Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se"

Transkript

1 Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

2 Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser Direkt integrering Landning (mottagningsenhet) + FK (eller ordinarie klasser) + ordinarie klasser Nyanlända från hela kommunen samlas i en eller två skolor i separata klasser Särskilda skolor för nyanlända Kombinationer av dessa generella modeller (bland annat bussning av elever)

3 I samtliga modeller möter vi en liknande diskussion om vad som behövs för att nyanlända elever skall få en bra och likvärdig skola Den främsta kritiken är att en modells existens i sig blir determinerande för elevens mottagande och inkludering (den kollektivistiska lösningen). Kartläggning inte bara för att ta reda på vad och hur mycket eleverna har läst och lärt sig tidigare, utan även för att motverka den problemdiskurs som omger nyanlända. Kontinuerligt och anpassat pedagogiskt och socialt stöd, oavsett i vilken organisatorisk modell och dess skede eleven befinner sig. Planerad övergång mellan de organisatoriska formerna (t.ex. FBK till ordinarie eller från mottagningsenhet till hemskola). Kommunikation och samverkan inom skolan samt med vårdnadshavarna och andra viktiga aktörer i det omgivande samhället (kommunala förvaltningar, andra kommuner, forskare, frivilliga organisationer etc.).

4 Några slutsatser från projektets studier - i synnerhet Axelssons och Nilsson Folkes delstudier Varken FBK eller OK i sig garanterar likvärdig utbildning för de nyanlända eleverna. Paradoxalt nog verkar förberedelseklasserna temporärt skapa en känsla av pedagogisk och social inkludering, medan det motsatta gäller för ordinarie klasser. Övergång från FBK till ordinarie system är den svaga länken i nyanlända elevers utbildning. Nyanlända elevers skolsituation handlar också om de hierarkier och strukturer som eleverna möter i skolan normer som gör dem exkluderbara. Samverkan mellan olika lärarkategorier är nödvändig för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

5 Det optimala vore således att ha ett system som genomgående bygger på följande aspekter - i synnerhet Axelssons, Nilsson Folkes och Bouakaz & Bunars delstudier Mindre grupper, täta språkliga interaktioner med lärare och elever, lärare utbildade i svenska som andraspråk, studiehandledning på elevernas modersmål tillgänglig. Lärare som är experter på språkinlärning och som är ämnesexperter. Elever är inkluderade i skolans sociala sammanhang, hittar trygghet och kamrater, har mentorer/faddrar. Tillgång till rika språkmöjligheter med barn som har nått längre i språkutvecklingen eller som har svenska som sitt första språk (Axelsson 2015).

6 De nyanlända elevernas perspektiv Vill vara normala, som alla andra, gå i en riktig klass, läsa alla ämnen och få betyg Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation) Mycket vilja och ambition Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt (skillnader mellan förberedelse- och ordinarie klassen) Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att de utvecklas Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet Betydelse av att läsa koderna (kulturell anpassning)

7 Nyanlända elevers föräldrar: Respektfullt bemötande och kommunikation viktigast Hur nyanlända föräldrar uppfattar och erfar skolan måste betraktas i relation till en bredare kontext av lokal mottagning och social status. Välkomnande klimat, respektfullt bemötande och lämpligt boende är de viktigaste aspekterna. Även efter relativt kort tid i Sverige och trots bristande kunskaper i svenska och trots uteslutande mediekonsumtion från hemlandet, var föräldrarna väl medvetna om etniska hierarkier mellan svenskar och invandrare. I segregerade områden gjorde föräldrarna en direkt koppling mellan inga svenskar och utbildningens kvalitet. Föräldrarna hade inga egentliga reflektioner om skolornas organisatoriska modeller (förberedelseklasser eller direkt integrering) eller den tillämpade pedagogiken. De söker inte aktiv involvering i skolans dagliga praktiker. Men de söker information, respektfullt bemötande och kontinuerlig kommunikation, något som skulle få dem att känna sig inkluderade. Det går inte att etablera någon koppling mellan skolornas organisatoriska modeller och sättet att bemöta/kommunicera med föräldrarna. Dessa är oftast avhängiga individuella lärare och deras engagemang.

8 Studiehandledning på elevernas modersmål Varierande bakgrund, utbildning och tiden i Sverige. Många jobbar som modersmålslärare också, men inte alla. Stödformens och lärarnas status/arbetsvillkor (vissa täcker upp till 13 skolor). Samverkan med ämneslärarna varierande men generellt sett gäller att vi får jaga dem. Olika modeller för studiehandledning egna erfarenheter och ämneslärarna styr. Generellt sett avsätts alldeles för lite tid per elev och vecka till studiehandledning (15 till 30 minuter i vissa kommuner). Goda kontakter med föräldrarna som enligt studiehandledarna känner sig utanför och känner inte till sina rättigheter. Tiden är det stora problemet, framför allt för att kunna förbereda sig. Många jobbar på sin fritid. Anger att många lärare saknar kompetens i hur man bemöter och arbetar med nyanlända. Efterlyser mer kompetensutveckling för lärare och rektorer.

9 Studiehandledning på elevernas modersmål Gör oftast egen inledande kartläggning av elevernas kunskaper och planerar sin undervisning utifrån det. I vissa skolor handleder man också elever födda i Sverige tillsammans med nyanlända. Anser att många lärare har en vag uppfattning om vad studiehandledning är och vad studiehandledarna egentligen gör. Maria: Jag tycker, och det har jag pratat med Elin om, att det behövs lite mer kunskap om studiehandledning, vad det innebär. Som jag tidigare sagt, några av lärarna har ingen aning om vad det är. Några säger att det är föräldrarna som beställer det. Jag tycker att det är viktigt att skolledningen informerar skolpersonalen om vad studiehandledning är för något, detta i syfte att få till ett bättre samarbete. Vi på modersmålsenheten i vår kommun är jätteduktiga på att informera skolledningen, men det känns som att informationen stannar där i expeditionen. När jag kommer och säger till en lärare att vi till exempel ska ha tid för uppföljning så undrar de frågande Du och jag?, de undrar vad är det för nånting. Då förstår jag att informationen stannar i expeditionen. Vi modersmålslärare som är ute på skolorna och gör studiehandledning vet vad det är, men för ett bra samarbete måste också den andra sidan veta vad det är och vad det innebär. Det är inte mitt jobb att informera dem. Trots att det kunde vara det, så har jag inte tid för det. Det finns en skolledning för att göra det, på studiedagar osv.

10 Studiehandledning på elevernas modersmål Hur samverkar ämneslärare och studiehandledare på er skola med att stödja elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen? Amin: Tyvärr, vi har knappt något samarbete. Hur mycket kontakt har du med ämneslärare? Amin: Jag brukar vara i skolan lite tidigare för att fråga ämneslärarna och prata lite med dem men de gillar inte oss studiehandledare så mycket, jag försöker. Mina kollegor gör på samma sätt som mig. Kommunikationen inleds från vår sida. Jag och mina kollegor försöker att kommunicera med ämneslärarna, jag försöker prata med dem även om de oftast inte hinner besvara mig och via mail får man inte bra information, face to face är bättre för mig. Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren? Amin: Nej Hur skulle arbetet med att organisera och genomföra studiehandledning på modersmål kunna utvecklas på skolan? Amin: Man kan tala om många saker, det betyder inte att jag inte är nöjd, jag är nöjd men vi har några problem. Till exempel har vi ingen egen plats i skolan, vi arbetar med elever i det vi kallar för storsalen, dit alla elever och lärare har tillträde och vi kan inte koncentrera oss på vårt arbete. Vi väntar på ett bättre sätt att bedriva kommunikationen på med ämneslärarna. Jag tror att ämneslärarna inte tror att det finns någon uppgift eller värde i att kommunicera med mig som studiehandledare, utan vissa lärare skickar bara iväg eleven till mig och påpekar vad som ska göras i en särskild bok och då är det vi som får vi ställa frågor för att försöka få veta hur man kan hjälpa eleven. Kommunen eller enheten kan nog hitta bättre sätt i att påverka kommunikationen mellan studiehandledaren och ämnesläraren, detta är två problem som jag ser kring studiehandledningen.

11 En sammanfattning av oftast förekommande rekommendationer i internationell och svensk forskning samt i olika svenska myndighetsrapporter om mottagandet av nyanlända Ett samlat policygrepp, på nationell såväl som på lokal nivå. Lokala politikers intresse för nyanländas utbildningssituation samt extra resurser som kan täcka särskilda insatser för nyanlända (i vissa kommuner ges 1,5 skolpeng). Många lyfter fram betydelsen av en centralt placerad grupp som träffar familjen, gör en initial kartläggning av elevernas bakgrund och berättar om skolsystemet. Eleverna placeras i en klass och erbjuds särskilt stöd, inklusive undervisning i en särskild grupp med eller utan anpassad studiegång. Den särskilda undervisningsgruppen är fysiskt placerad i skolbyggnaden och dess elever deltar, så långt det av praktiska skäl är möjligt, i alla skolaktiviteter som kanske inte direkt är kopplade till undervisningen. Tiden eleverna tillbringar i SUG regleras och begränsas. Nya former för särskilt stöd bör ersätta SUG efter ca ett år.

12 En kontinuerlig kartläggning av elevernas förkunskaper görs på skolan med fokus på, inte bara svenska, utan också på ämneskunskaper och det eleverna kan. I särskilda undervisningsgrupper undervisas eleverna i alla ämnen och inte bara i svenska som andraspråk. De nyanländas närvaro på skolan och i de ordinarie klasserna avdramatiseras genom information till de övriga eleverna och deras föräldrar. Studiehandledning på elevernas modersmål är en av de viktigaste pedagogiska insatserna. Parallellt med satsningar på majoritetsspråket också satsningar på modersmålsutvecklingen. De nyanlända får från första dagen två mentorer, en från majoritetsbefolkningen och en som delar den nyanlända elevens modersmål. Kontinuerlig kontakt och samverkan med föräldrarna. Lärarnas fortbildning. Många lyfter fram betydelsen av välutbildade lärare i ämnet svenska som andraspråk. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av systemets samtliga aspekter.

13 Framgångsfaktorer eller vilken modell fungerar bäst? Eftersom nyanlända har olika bakgrund, eftersom kommunerna och skolorna har olika förutsättningar och eftersom skolorna skall utgå från elevernas individuella förutsättningar och behov anser jag inte att det finns en framgångsrik organisatorisk modell som skall tillämpas överallt. Det behövs således en flexibilitet i den lokala organisationen. Det behövs dock en tydlig övergripande nationell och kommunal styrande struktur och regelverk som ser till att flexibiliteten inte legitimerar (avsiktligt eller oavsiktligt) bristande utveckling, social isolering och negligering av nyanländas utbildningsbehov. En grundförutsättning för att ett sådant system skall kunna byggas upp och upprätthållas är att det görs i samverkan samt att de ansvariga (huvudmän och rektorer) har kunskaper och förståelser för hur de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna fungerar, deras för- och nackdelar, vad man bör se upp med och liknande. Oavsett vilken organisatorisk modell skolan tillämpar är det viktigt att den är genomtänkt, att alla aktörer är med, att det finns resurser för att stötta de nyanlända eleverna pedagogiskt och socialt, att kunna följa upp deras utveckling samt att eleverna betraktas och behandlas utifrån individuella förutsättningar och behov. Om skolan använder någon av de fysiskt särskiljande modellerna då skall de vara uttryckligen tillfälliga till sin natur och det måste finnas en planering för elevernas vidareutbildning i de ordinarie skolformerna.

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda, Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända

Läs mer

Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända och lärande Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se En frustrerad lärares brev 3 oktober 2011 Hej Nihad, I våras föreläste du för oss och det är utifrån din kunskap

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan. Mötet med nyanlända Hej! Nyanländ En elev som anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid och som inte har svenska som modersmål och att det behärskar svenska bristfälligt eller inte alls.

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff

Att främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Tarik: Resan började i Afghanistan. Jag åkte från hemtrakten och kom till XY i Iran med

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC

Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Professor Monica Axelsson Institutionen för språkdidaktik Stockholms

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål UR KURSENS INNEHÅLL: Pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka deras möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Läs mer

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Hur gör ni pedagogisk kartläggning? LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Invandringen - en utmaning för skolväsendet Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

INTERKULTURELLT CENTRUM

INTERKULTURELLT CENTRUM INTERKULTURELLT CENTRUM Framgångsrikt integrationsarbete i Partille Gustav Elowson, Anna Gunnervik Enhetschefer Det kom många nyanlända Strukturerna var inte längre tillräckliga för att möta behoven Partille

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Välkommen till dialogmöte för kartläggare Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Från vision till verklighet

Från vision till verklighet Stora kliv mot nytt liv Linköping 25-26 september 2017 Från vision till verklighet Ingalill Hägglund Kristina Ansaldo Cecilia Rosengren Politiska mål i Stockholm En sammanhållen stad Förbättra förutsättningarna

Läs mer

Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända och lärande Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se 3 oktober 2011 En frustrerad lärares brev Hej Nihad, I våras föreläste du för oss och det är utifrån din kunskap

Läs mer

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en

Läs mer

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. 2015-01-07 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN Grästorps kommun Bildningsverksamheten 2014-08-21 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN SKOLAN När skolan får kännedom om att ett nyanlänt barn har flyttat till kommunen

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *Strukturellt missgynnade områden och deras skolor (Urban education) från lokalsamhällets

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända och lärande Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Med nyanlända elever avser jag elever som: Har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och, Saknar grundläggande

Läs mer

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål UR KURSENS INNEHÅLL: Pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka deras möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen: Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:20, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - en översyn för ökad individanpassning och effektivitet

Yttrande över SOU 2013:20, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - en översyn för ökad individanpassning och effektivitet YTTRANDE 2013-10-08 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Stockholms universitet Utbildningsdepartementet Yttrande över SOU 2013:20, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun. Oxelösunds kommun Tomas Ekholnn tomas.ekholm oxelosund.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP Nyanlända elever - en heterogen grupp Gemensamt är att alla har varit i

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2015-04-28 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr Fax 08-59073340 UBN/2015:17 bjorn.axen@upplandsvasby.se Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning Nivå: Utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utredare 2013-10-02 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: UBN/2013:93 bjorn.axen@upplandsvasby.se Utbildningsnämnden

Tjänsteutlåtande Utredare 2013-10-02 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: UBN/2013:93 bjorn.axen@upplandsvasby.se Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Utredare 2013-10-02 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: UBN/2013:93 bjorn.axen@upplandsvasby.se Utbildningsnämnden Utvärdering av förskole- och skolintroduktion av nyanlända barn och elever

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och

Läs mer

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser Dokumenttyp Rutiner för Umeå kommun Dokumentägare Rektor Hedlundaskolan Dokumentinformation Dokumentnamn Överföringsdokument Dokumentansvarig

Läs mer

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? Händelser i vår omvärld innebär kraftigt stigande elevvolymer och ökad mångfald

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. Rutiner & Riktlinjer Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning. VT 2016 1 Innehållsförteckning Rutiner inskrivning, kartläggning och överlämning... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 Välkomstens

Läs mer