Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen"

Transkript

1 Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde (BUN 80 Dnr 77/ ) att följande insatser skall genomföras: 1:4 Utveckla samarbetet med modersmålslärare: delta på föräldrarmöten och i elevvårdskonferenser som berör deras elever 2:2 Utöka resurserna för modersmålslärare i rollen som studiehandledare 3:3 Representant från modersmålslärarna ingår i Läs- och skrivutvecklingens SV2-grupp Modersmål Språket är nyckeln till samhället. Därför är det av avgörande betydelse för det lilla barnet att det får en god grund i modersmålet att stå på. Detta för att språket senare skall få en naturlig och tillfredsställande utveckling. Det är de första åren i ett barns liv som är de viktigaste vad det gäller språkutveckling. Då byggs språkstrukturen upp och barnet väver in hela sitt känsloliv i språket. Om man lär sig ett språk senare i livet kan inte detta jämföras med modersmålet. Det är också viktigt att barnen känner sig trygga i sin miljö och att de uppmuntras att lära sig. Man måste bli bekräftad i både den gamla och den nya kulturen. Det är viktigt att omgivningen förstår vilken rikedom det är, att ha tillgång till flera kulturer och fler språk. Det är viktigt att all språkinlärning handhas av utbildad och kompetent personal och att man skapar språkstimulerande situationer, metoder och arbetssätt. Majoriteten av världens befolkning är tvåspråkig. Detta känner inte många till. Inlärningen av svenska som andraspråk för barn med invandrarbakgrund underlättas om barnet redan har kvalificerad utveckling av sitt första språk. Om barnets språk- och begreppsutveckling sker parallellt med modersmålet och andraspråket, utvecklas båda och påverkar och stöder varandra.

2 Om språkutvecklingen stannar upp i det första språket, måste barnen genom det nya språket lära sig både begreppen och orden för begreppen. Detta kan ge stora problem då barnen i de äldre årskurserna ska ta till sig komplicerade facktexter. Internationell forskning på en stor mängd situationer med minoritetsspråk verkar tyda på att barn med minoritetsspråk klarar sig bättre om de får undervisning på sitt eget språk. Dessa barn kan bli helt tvåspråkiga; de kan tala, läsa och skriva på två språk. Modersmål är det första språk man lär sig i livet. Genom språket upptäcker barnet världen. Vägen går genom alla sinnen. Det är föräldrarna/vuxna som ger ord till sinnesupplevelserna; ord som barnet sedan härmar och tar till sitt eget ordförråd. Det finns kopplingar mellan ord och känsla. Om någon kritiserar ens språk, känns det som hela ens personlighet är kränkt. Språket utgör en väsentlig del av individens identitet och om inte modersmålet visas den respekt det förtjänar av majoritetssamhället eller av enskilda personer så drabbar det hela individen. Lingvister och andra språkintresserade torde idag vara överens om att en framgångsrik andraspråksinlärning bygger på att det finns ett väl fungerande modersmål. Kan man sitt modersmål så ökar också ens självrespekt. Avstannar utvecklingen av förstaspråket blir det också ett avbrott i begreppsutvecklingen. För att underlätta inlärningen av svenskan är det viktigt att barnens förstaspråk får en allsidig utveckling. Om man vill följa den allmänna pedagogiska principen att starta från det kända och leda barnet mot det nya eller okända, är det viktigt att den första undervisningen sker på barnets modersmål. Det är viktigt att bygga på barnets tidigare erfarenheter. Det visar sig att barn som inte får aktivt stöd för minoritetsspråket utanför familjen övergår till att använda majoritetsspråket. Om föräldrarna då inte kan detta språk är risken för kommunikationssvårigheter stor. Språket, med vilket föräldrarna skall uppfostra sina barn, kan gå förlorat. Wong Fillmores undersökning visar en skillnad mellan barn som gick i majoritetsspråkig förskoleverksamhet och barn som gick i förskola med minoritetsspråk. Bland de barn som gick i majoritetsspråkmiljö under dagarna var det en stor andel som efterhand hade stora problem med att använda föräldrarnas språk. Denna aspekt på minoritetsbarns utveckling utgör ett av de viktigaste motiven för modersmålsundervisning. Det kan finnas situationer då det är svårt att motivera barnen att lära sig majoritetsspråket.

3 Detta kan ske om majoriteten uppvisar segregativa eller allmänt förtryckande attityder gentemot minoriteten. Detta kan vi se i invandrartäta områden. Så länge detta finns kvar, kommer inte motivationen eller möjligheterna för inlärning av svenskan att förbättras. Får då inte barnen undervisning på sitt modersmål, kan det bli svårigheter att utveckla något språk så att de kan inhämta omvärldskunskap eller utveckla sitt tänkande i den utsträckning som ett modernt samhälle kräver av dem idag. Det är viktigt att barnen får ett starkt stöd i sin förstaspråksutveckling och ett tidigt stöd i sin andraspråksutveckling. Att vänta med starten av svenskinlärning kan ha negativa konsekvenser för utvecklingen av detta språk. Modersmålsträning/Modersmålsundervisning Barn med invandrarbakgrund ska få en stark självkänsla och uppfattning om sig själv och sin livssituation via modersmålsträning/-undervisning. Barn behärskar sitt modersmål olika bra i olika omfattning. Hur bra de kan sitt modersmål och i vilken utsträckning de kan bli tvåspråkiga beror på deras ålder vid flyttningen, föräldrars kunskap och medvetenhet. Även omgivningens attityder och kunskaper om tvåspråkighet, den psykosociala situationen barnet befinner sig i och mycket annat påverkar språkutvecklingen. Modersmålstränaren/läraren ska utgå från varje barns behov, samverka med andra pedagoger, stimulera och stärka barnets språkutveckling, ge särskilt stöd till barn med svårigheter. Det är viktigt att föräldrarna aktivt stöder modersmålsutvecklingen och att de besöker verksamheten. Modersmålstränaren/läraren ska hjälpa barnen med identitetsutvecklingen, ge dem sammanhang, kunskap om sitt ursprung och förståelse för sin situation i Sverige. Språket blir då mål och medel i detta sammanhanget. Språket är en del av identiteten, den är vägen till kunskap om ursprunget, historia och sammanhang. I Landskrona kommun kan man få modersmålsträning från förskolan och läsa modersmål som ett eget ämne i grundskolan. Grunden för att man ska få modersmål är att språket är ett levande inslag i hemmet, dvs. att språket inte är nytt för barnet och att det pratas varje dag i hemmet. Om föräldrarna kommer från något annat land men inte har pratat språket med barnet, kan barnet inte få grundläggande språkundervisning genom modersmålet. Man kan inte heller få stöd i fler språk samtidigt, trots att barnet kanske kan fler andra språk hemifrån. Modersmålsträning sker under samma tidsperiod som barnet normalt vistas i förskolan. Modersmålsundervisningen ligger utanför schemat. Man går inte ifrån någon annan undervisning när man läser modersmål. Föräldrarna ansöker om att få modersmål till sina barn, dvs. barnen är inte tvungna att läsa modersmål eller att få modersmålsträning, utan det är frivilligt.

