Att stötta nyanlända elever

Transkript

1 Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016

2 Innehåll 2 Andraspråksundervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet Några teorier och andraspråksutveckling Konsekvenser för undervisningen Andra viktiga faktorer för en bra språk- och kunskapsutveckling Språkutvecklande undervisning för alla lärare Några (enkla) principer för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Organisationsformer för mottagande av nyanlända elever

3 3 Andraspråksundervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet NÅGRA TEORIER OM ANDRASPRÅKSUTVECKLING OCH KONSEKVENSER FÖR KLASSRUMMET

4 Tre teoretiska perspektiv på andraspråksinlärning 4 Behaviorism Kognitiva perspektiv Sociokulturella perspektiv Poststrukturella perspektiv

5 Kognitiva perspektiv ( talet) 5 Rötter i kognitiv psykologi Språkinlärning skiljer sig inte från annan kognition Informationsbearbetning Olika processer: ex. inputanalys, projicering, integrering och automatisering

6 Kognitiva perspektiv 6 Inflöde Krashens inputhypotes: comprehensible input: i+1 (Krashen 1987) Utflöde Swains comprehensible output-hypotes: pushed output (Swain 1985) Inlärarspråk

7 Kognitiva perspektiv - interaktion 7 Interaktion mellan infödd och icke-infödd talare är viktigt för att inflödet ska anpassas och bli möjligt för intag. Signaler om förståelse/icke-förståelse Anpassad interaktion Begripligt inflöde Språkinlärning (Long 1981)

8 Kognitiva perspektiv konsekvenser för undervisningen 8 Rikligt inflöde (muntligt och skriftligt) Inflödet ska vara anpassat för att kunna vara möjligt att ta in (i+1) Repetition av inflödet möjliggör intag och lagring i långtidsminnet (interimspråksregler) Interaktion viktig för anpassning av inflöde och förhandling av betydelse Utflödet är också viktigt för noticing the gap och för att ställa om hypoteser för omlärning

9 Det sociokulturella perspektivet (80-90-talet) 9 Förskjutning åt det sociala samspelets betydelse all inlärning sker i ett socialt sammanhang Lev Vygotsky ( ) Språket är primärt socialt Det sociala språket flyttar in tänkande Zonen för närmaste utveckling (ZPD) Avståndet mellan det ett barn klarar av att göra utan hjälp och det barnet kan göra tillsammans med en mer erfaren person

10 Det sociokulturella perspektivet Stöttning (Scaffolding) 10 Stöttning (scaffolding) (Wood, Bruner & Ross 1976) En tillfällig handledning av elever mot kunskap om nya begrepp, högre nivåer av förståelse samt ett nytt språk Eleverna får veta hur de ska göra något, inte bara vad de ska göra (modeller, mallar etc.) (Gibbons 2006) Det du kan göra med hjälp idag kan du göra på egen hand imorgon (Vygotsky 1978)

11 Det sociokulturella perspektivet - Cummins fyrfältare (2001) 11

12 Det sociokulturella perspektivet - konsekvenser för undervisningen 12 Lärande sker bäst i ett socialt sammanhang Lärande gynnas av arbete i par eller mindre grupper Den kognitiva nivån ska hållas hög undvik förenkling Stöttning är viktig för att kunna hålla uppe den kognitiva nivån

13 Poststrukturella perspektiv (90-talet ) 13 Fokus på samhället och maktrelationer inom samhällen relation majoritet minoritet Faktorer som kön, klass och etnicitet är avgörande för tillgången på social interaktion Språket är ett symboliskt kapital (Bourdieu) och utgör en plats för identitetskonstruktion ( Acts of identity, Tabouret-Keller 1997) Motivation investering (Norton 2000) Agency (agentskap) (Pavlenko 2002)

14 Poststrukturella perspektiv konsekvenser för undervisningen 14 Klassrumsklimatet är viktigt Lärarens förhållningssätt i klassrummet är avgörande kollaborativa maktrelationer interaktionen lärare elev - maximal identitetsinvestering - maximalt kognitivt engagemang Modersmålet är en resurs som bör komma till användning i undervisningen Resursperspektiv (istället för bristperspektiv)! Gjorda insatser kan leda till god utdelning! (Vilken utdelning kan man få på sina insatser?)

15 15 Andra viktiga faktorer för en bra språk- och kunskapsutveckling SVENSKA SOM ANDRASPRÅK MODERSMÅLSUNDERVISNING STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅLET

16 Modersmålsundervisning 16 Hemspråksreformen 1977 Utveckling av aktiv tvåspråkighet utveckling av flerspråkighet Skäl: Modersmålets betydelse för identitetsutveckling Modersmålet som ett av de flerspråkiga elevernas språk Modersmålet som verktyg för utveckling och lärande Flera skäl: Modersmålets betydelse för inlärningen av svenska Modersmålets betydelse som stöd för uppfostran

17 Undervisning på modersmålet - studiehandledning 17 För den som på grund av svårigheter (ex. håller på att lära in andraspråket) inte kan följa undervisningen på majoritetsspråket Beslut fattas av rektor (ej valfritt) Inget föreskrivet timantal eller antal år Viktigt inslag i förberedelsegruppen! Studiehandledning bör ges på elevens starkaste språk/skolspråk

18 18 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning VAD ÄR DET?

19 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 19 Några (enkla) principer: Man lär sig språk genom att använda språk Förhållningssätt i klassrummet Interaktion: lärare elev elev elev Undvik förenkling åldersadekvat kognitiv nivå stöttning!

20 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 20 Förhållningssätt i klassrummet Undervisningsstrukturen: Mindre katederundervisning och mer arbete i grupp och par Mer arbete som bygger på interaktion Alla elever bör vara språkligt aktiva under varje lektion Klassisk klassrumsinteraktion: I R U (Initiering Respons Utvärdering) (Läraren har två turer när eleven har en!) Hur kan denna interaktionsstruktur förändras (utvecklas)?

21 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 21 Förhållningssätt i klassrummet Sakta ner tempot i klassrumsinteraktionen! Ge tid för följdfrågor, eftertanke, reparation etc. Utnyttja det tredje draget! Utvärdera inte bara svaret! Ge följdfrågor, begär förtydligande och utveckling av svaret etc Betrakta eleven som att den har något viktigt att säga! Låt elevgrupper göra olika saker inom ett tema och redovisa för varandra. Försök att skapa informationsklyftor i klassrummet, så att interaktionen känns meningsfull

22 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 22 Förhållandet testfrågor öppna frågor Öppna frågor ger längre turer och mer varierat språk Ex: När dog Karl den XII? Hur är det vanligt att man uppfostrar barn där du kommer ifrån?

23 23 Mottagande av nyanlända - organisationsformer VAD ÄR BÄST?

24 Organisationsformer 24 Förberedelseklass/grupp? Direktintegrering i ordinarie klass?

25 Fördelar med förberedelsegrupp 25 Social trygghet Pedagogisk kvalitet i undervisningen Inkludering inom förberedelsegruppens ramar Risker: Tid i förberedelsegruppen Värdeladdad exkludering Isolering (Exkluderande inkludering) (Nilsson Folke 2015)

26 Fördelar med direktintegrering 26 Tillgång till svenskspråkiga miljöer Kan motverka segregation Villkor: - att eleverna har grunden i språket - att eleverna får adekvat stöd (sva, studiehandledning, modersmålsundervisning) - att lärarna får adekvat utbildning - att lärarna får tid att tillgodose elevernas individuella behov Risker: - utanförskap och passivitet (exkluderande inkludering)

27 27 Tack för mig! Kontaktuppgifter: