Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola"

Transkript

1 Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden Reviderad

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål 3 Mottagande 4 Information 4 Skolans rutiner 4 Förberedelseklass 5 Syfte 5 Inrättande av förberedelseklass 5 Språkintroduktion och Individuellt alternativ 5 Syfte 5 Organisation 6 Rutiner vid inskrivning 6 Organisation 6 Inslussning i vanlig klass 6 Undervisning i svenska 7 Lärare och rektor 7 Timplan 8 Modersmålsundervisning 9 Studiehandledning 10 Samarbete 10 Kompetensutveckling 11 Uppföljning och utvärdering 11 2

3 Bakgrund Enligt de Allmänna råden för utbildning av nyanlända elever bör kommunen ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever. Skolverkets definition av nyanlända elever: Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skolform. I princip gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan, några undantag finns gällande asylsökande. Information och material kring nyanländas lärande finns bland annat på Skolverkets hemsida. Mål Skolan ska skapa en lugn och trygg miljö för alla barn/elever. För de barn som lämnat sina hemländer och sin välkända miljö är det särskilt viktigt med en trygg och stabil skolgång. Varje nyanländ elev skall så snabbt som möjligt delta i reguljär undervisning genom ett anpassat stöd och individuell planering som utgår ifrån elevens resurser och behov. I linje med vad forskning om nyanlända elevers skolgång visar så gäller inom barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad: 1. Nyanlända elevers kunskaper kartläggs på Slussen. 2. Eleverna placeras vid behov i förberedelseklass/språkintroduktion 3. Successiv övergång sker till ordinarie skol- och klassplacering. 3

4 Mottagande I Kristianstads kommuns Barn- och utbildningsförvaltning finns en mottagningsenhet som benämns Slussen. I Slussen får nyanlända flykting- och invandrarfamiljer den inledande delen av sin introduktion i samhälle och skola. I Slussen sker också en pedagogisk och en social kartläggning av eleverna, utifrån tidigare skolgång och livssituation. Under den period barnen/eleverna deltar i Slussen klargörs i vilken skola fortsatt skolgång skall ske. Information De nyanlända familjerna får information och hänvisning till Slussen av Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Barn- och utbildningsförvaltningen. Information om Slussen finns också att hämta på Kristianstads kommuns hemsida. Vilans skola Skolans rutiner En plan ska finns utarbetad för introduktion på skolnivå. Syftet med skolintroduktionen är att få ett likvärdigt överlämnande från Slussen till mottagande skola. Vid överlämningen ska föräldrar och barn ges möjlighet att berätta om sina tankar och förväntningar och en redovisning från kartläggning av eleven görs. Detta underlag utgör ett bra stöd vid klassplacering och för fortsatt planering av elevens undervisning. 4

5 Förberedelseklass Begreppet förberedelseklass finns inte i lagtext eller förordning. Enligt allmänna råden är definitionen: Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Syfte Syftet med förberedelseklass är att eleven ska få grundläggande kunskaper i svenska, men även få möjlighet att utveckla sina kunskaper i övriga ämnen. I förberedelseklassen får eleven möjlighet till en mjuk start i en relativt liten grupp, vilket kan bli en god grund till den fortsatta skolgången. Inrättande av förberedelseklass Förberedelseklasser finns på alla fyra skolområdena inom grundskolan. Plats i förberedelseklass ska i första hand erbjudas till nyanlända elever. Samordning vid placering sker via Slussen. Språkintroduktion och Individuellt alternativ Gymnasieskolans organisation för introduktionsprogram syftar till att ge elever som inte är behöriga till gymnasieskolan en utbildning inför fortsatta studier inom t.ex. gymnasieskola eller inför ett arbetsliv. Introduktionsprogrammet Språkintroduktion är en del av denna organisation. Språkintroduktion har som målgrupp nyanlända elever med annat modersmål än svenska som inte har uppnått målen för svenska eller svenska som andra språk motsvarande årskurs 6 och som är i åldern år. Plats i Språkintroduktion erbjuds således både elever som kommer från Slussen och elever som kommer från grundskola. Efter att målen är uppnådda motsvarande årskurs 6 fortsätter eleverna i introduktionsprogrammet Individuellt alternativ inom vilket målen för svenska eller svenska som andraspråk, liksom målen för andra grundskoleämnen, motsvarande årskurs 9 ska nås. Syfte Syftet med Språkintroduktion är att ge eleven kunskaper som innebär att målen uppnås i svenska eller svenska som andra språk motsvarande årskurs 6 för att eleven därefter ska kunna gå vidare till fortsatta studier inom introduktionsprogram eller, om åldern är hög, fortsatta studier inom vuxenutbildning eller ett arbetsliv. Syftet med Individuellt alternativ är att ge eleven kunskaper som innebär att målen uppnås i svenska eller svenska som andraspråk samt i andra grundskoleämnen motsvarande årskurs 9 för att eleven därefter ska kunna gå vidare till fortsatta studier inom gymnasieskola eller, om åldern är hög, fortsatta studier inom vuxenutbildning eller ett arbetsliv. 5

6 Organisation Gymnasieskolans organisation för introduktionsprogram omfattar samtliga fem skolor, varav minst en ska erbjuda språkintroduktion. Skolchef fattar beslut om hur många och vilka. Samordning vid placering av elev finns och sker i samarbete med avlämnande enhet, d.v.s. med Slussen eller grundskola. Efter placering är det gymnasieskolans plan för introduktionsprogram som gäller och rektor som är ansvarig. När elev ska börja eller har börjat på språkintroduktion upprättas en individuell studieplan. Planen ska omfatta främst studier i svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt kan planen omfatta studier i andra grundskoleämnen och i gymnasiekurser samt praktik. Rutiner vid inskrivning När en ny elev med annat modersmål än svenska flyttar till kommunen kommer barnet/ eleven tillsammans med sin familj först att delta i Slussens verksamhet under ett antal veckor. Där kartläggs bland annat elevens kunskaper och tidigare erfarenheter. Skolplacering planeras och första mötet med blivande lärare och rektor sker också inom Slussen. Klassplacering görs på blivande skola. Slussens kartläggning utgör ett underlag för årskursplacering, som beslutas av rektor. Eleven placeras vid behov i förberedelseklass. När eleven börjar på sin nya skola gäller skolans och klassens introduktionsplan. Organisation En förberedelseklass är en mycket heterogen grupp och antalet elever i gruppen avgörs av elevernas mognad och utveckling. En viktig aspekt är dock att elevantalet begränsas så att eleverna får ta del av det stöd de initialt är i behov av. Hur arbetet i förberedelseklass bedrivs varierar beroende på elevgruppens sammansättning, lokalernas utformning, läromedel etc. Eleverna i förberedelseklass ska få kunskaper i svenska så att de kan förstå och bli förstådda i olika sammanhang. Målsättningen är också att ge grundkunskaper i olika skolämnen så att grundskolekompetens uppnås på sikt. Individuella utvecklingsplaner ska göras för varje elev. Det är varje skolas ansvar att eleverna i klassen integreras med skolans övriga elever. Inslussning i vanlig klass Det finns ett stort behov av tydliga rutiner på skolan för att en så smidig övergång som möjligt ska ske från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Tiden i förberedelseklass varierar från elev till elev. Utsträckning i tid beror bland annat på hur lång tid eleven har varit i Sverige, tidigare skolgång, ålder, och inlärningstakt. En plan för hur eleverna övergår till vanlig klass ska finnas på varje skola som har en förberedelseklass. 6

7 Undervisning i svenska Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik är en nödvändig bas för att kunna fungera i samhället. Definitionen icke alfabetiserad används i förhållande till vuxna individer som inte tillägnat sig kunskaper i att använda sig av skriftspråk. En del av dem som tvingas lämna sina hemländer har levt i en kultur där skriftspråket spelar en mycket marginell roll, tillvaron i Sverige präglas däremot av det skrivna språket. Det är komplext att som nyanländ inte bara lära sig svenska utan också lära sig att läsa och skriva på det nya språket. De elever som knäckt läskoden i sitt modersmål har en fördel när de ska överföra denna kunskap till svenskan. I läs- och skrivundervisningen av nyanlända bör arbetet präglas av principen från det muntliga till det skriftliga och från det konkreta till det abstrakta. Vardagsspråket utvecklas muntligt och spontant, att tillägna sig skolspråket är en mer formell process. Ett litet barn tillägnar sig språket genom vardagliga företeelser såsom att smaka, känna, röra, undra och prata sig fram till en förståelse, d.v.s. från det konkreta till det abstrakta. De nyanlända eleverna har mycket varierande bakgrund. Det är viktigt att skolan vet vilka kunskaper eleverna har, för att kunna anpassa undervisningen efter vars och ens behov. Kartläggningen, som i kommunen sker på Slussen, är ett mycket viktigt underlag för att undervisningen ska kunna planeras. Lärare och rektor Rektor ansvar för att kvalitén i förberedelseklassen är god samt att erforderliga beslut fattas. De beslut som rektor har att fatta är 1. Särskild undervisningsgrupp Skollagen 3 kap Anpassad studiegång Skollagen 3 kap Svenska som andra språk Skolförordningen 5 kap Studiehandledning Skolförordningen 5 kap Modersmålsundervisning Skolförordningen 5 kap Skollagen 10 kap. 4, 7 I metodboken och Procapita finns blanketter för dessa beslut. 7

