 Skollagen). Att få sina kunskaper erkända och bedömda genom betyg i ett eller flera ämnen, även om man inte behärskar det svenska språket, är en viktig bekräftelse på att det man kan har ett värde. Förutom att få undervisning i svenska som andraspråk har eleven rätt till undervisning i skolans alla ämnen. Därför måste skolans organisation och resurser hanteras så att eleven hela tiden kan få rätt utmaningar med rätt stöd. En kontinuerlig bedömning med åtföljande revidering av elevens individuella utvecklingsplan är nödvändig. Arbetet måste organiseras i samarbete mellan ansvarig mentor, ämneslärare och studiehandledare. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp, som eleven normalt tillhör. Utökad undervisningstid, prioriterad timplan och möjligheter till förlängd skolplikt För alla elever i kommunens förberedelseklasser utökas undervisningstiden i svenska som andraspråk med 60 min/vecka utöver ordinarie timplan. Undervisningstiden i olika ämnen kan omfördelas för en enskild elev, om detta bedöms öka elevens förutsättningar att kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen. Tid får endast omfördelas till ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Denna åtgärd kallas prioriterad timplan och beslutas i varje individuellt fall av rektor. Åtgärden får omfatta högst ett år. En elev i grundskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan. En elev har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. Denna möjlighet till förlängd skolplikt gäller också ny-

12 anlända elever. Beslut om skolplikten fattas av rektor. Lära sig ett andraspråk Att utveckla ett andraspråk är en komplex process, där en rad faktorer påverkar hur andraspråket utvecklas. Det kan handla om vid vilken ålder eleven börjar i svensk skola, hur modersmålet skiljer sig från svenska, tidigare skolgång, social bakgrund samt hur eleven får utveckla och praktisera det svenska språket. Nyanlända elever har rätt till en genomtänkt och medveten undervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett eget ämne och syftar till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter till interaktion och kommunikation på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att det ställs för tidiga krav på språklig korrekthet. Svenska som andraspråk är ett ämne både för nybörjare och för elever som kommit längre i sin svenska språkutveckling. Modersmålsundervisning och studiehandledning Ett välutvecklat modersmål stöder lärandeprocessen såväl i andra språk som i andra skolämnen. Den som utvecklar flera språk blir mer kreativ i sin språkliga förmåga och i sitt tänkande. En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning är en form av särskilt stöd för den elev vars svenska språk ännu inte är tillräckligt starkt för att kunna tillgodogöra sig ämnesundervisningen fullt ut. Ju äldre eleven är när den anländer till Sverige, desto större är behovet av studiehandledning. Det är rektors ansvar att se till att resurserna för studiehandledning används på bästa möjliga sätt och att eleven får det språkliga stöd den har rätt till. Flexibilitet måste finnas, så att eleven får mesta möjliga stöd då den behöver det som bäst, t ex den första tiden i svensk skola eller vid övergången till ordinarie undervisning. Om studiehandledning inte kan erbjudas, får inte eleven lämnas utan stöd. Det är då rektors ansvar att tillsammans med t ex svenska som andraspråks- och speciallärare hitta alternativa former för det särskilda stödet. Hur undervisning i modersmål och studiehandledning organiseras i Sigtuna kommun framgår av särskilda kommunala anvisningar. Tillhörighet och bemötande All personal bör dela uppfattningen att flerspråkighet och kulturell mångfald är av stor betydelse för alla elevers lärande och sociala utveckling. Att ta tillvara nyanlända elevers resurser handlar inte bara om att kartlägga skolkunskaper. Det handlar även om att vara nyfiken på elevens erfarenheter och knyta an till dem att skapa ett klimat, där öppenhet råder och där vuxna kan ta elevens perspektiv. Det kräver en medveten diskussion kring förhållningssätt och attityder. Personal, som tar emot elever från förberedelseklass, måste noga tänka igenom hur eleven välkomnas och inkluderas i gruppen. Det kan t ex handla om att få en fadder.

13 Läxhjälp och sommarskola Läxhjälp och sommarskola ger utökade möjligheter för nyanlända elever att utveckla sitt språk och sina ämneskunskaper. Detta beaktas vid skolans organisation av läxhjälp. Sommarskola med särskilt fokus på svenska som andraspråk organiseras på förvaltningsnivå för nyanlända elever. Simundervisning och olika fritidsaktiviteter ingår i sommarskolans program. Resurser utanför skolan Mottagande och integration av nyanlända elever får aldrig betraktas som en isolerad företeelse, som pågår på någon skola och endast berör de nyanlända själva, deras föräldrar och deras lärare. Nyanlända elever är hela kommunens angelägenhet. Förutom skolarbete är ett nära samarbete med det lokala samhället, med organisationer och föreningar en stor resurs, som med relativt små medel måste användas till stöd för den nyanlända eleven såväl språkligt som socialt.

14 Fas 3. Undervisning helt i ordinarie undervisningsgrupp När är eleven redo att helt gå ut i ordinarie undervisning? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Det är alltid elevens förutsättningar och behov, som avgör när eleven är mogen att helt ingå i den ordinarie klassen. När eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna följa undervisningen ska en överflyttning ske. Detta kräver att elevens kunskapsutveckling noga har följts upp. Forskning (Axelsson & Nilsson) har beskrivit att förberedelseklassen ofta är en trygg och ombonad miljö, men i längden en miljö med för lite utmaningar. Den ordinarie klassen kan bli det motsatta - en miljö präglad av för stora utmaningar och med bristande stöttning. Det krävs kommunikation på alla nivåer och samverkan mellan alla inblandade lärare för att göra övergången så effektiv och trygg som möjligt för eleven. En samlad resurs behöver byggas runt eleven för att stötta både språkligt och socialt. Modersmålsläraren och/eller svaläraren, som känner till elevens kunskapsutveckling, kan fungera som en bro över till den ordinarie klassen. Genom att låta ämneslärare ha delar av sin tjänst i förberedelseklassen kan lärares kunskaper, förståelse och ansvar för nyanlända elever på skolan öka. Rutiner vid övergång När eleven definitivt lämnar undervisningen i förberedelseklass krävs en noggrant utformad plan. Planen utformas av berörda lärare och vid behov elevhälsans personal. Viktigt är att ta tillvara modersmålslärarens kunskaper om elevens utveckling och kulturella bakgrund. Planen ska innehålla: Beslut om tidpunkt för elevens övergång helt i ordinarie undervisning Fastställande av ett förslag till en Individuell utvecklingsplan (IUP), som beskriver elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling i skolans ämnen, och som tydligt anger elevens fortsatta stödbehov avseende studiehandledning och specialpedagogiska insatser. Särskild vikt läggs vid elevens utveckling i svenska språket och hur fortsatt undervisning i svenska som andraspråk ska planeras. Väsentligt är också att beskriva elevens starka sidor, kompetenser utöver skolämnena och intresseområden. Vidare beskrivs samarbetet med hemmet och hur det ska utformas. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Vid detta möte fastställs elevens IUP. Eventuellt kan elevens modersmålslärare vara ett stöd vid samtalet. Uppföljande utvecklingssamtal efter 2 månader. Syfte: uppföljning av elevens skolsituation samt utvärdering och revidering av elevens IUP.

15 Språkutvecklande undervisning Majoriteten av elever från förberedelseklass kommer att följa kursplanen i svenska som andraspråk. Det kan gå snabbt att lära sig vardagssvenska, men det skolrelaterade språket tar mycket längre tid att lära. Forskningen visar att det tar mellan fem och tio år att uppnå den språknivå som behövs för att man med framgång ska kunna lära på sitt andraspråk. Förutom att nyanlända elever får undervisning i svenska som andraspråk behöver eleverna möta lärare i alla ämnen som har ett medvetet språkutvecklande förhållningssätt och kunskaper om flerspråkighetsutveckling. All ämnesundervisning måste bedrivas språkutvecklande och varje lärare måste ha kunskap om vad som är språkligt specifikt i sitt eget ämne. Det finns metoder och modeller för hur man kan arbeta rent konkret i klassrummet, men en undervisningsmetod i sig är aldrig tillräcklig. Det krävs ett bredare, didaktiskt perspektiv på undervisningen. Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket (2012) betyder ett sådant perspektiv att man beaktar följande frågor vid planeringen av undervisningen: Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de? Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål? Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för just detta planerade ämnesstoff? På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan elevernas mångkulturella erfarenheter tas tillvara i undervisningen? Hur kan man lägga upp den konkreta undervisningen och bearbeta ämnesstoffet så att alla elever ska ha möjlighet att utveckla såväl faktakunskaper, förståelse, färdigheter som förtrogenhet Nyanlända elever behöver möta andra elever som är bättre på svenska än de själva. Genom att organisera aktiviteter som gör att eleverna aktiveras som lärresurser för varandra kan nyanlända elever få ökad social och språklig interaktion. Fortsatt studiehandledning Då eleven lämnat förberedelseklassen för att helt följa ordinarie undervisning kvarstår oftast behovet av studiehandledning. Det är rektors ansvar att organisera detta stöd i enlighet med gällande kommunala anvisningar. Märsta Ingemar Johansson, verksamhetschef Mångkulturella enheten