4 En strävan är att alla de som vill ha, får modersmål både i förskolan och i skolan. Detta är inte alltid möjligt. Ibland finns det inte lämplig lärare eller tränare. I skolan finn det en lag som säger att man måste vara minst fem elever av samma språk för att kommunen ska vara skyldig att ge modersmål. Det finns många skäl till varför det är viktigt med modersmålsträning eller modersmålsundervisning. Man måste kunna ett språk i grunden för att lära sig ett annat språk. Om barnet utvecklas dåligt i det svenska språket trots alla insatser, finns det oftast anledning till att oroa sig över hur barnet kan sitt modersmål. När modersmålsutvecklingen går framåt, påverkas även svenska språket positivt. Med hjälp av språket utvecklar vi också vår tankeförmåga. Modersmål är också grunden till en positiv identitetsutveckling. Om man har en positiv identitet påverkar det även vår personlighet i positiv riktning. Om man är trygg i sin identitet och accepterad av andra, så kan man använda sin energi till att lära sig saker istället för att vara rädd och osäker. Det är viktigt att man vet var man kommer ifrån och var man har sina rötter, även om man är född i Sverige. Det landet vi bor i, Sverige, är inte längre ett isolerat land. Vi behöver människor som kan flera olika språk. Det är en tillgång i samhället. Drivkraften bakom all inlärning och utveckling är viljan att lära sig, motivationen. Det är också viktigt hur den svenskspråkiga personalen förhåller sig till invandrarbarn. Bejaka alla barn - se dem som en tillgång i vår mångkulturella miljö och se möjligheterna till att läsa svenska som andraspråk/modersmål som ett privilegium. Studiehandledning I skolan är det inte bara modersmålslektionerna som stöttar elevernas språkutveckling utan i allra högsta grad arbetet i olika ämnen. Studiehandledning ska ges till barn som behöver det. Studiehandledning är handledning på modersmålet som ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen p g a otillräckliga kunskaper i svenska. Studiehandledningens målsättning är att få kunskaper i olika ämnen, lära sig nya ord och begrepp på två språk, lära sig studieteknik, utveckla både sitt modersmål och svenska för att kunna hävda sig enligt sina förutsättningar i den svenska gruppen. Barnen har rätt till kunskap oavsett språknivån. För att kunna bedriva en väl fungerande studiehandledning måste modersmålsläraren ha tillgång till planering och läromedel.

5 Modersmålsläraren måste få information om vad som händer på skolan. Prov och förhör måste meddelas modersmålsläraren i förväg, så att han/hon hinner kontrollera om barnen har förstått undervisningen. Vi måste ge barnen kunskap, språk och självkänsla. Det är viktigt att barnen har tillit till sin egen förmåga, utan känsla av att lyckas blir det ingen bra självkänsla och inte heller bra inlärningsresultat. Det måste ske en samverkan mellan berörda lärare. Modersmålsläraren kan ge underlag till klassläraren inför utvecklingssamtal och ibland även närvara vid samtalet. För att kartlägga vilka förväntningar som finns hos barnet/föräldrarna på modersmålsundervisningen/studiehandledningen kan man genomföra en enkät med frågor kring intresset, hur mycket tid som barnet är beredd att satsa på läxläsning och dylikt. Studiehandledningen ges för att eleven ska: få kunskap i olika ämnen. få lära sig ord och begrepp på två språk. få studieteknik. få möjlighet att utveckla både sitt modersmål och svenskan kunna tillgodogöra sig undervisningen i den svenska klassen. känna trygghet och utveckla självkänsla. Det är rektor som ansvarar för att eleven får studiehandledning. För att få ett bra resultat av studiehandledningen krävs: Ett bra och nära samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Att modersmålsläraren känner till klassens månads- och veckoplanering. Att modersmålsläraren har tillgång till läromedel. Att klassläraren och modersmålsläraren tillsammans följer upp studiehandledningen. Att studiehandledningen ges enskilt och/eller tillsammans med klassen.

6 Att det ges möjlighet till att ge studiehandledning i förväg innan klassen börjar arbeta med det aktuella ämnet. Att man kan ge studiehandledning som repetition, man går igenom det som eleverna gjort i klassen. Hänvisningar: Grundskoleförordningen 5 kap, 4-6 och Handlingsplan för Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning 1. Verka för aktiv tvåspråkighet genom att: a) anställa personal inom förskolan för Modersmålsträning b) en modersmålslärare arbetar tillsammans med en svensk klasslärare. 2. En modersmålslärare ingår i SV2-gruppen. 3. Att modersmålslärare ger underlag till klasslärare inför utvecklingssamtal. 4. Att modersmålslärare med heltidstjänst, eller deltidstjänst mer än 50 %, går in i arbetslag på skolan. Modersmålslärare med mindre tjänst än 50 % knyts närmare rektor för modersmålslärarna. 5. Att det är samma person eleven har i modersmålsundervisning som i studiehandledning.

7 6. Rektor för Modersmålsträning och Modersmålsundervisning tar över ansvaret och budget för Studiehandledning från respektive skolas rektor fr o m hösten Budgetansvar och övergripande ansvar liksom personalansvar för modersmålsundervisningen har rektor för modersmålslärarna. Mona Axelsson Rektor för modersmålslärarna

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Föreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete.

Föreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete. Uppsala KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0860 Utbildningsnämnden Genomlysning av modersmål i förskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling Hur lär man sig och utvecklar ett andraspråk? Faktorer som påverkar Hur lång tid tar det? Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola

Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola Lokal arbets- och verksamhetsplan för Al-Maarif Tvåspråksförskola Arbets- verksamhetsplanen bygger på: Skollagen Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Barnkonventionen HBG stads verksamhets- mål- och handlingsplaner

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Utlåtande 2016:41 RIV (Dnr 106-876/2015) Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan Motion (2015:35) av Maria Danielsson (-) och Martin Westmont (SD) Kommunstyrelsen föreslår att

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Modersmålsstöd i Kungsholmens kommunala förskolor

Modersmålsstöd i Kungsholmens kommunala förskolor KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2009-04-24 Handläggare: Lars Neveling Telefon: 08-508 084 48 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2009-05-14 Modersmålsstöd

Läs mer

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-20 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0240 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun Innehåll Inledning... 3 Definitioner och begrepp... 4 Styrande dokument... 5 Mottagande i förskolan... 7 Introduktionssamtal... 7 Inskolning...

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på

Läs mer

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska

Läs mer

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016 Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Välkommen till Fyren!

Välkommen till Fyren! Välkommen till Fyren! Kvällens program: Presentation av oss Information om Fyren Vad gör barnen i förskoleklass? Frågestund Rundvandring på Fyren Fyrens organisation 2015-2016 Vattnet Båten Kusten Relingen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet

Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet ÄLTA SKOLA MED FÖRSKOLOR Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Rev 150903 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens förskola 3

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Välkommen. Добро пожаловать Tere tulemast Bienvenido. Fáilte Velkomin. Witamy. Mirësevini Karibu ברוך הבא. Merħba. Welcome. Üdvözlöm Benvenuto

Välkommen. Добро пожаловать Tere tulemast Bienvenido. Fáilte Velkomin. Witamy. Mirësevini Karibu ברוך הבא. Merħba. Welcome. Üdvözlöm Benvenuto مرحبا ย นด ต อนระบ Добро пожаловать Tere tulemast Bienvenido Velkommen ようこそ Fáilte Velkomin Välkommen Witamy Mirësevini Karibu ברוך הבא Merħba Welcome Tervetuloa Üdvözlöm Benvenuto خوش ا مديد Flerspråkighet

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Studiehandledning på modersmål - en bro mellan två språk

Studiehandledning på modersmål - en bro mellan två språk Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Studiehandledning på modersmål - en bro mellan två språk Tutoring in mother tonguea bridge between two languages

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Januari 2008 Skolans uppdrag Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) har anpassats för att även omfatta förskoleklassen

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Modersmålsstöd i förskolan

Modersmålsstöd i förskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Modersmålsstöd i förskolan Native Language support in the kindergarten Carina Mathiasson Malin Nilsson Lärarexamen 210hp

Läs mer

Modersmålslärares och ämneslärares samarbete

Modersmålslärares och ämneslärares samarbete Modersmålslärares och ämneslärares samarbete - speglar detta måluppfyllelsen för eleverna? Åsa Hallin 2011 Uppsats, Högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andraspråk B, 30 hp Handledare: Helena Wistrand Examinator:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Varför modersmålsundervisning?

Varför modersmålsundervisning? Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Varför modersmålsundervisning? - Elever och lärare berättar Why mother-tongue education? - Pupils and teachers tellings

Läs mer

Modersmålundervisningens betydelse för tvåspråkiga elever

Modersmålundervisningens betydelse för tvåspråkiga elever Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur-språk-media Examensarbete 15 högskolepoäng Modersmålundervisningens betydelse för tvåspråkiga elever The Importance of Mother Tongue Education for Bilingual Pupils

Läs mer