8 Lärarna som undervisar i förberedelseklass ska ha behörighet och legitimation för den undervisning de bedriver och god erfarenhet av att undervisa i SvA. En framgångsfaktor är att samtliga lärare är språklärare, det vill säga att alla lärare har uppdraget att stötta elevernas utveckling mot en god språkinlärning som ger ett rikt och nyanserat språk. Alla lärare som arbetar med nyanlända elever bör ha kunskap om hur andraspråksinlärning sker. Att i arbetet dra nytta av modersmålslärare eller studiehandledare underlättar elevernas lärande. De lärare som ansvarar för förberedelseklassen bör ingå i ett arbetslag på skolan för att inte hamna i en isolerad ställning utanför övrig verksamhet på skolan. För ett utbyte av erfarenheter och idéer är det betydelsefullt att det finns ett nätverk mellan de lärare som undervisar i förberedelseklass. All personal på skolan ska ha kunskap om olika kulturer och värna om ett gott bemötande till alla människor. Modersmålslärare är en viktig resurs i klassen eftersom de fungerar som en länk mellan skolan och hemmet, speciellt under den första tiden. Ett bra och aktivt samarbete mellan läraren i förberedelseklassen och modersmålsläraren är av största vikt. Det är en stor fördel om skolan kan anställa tvåspråkig personal. Timplan Skolans timplan gäller för samtliga nyanlända elever. I gymnasieskolan kan timplanen vara individuell. Anpassad studiegång kan bli aktuell i grundskolan om elevernas arbetsbelastning blir ett hinder för effektiv inlärning. 8

9 Modersmålsundervisning Skollagen 10 och 15 kap. 7 och 19 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. Språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. Eleven har grundläggande kunskaper i språket.(goda i gymnasieskolan) Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är det dagliga umgängesspråket hemma. Skolförordningen 5 kap. 8 Modersmålundervisning kan anordnas 1. som språkval 2. som elevens val 3. inom ramen för skolan val eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden Gymnasieförordningen 4 kap Modersmål ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål. En förutsättning för att modersmålsundervisning ska anordnas är också att det finns en behörig/lämplig lärare samt att det finns fem elever i kommunen som önskar undervisning i ett visst språk. Regeln om fem elever gäller inte minoritetsspråken. Ansökan om modersmålsundervisning görs av vårdnadshavarna när barnen börjar årskurs 1 iagneta grundskola eller gymnasieskola. Blanketter finns på respektive förskola och skola och på Kristianstads kommuns hemsida. Erbjudande om att delta i undervisning skickas till föräldrarna, likaså information om undervisning inte kan erbjudas. Om undervisning inte kan erbjudas sätts eleven upp i kö. Planering av grupper på olika skolor sker av enhetschef för modersmålsundervisningen och schemaläggning sker tillsammans med skolornas rektorer. Målsättningen är att modersmålslärarna arbetar på så få skolor/skolområden som möjligt. Det är viktigt att modersmålslärarna planerar tillsammans med skolans övriga medarbetare så att god kvalitet uppnås för alla elever. 9

