Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
|
|
- Gerd Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde (BUN 80 Dnr 77/ ) att följande insatser skall genomföras: 1:4 Utveckla samarbetet med modersmålslärare: delta på föräldrarmöten och i elevvårdskonferenser som berör deras elever 2:2 Utöka resurserna för modersmålslärare i rollen som studiehandledare 3:3 Representant från modersmålslärarna ingår i Läs- och skrivutvecklingens SV2-grupp Modersmål Språket är nyckeln till samhället. Därför är det av avgörande betydelse för det lilla barnet att det får en god grund i modersmålet att stå på. Detta för att språket senare skall få en naturlig och tillfredsställande utveckling. Det är de första åren i ett barns liv som är de viktigaste vad det gäller språkutveckling. Då byggs språkstrukturen upp och barnet väver in hela sitt känsloliv i språket. Om man lär sig ett språk senare i livet kan inte detta jämföras med modersmålet. Det är också viktigt att barnen känner sig trygga i sin miljö och att de uppmuntras att lära sig. Man måste bli bekräftad i både den gamla och den nya kulturen. Det är viktigt att omgivningen förstår vilken rikedom det är, att ha tillgång till flera kulturer och fler språk. Det är viktigt att all språkinlärning handhas av utbildad och kompetent personal och att man skapar språkstimulerande situationer, metoder och arbetssätt. Majoriteten av världens befolkning är tvåspråkig. Detta känner inte många till. Inlärningen av svenska som andraspråk för barn med invandrarbakgrund underlättas om barnet redan har kvalificerad utveckling av sitt första språk. Om barnets språk- och begreppsutveckling sker parallellt med modersmålet och andraspråket, utvecklas båda och påverkar och stöder varandra.
2 Om språkutvecklingen stannar upp i det första språket, måste barnen genom det nya språket lära sig både begreppen och orden för begreppen. Detta kan ge stora problem då barnen i de äldre årskurserna ska ta till sig komplicerade facktexter. Internationell forskning på en stor mängd situationer med minoritetsspråk verkar tyda på att barn med minoritetsspråk klarar sig bättre om de får undervisning på sitt eget språk. Dessa barn kan bli helt tvåspråkiga; de kan tala, läsa och skriva på två språk. Modersmål är det första språk man lär sig i livet. Genom språket upptäcker barnet världen. Vägen går genom alla sinnen. Det är föräldrarna/vuxna som ger ord till sinnesupplevelserna; ord som barnet sedan härmar och tar till sitt eget ordförråd. Det finns kopplingar mellan ord och känsla. Om någon kritiserar ens språk, känns det som hela ens personlighet är kränkt. Språket utgör en väsentlig del av individens identitet och om inte modersmålet visas den respekt det förtjänar av majoritetssamhället eller av enskilda personer så drabbar det hela individen. Lingvister och andra språkintresserade torde idag vara överens om att en framgångsrik andraspråksinlärning bygger på att det finns ett väl fungerande modersmål. Kan man sitt modersmål så ökar också ens självrespekt. Avstannar utvecklingen av förstaspråket blir det också ett avbrott i begreppsutvecklingen. För att underlätta inlärningen av svenskan är det viktigt att barnens förstaspråk får en allsidig utveckling. Om man vill följa den allmänna pedagogiska principen att starta från det kända och leda barnet mot det nya eller okända, är det viktigt att den första undervisningen sker på barnets modersmål. Det är viktigt att bygga på barnets tidigare erfarenheter. Det visar sig att barn som inte får aktivt stöd för minoritetsspråket utanför familjen övergår till att använda majoritetsspråket. Om föräldrarna då inte kan detta språk är risken för kommunikationssvårigheter stor. Språket, med vilket föräldrarna skall uppfostra sina barn, kan gå förlorat. Wong Fillmores undersökning visar en skillnad mellan barn som gick i majoritetsspråkig förskoleverksamhet och barn som gick i förskola med minoritetsspråk. Bland de barn som gick i majoritetsspråkmiljö under dagarna var det en stor andel som efterhand hade stora problem med att använda föräldrarnas språk. Denna aspekt på minoritetsbarns utveckling utgör ett av de viktigaste motiven för modersmålsundervisning. Det kan finnas situationer då det är svårt att motivera barnen att lära sig majoritetsspråket.
3 Detta kan ske om majoriteten uppvisar segregativa eller allmänt förtryckande attityder gentemot minoriteten. Detta kan vi se i invandrartäta områden. Så länge detta finns kvar, kommer inte motivationen eller möjligheterna för inlärning av svenskan att förbättras. Får då inte barnen undervisning på sitt modersmål, kan det bli svårigheter att utveckla något språk så att de kan inhämta omvärldskunskap eller utveckla sitt tänkande i den utsträckning som ett modernt samhälle kräver av dem idag. Det är viktigt att barnen får ett starkt stöd i sin förstaspråksutveckling och ett tidigt stöd i sin andraspråksutveckling. Att vänta med starten av svenskinlärning kan ha negativa konsekvenser för utvecklingen av detta språk. Modersmålsträning/Modersmålsundervisning Barn med invandrarbakgrund ska få en stark självkänsla och uppfattning om sig själv och sin livssituation via modersmålsträning/-undervisning. Barn behärskar sitt modersmål olika bra i olika omfattning. Hur bra de kan sitt modersmål och i vilken utsträckning de kan bli tvåspråkiga beror på deras ålder vid flyttningen, föräldrars kunskap och medvetenhet. Även omgivningens attityder och kunskaper om tvåspråkighet, den psykosociala situationen barnet befinner sig i och mycket annat påverkar språkutvecklingen. Modersmålstränaren/läraren ska utgå från varje barns behov, samverka med andra pedagoger, stimulera och stärka barnets språkutveckling, ge särskilt stöd till barn med svårigheter. Det är viktigt att föräldrarna aktivt stöder modersmålsutvecklingen och att de besöker verksamheten. Modersmålstränaren/läraren ska hjälpa barnen med identitetsutvecklingen, ge dem sammanhang, kunskap om sitt ursprung och förståelse för sin situation i Sverige. Språket blir då mål och medel i detta sammanhanget. Språket är en del av identiteten, den är vägen till kunskap om ursprunget, historia och sammanhang. I Landskrona kommun kan man få modersmålsträning från förskolan och läsa modersmål som ett eget ämne i grundskolan. Grunden för att man ska få modersmål är att språket är ett levande inslag i hemmet, dvs. att språket inte är nytt för barnet och att det pratas varje dag i hemmet. Om föräldrarna kommer från något annat land men inte har pratat språket med barnet, kan barnet inte få grundläggande språkundervisning genom modersmålet. Man kan inte heller få stöd i fler språk samtidigt, trots att barnet kanske kan fler andra språk hemifrån. Modersmålsträning sker under samma tidsperiod som barnet normalt vistas i förskolan. Modersmålsundervisningen ligger utanför schemat. Man går inte ifrån någon annan undervisning när man läser modersmål. Föräldrarna ansöker om att få modersmål till sina barn, dvs. barnen är inte tvungna att läsa modersmål eller att få modersmålsträning, utan det är frivilligt.
4 En strävan är att alla de som vill ha, får modersmål både i förskolan och i skolan. Detta är inte alltid möjligt. Ibland finns det inte lämplig lärare eller tränare. I skolan finn det en lag som säger att man måste vara minst fem elever av samma språk för att kommunen ska vara skyldig att ge modersmål. Det finns många skäl till varför det är viktigt med modersmålsträning eller modersmålsundervisning. Man måste kunna ett språk i grunden för att lära sig ett annat språk. Om barnet utvecklas dåligt i det svenska språket trots alla insatser, finns det oftast anledning till att oroa sig över hur barnet kan sitt modersmål. När modersmålsutvecklingen går framåt, påverkas även svenska språket positivt. Med hjälp av språket utvecklar vi också vår tankeförmåga. Modersmål är också grunden till en positiv identitetsutveckling. Om man har en positiv identitet påverkar det även vår personlighet i positiv riktning. Om man är trygg i sin identitet och accepterad av andra, så kan man använda sin energi till att lära sig saker istället för att vara rädd och osäker. Det är viktigt att man vet var man kommer ifrån och var man har sina rötter, även om man är född i Sverige. Det landet vi bor i, Sverige, är inte längre ett isolerat land. Vi behöver människor som kan flera olika språk. Det är en tillgång i samhället. Drivkraften bakom all inlärning och utveckling är viljan att lära sig, motivationen. Det är också viktigt hur den svenskspråkiga personalen förhåller sig till invandrarbarn. Bejaka alla barn - se dem som en tillgång i vår mångkulturella miljö och se möjligheterna till att läsa svenska som andraspråk/modersmål som ett privilegium. Studiehandledning I skolan är det inte bara modersmålslektionerna som stöttar elevernas språkutveckling utan i allra högsta grad arbetet i olika ämnen. Studiehandledning ska ges till barn som behöver det. Studiehandledning är handledning på modersmålet som ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen p g a otillräckliga kunskaper i svenska. Studiehandledningens målsättning är att få kunskaper i olika ämnen, lära sig nya ord och begrepp på två språk, lära sig studieteknik, utveckla både sitt modersmål och svenska för att kunna hävda sig enligt sina förutsättningar i den svenska gruppen. Barnen har rätt till kunskap oavsett språknivån. För att kunna bedriva en väl fungerande studiehandledning måste modersmålsläraren ha tillgång till planering och läromedel.
5 Modersmålsläraren måste få information om vad som händer på skolan. Prov och förhör måste meddelas modersmålsläraren i förväg, så att han/hon hinner kontrollera om barnen har förstått undervisningen. Vi måste ge barnen kunskap, språk och självkänsla. Det är viktigt att barnen har tillit till sin egen förmåga, utan känsla av att lyckas blir det ingen bra självkänsla och inte heller bra inlärningsresultat. Det måste ske en samverkan mellan berörda lärare. Modersmålsläraren kan ge underlag till klassläraren inför utvecklingssamtal och ibland även närvara vid samtalet. För att kartlägga vilka förväntningar som finns hos barnet/föräldrarna på modersmålsundervisningen/studiehandledningen kan man genomföra en enkät med frågor kring intresset, hur mycket tid som barnet är beredd att satsa på läxläsning och dylikt. Studiehandledningen ges för att eleven ska: få kunskap i olika ämnen. få lära sig ord och begrepp på två språk. få studieteknik. få möjlighet att utveckla både sitt modersmål och svenskan kunna tillgodogöra sig undervisningen i den svenska klassen. känna trygghet och utveckla självkänsla. Det är rektor som ansvarar för att eleven får studiehandledning. För att få ett bra resultat av studiehandledningen krävs: Ett bra och nära samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Att modersmålsläraren känner till klassens månads- och veckoplanering. Att modersmålsläraren har tillgång till läromedel. Att klassläraren och modersmålsläraren tillsammans följer upp studiehandledningen. Att studiehandledningen ges enskilt och/eller tillsammans med klassen.
6 Att det ges möjlighet till att ge studiehandledning i förväg innan klassen börjar arbeta med det aktuella ämnet. Att man kan ge studiehandledning som repetition, man går igenom det som eleverna gjort i klassen. Hänvisningar: Grundskoleförordningen 5 kap, 4-6 och Handlingsplan för Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning 1. Verka för aktiv tvåspråkighet genom att: a) anställa personal inom förskolan för Modersmålsträning b) en modersmålslärare arbetar tillsammans med en svensk klasslärare. 2. En modersmålslärare ingår i SV2-gruppen. 3. Att modersmålslärare ger underlag till klasslärare inför utvecklingssamtal. 4. Att modersmålslärare med heltidstjänst, eller deltidstjänst mer än 50 %, går in i arbetslag på skolan. Modersmålslärare med mindre tjänst än 50 % knyts närmare rektor för modersmålslärarna. 5. Att det är samma person eleven har i modersmålsundervisning som i studiehandledning.
7 6. Rektor för Modersmålsträning och Modersmålsundervisning tar över ansvaret och budget för Studiehandledning från respektive skolas rektor fr o m hösten Budgetansvar och övergripande ansvar liksom personalansvar för modersmålsundervisningen har rektor för modersmålslärarna. Mona Axelsson Rektor för modersmålslärarna
Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merAugusti Tyresö kommun
Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merFöreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete.
Uppsala KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0860 Utbildningsnämnden Genomlysning av modersmål i förskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merSpråk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merFörstaspråksutveckling - andraspråksutveckling
Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merSpråkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018.
Språkpolicy för Blomviks förskola, Fröviks förskola, Gubbabackens förskola, Gullviksborgs förskola, Hermodsdalsparkens förskola. Maryhills förskola, Professorns förskola och Stångbönans förskola i förskoleområde
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merAtt stötta nyanlända elever
Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016 Innehåll
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merRiktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun
Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merStopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan
Utlåtande 2016:41 RIV (Dnr 106-876/2015) Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Motion (2015:35) av Maria Danielsson (-) och Martin Westmont (SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merModersmål, Unikum och måluppfyllelse
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merRutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merLokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola
Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola Arbets- verksamhetsplanen bygger på: Skollagen Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Barnkonventionen HBG stads verksamhets- mål- och handlingsplaner
Läs merNyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merModersmålsstöd i Kungsholmens kommunala förskolor
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2009-04-24 Handläggare: Lars Neveling Telefon: 08-508 084 48 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2009-05-14 Modersmålsstöd
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merSvenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merLokal arbetsplan för Tusenskönan.
Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun
Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun
Dnr 43-2017:6001 Österåkers kommun för förskola efter tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merFlerspråkiga barn i förskolan
Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merHar ni CODA i er verksamhet?
Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det
Läs merTusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
Läs merBARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merGällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål
Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma
Läs merRevidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass
Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0240 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merSammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Läs merRutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn
Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn Förskola Pedagogisk omsorg Dokumenttyp Fastställd Rutiner och riktlinjer av utbildningsnämnden 2015-06-08 46 Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merHur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Läs merPlan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun
Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merRemissvar på Nationella minoritetsspråk i skolan förbättrande förutsättning till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91)
Ärende 10 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-09 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Remissvar på Nationella minoritetsspråk i skolan förbättrande förutsättning till undervisning och revitalisering (SOU
Läs merVälkommen till skolan!
Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka
Läs mer- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merDet här gör vi för din förskola och skola
Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt
Läs merPolicy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merVälkommen till Fyren!
Välkommen till Fyren! Kvällens program: Presentation av oss Information om Fyren Vad gör barnen i förskoleklass? Frågestund Rundvandring på Fyren Fyrens organisation 2015-2016 Vattnet Båten Kusten Relingen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Läs merNyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Läs merHandlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun
Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Januari 2008 Skolans uppdrag Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) har anpassats för att även omfatta förskoleklassen
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merPROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015
PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET
Läs merLidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter
Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merReviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil
Reviderade 2014-01-16 Nösnäs, Skola och Barnomsorg 2014-01-16 Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta
Läs merBARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Förskoleverksamheten
BARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN Förskoleverksamheten Verksamhetsåret 2018-2019 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Vision... 3 2.2 Mål...
Läs merVerksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet
ÄLTA SKOLA MED FÖRSKOLOR Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Rev 150903 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens förskola 3
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merGuide: Hur du utvärderar en digital bilderbokstjänst för förskolan
Guide: Hur du utvärderar en digital bilderbokstjänst för förskolan När du står inför valet att köpa in en digital bilderbokstjänst till din förskola kan det vara bra att utvärdera de olika alternativen
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun
rn ip NN, Dnr 43-2016:10334 Haninge kommun för förskola efter tillsyn i Haninge kommun, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10334 2(6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen
Läs mer