10 Studiehandledning Skolförordningen 5 kap 4. och Gymnasieförordningen 9 kap. 9 En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Målsättningen är att eleven genom studiehandledning ska få kunskaper i olika ämnen, lära sig ord och begrepp på svenska och modersmålet, lära sig studieteknik samt utveckla både sitt modersmål och svenskan. Studiehandledningen syftar till att stödja undervisningen i olika ämnen och till att stimulera utveckling av språket. Det är rektor på skolan som beslutar om studiehandledning till en elev. I metodboken, under rubriken studiehandledning, finns mer information om rutiner och arbetsgång avseende studiehandledning. Samarbete Slussen är första kontaktytan i Kristianstads kommun, främst för de familjer som kommer direkt från ett annat land. Även familjer som bott en kort tid i Sverige men i annan kommun kan vara aktuella för Slussen. Inom Slussen sker en samverkan mellan de förvaltningar som möter familjerna när de anländer till Kristianstads kommun. Samarbete sker också med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Den viktigaste samarbetspartnern för skolan är föräldrarna, ska skolverksamheten fungera för eleverna är en förtroendefull relation med föräldrarna avgörande. Skolmiljön ska vara välkomnande och erbjuda en trygg och utvecklande miljö för de nyanlända eleverna och deras föräldrar. 10

11 Kompetensutveckling Lärare som undervisar i förberedelseklass eller i språkintroduktion är synnerligen viktiga för de nyanlända eleverna. Att dessa lärare får ta del av riktad kompetensutveckling för att bibehålla och utveckla sin kompetens i takt med ny forskning och utvecklingsområden är angeläget. Kompetensutveckling inom det språkstödjande arbetet måste organiseras. En modell kan vara att dra nytta av den kompetens som finns inom förvaltningen och arbeta utifrån ett kollegialt lärande. Förstelärarna bör utifrån sin kunskap kunna vara nyckelpersoner på skolorna. Uppföljning och utvärdering I skolans systematiska kvalitetsarbete ska det framgå vilka insatser som görs för barn/ elever som är nyanlända och för de barn/elever som har modersmålsundervisning och studiehandledning. Årligen redovisas omfattningen på Kristianstads kommuns samlade modersmålsundervisning. 11

12 Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer. (Skolverket) Utifrån regeringens proposition 2014/15;45 kommer sannolikt ändringar att ske i skollagen kring nyanländas skolgång. I samband med detta kommer denna riktlinje att omarbetas. Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden Reviderad

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-04 - 03. Innehållsförteckning

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Övergångar. Inledning. Sekretess mellan verksamheter

Övergångar. Inledning. Sekretess mellan verksamheter Övergångar Inledning Detta dokument klargör vilka juridiska ramar som gäller då barn och elever går från en verksamhet till en annan. Som berörd tjänsteman är det viktigt att ha sikte på både de rättsliga

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens

Läs mer

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Invandringen - en utmaning för skolväsendet Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?

Läs mer

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Dr.nr 2016/642-UAN-666 Språkintroduktion Utbildningens syfte Introduktionsprogrammen regleras i skollag

Läs mer

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring

Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever Göteborg april 2013 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Nyanlända i grundskolan 10% av eleverna i grundskolan

Läs mer

INTERKULTURELLT CENTRUM

INTERKULTURELLT CENTRUM INTERKULTURELLT CENTRUM Framgångsrikt integrationsarbete i Partille Gustav Elowson, Anna Gunnervik Enhetschefer Det kom många nyanlända Strukturerna var inte längre tillräckliga för att möta behoven Partille

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Katrineholms kommun Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan Beskrivning av enheten och verksamheten. Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämning.

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång Att bana väg för nyanländas lärande mottagande och skolgång ISBN: 978-91-7559-085-1 Grafisk form: AB Typoform Omslagsfoto: framsida; Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå, baksida; Anne Dillner/Scandinav bildbyrå

Läs mer

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Mottagningsrutiner - gymnasieskolan 8/25/2009 Diarienummer Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Barn, elever

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer P-0 Östergren 2012-10-29 BUN-2012-0816 Barn- och ungdomsnämnden Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen Nyanlända i Piteå 20160411 Alla vägar bär till Piteå Karta här Antal 140 Antal nyanlända elever i grundskolan 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 EU medborgare Anknytning Kommunplacerade EKB Egen invandring

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen: Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2016-01-25, rev. 2016-02-17 Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun Förslag till beslut Kompetensnämnden fastställer Plan för

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Verksamhets- och kvalitetsplan för Språkintroduktion

Verksamhets- och kvalitetsplan för Språkintroduktion Verksamhets- och kvalitetsplan för Språkintroduktion Uppdrag Språkintroduktion är ett av fem introduktionsprogram och undervisningen vänder sig till nyanlända ungdomar i gymnasieåldern. Verksamheten styrs

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer