Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
|
|
- Lars-Göran Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
2 There is no magic bullet. Research can give us promising lines of thinking, but never a complete answer. (Fullan 2000, s.582)
3 * Råden bör följas och huvudmannen skall ge rektorer, lärare och övrig skolpersonal förutsättningar att följa de allmänna råden. * Huvudmannen bör regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till lagens bestämmelser och vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna. * Rektorn har alltid ansvar för en elev oavsett om undervisningen fysiskt bedrivs i skolenhetens lokaler eller inte (t.ex. vid en central mottagningsenhet). * Rektorn ansvarar för att informera huvudmannen om resursbehov och för kvalitetssäkring av verksamheten för nyanlända. * Rektorn är pedagogisk ledare för FK och det måste finnas tydliga rutiner för övergången till ordinarie klasser. Rektorn fattar beslut om delvis placering i FK samt om prioriterad timplan (två separata beslut). * Övergången till ordinarie klass villkoras inte enbart av kunskaper i svenska språket, utan av elevens sammantagna möjligheter att tillgodogöra sig ordinarie undervisning. * Ett nyanlänt barn som skall börja i förskoleklass omfattas inte av den nya lagens definition.
4 *Tydligt ansvar *Tydlig distans till lagens skrivningar om särskilt stöd *Tydlighet i att insatserna skall utgå från elevens individuella förutsättningar och behov elevernas röst räknas! *Tydliga ansträngningar att inte exkludera nyanlända elever från skolans sociala och pedagogiska sammanhang
5 Mottagande Pedagogiskt förberedande Pedagogiskt utvecklande Individuella förutsättningar och behov Intern organisatoriska Relationella Hela systemet
6 *Förberedelseklasser *Direkt integrering *Landning (mottagningsenhet) + FK (eller ordinarie klasser) + ordinarie klasser *Nyanlända från hela kommunen samlas i en eller två skolor i separata klasser *Särskilda skolor för nyanlända *Kombinationer av dessa generella modeller (bland annat bussning av elever)
7 *Segregation och integration *Exkludering och inkludering *Svenska som andraspråk och andra ämnen *Lärarkategorier som primärt arbetar med nyanlända (sva, modersmålslärare, studiehandledare) och ämneslärare *Föräldrar och lärare *Elevernas motivation och ambitioner och de skolprofessionellas uppfattning om vad som är realistiska mål att sträva efter *De skolprofessionellas vilja att göra det som behövs och konkreta hinder svåra att handskas med *Elevernas problem och elevernas styrkor *Elevernas heterogena bakgrund och homogena organisatoriska och pedagogiska strukturer
8 *Varken FBK eller OK i sig garanterar likvärdig utbildning för de nyanlända eleverna. *Paradoxalt nog verkar förberedelseklasserna temporärt skapa en känsla av pedagogisk och social inkludering, medan det motsatta gäller för ordinarie klasser. *Övergång från FBK till ordinarie system är den svaga länken i nyanlända elevers utbildning. *Nyanlända elevers skolsituation handlar också om de hierarkier och strukturer som eleverna möter i skolan normer som gör dem exkluderbara. *Samverkan mellan olika lärarkategorier är nödvändig för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
9 * Välkommen till Sverige, du kommer och lära dig svenska, det är jättesvårt, jättejobbigt med eleverna. (elev A, flicka) * Jag säger till han eller hon måste kämpa, försöka lära sig språket, och gå vidare för att bli någon i samhället, i svenska samhället. (elev B, flicka) * Alltså det viktigaste tycker jag är att, om det kommer en ny person in till Sverige eller till klassrummet för att lära sig svenska, eller är ny här i Sverige då ska man ju hjälpa den personen så mycket som möjligt, både när det gäller språket och integrationen i det svenska samhället, så fort som möjligt Eh, ja man kan ju göra så att om man ska ta mig själv då, så skulle det vara bra om man kanske har nån slags mentor. (elev C, flicka). * Jag vet inte vad jag ska säga. Sverige är bra land, sen skolan och så bra. Ja sen försök att lära svenska. (elev D, pojke) * Skulle säga när det kommer en person som för mig först fokusera på svenska, och efter några månader det kommer svenska. När jag kom hit var jag orolig flyttade från andra klass. Helen sa att jag ser att rädd ut, orolig. Sa att du kan vara lugn. En termin sen sa att det är bättre nu. Nu känner jag att det går lite bättre. Oro förra året hade jag ingenting, inga betyg. Nu har jag några betyg. (elev E, pojke) (Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson Folke inom ramen för VR projektet Nyanlända och lärande )
10 Jag skulle vilja säga: om man kommer till Sverige jag ska säga till mina syskon. Jag skulle säga ni skulle lära er snabbt svenska, prata mycket, skriva, prata med varandra, prata snabbt svenska, ni skulle gå (till skolan) om ni vill att framtiden ska bli bra, ni skulle behöva. Skolan och om ni inte tycker om skolan, säg till lärare och rektor jag tycker inte om skolan lärare och elev byta. Då skulle ni behöva byta. Ni måste kämpa. Så skulle jag säga. (elev F, flicka) * Om jag kan ska jag hjälpa dem förklara på svenska de kanske tänker att det är samma sak som i Irak man måste lyssna på läraren och inte skrika, ta det lugnt t.ex. på lunchen. Tänker att det är samma sak som Irak tror att jag förklara för dem att det inte är det. (elev G, pojke) * Måste plugga så bra, först måste man kunna svenska, gå i skolan skolan är gratis i Sverige, kostar pengar i Uganda, också när man måste gå på gymnasiet kostar det i Uganda. Skulle säga att du måste plugga, även universitet det är gratis. Du måste plugga. (elev H, pojke) * Jag vet inte vad jag ska ge för råd. Jag kanske säger gör så här, så här. Om man inte kan ska eleven fråga mig och kan inte jag så frågar jag lärare vidare. (elev I, pojke) * Många bråkar i början. Skulle säga att de inte skulle prata så högt, andra svenska kommer tro att du bråkar fast du gör inte det. På arabiska pratar man högt, tror att vi bråkar fast vi gör inte det. Det var så för mig. (elev J, flicka) (Källa: Intervjuer genomförda av Jenny Nilsson Folke inom ramen för VR projektet Nyanlända och lärande )
11 *Vill vara normala, som alla andra, gå i en riktig klass, läsa alla ämnen och få betyg *Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation) *Mycket vilja och ambition *Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt *Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att de utvecklas *Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet *Betydelse av att läsa koderna (kulturell anpassning) *Positiva förebilder
12 * Hur nyanlända föräldrar uppfattar och erfar skolan måste betraktas i relation till en bredare kontext av lokal mottagning och social status. Välkomnande klimat, respektfullt bemötande och lämpligt boende är de viktigaste aspekterna. * Även efter relativt kort tid i Sverige och trots bristande kunskaper i svenska och trots uteslutande mediekonsumtion från hemlandet, var föräldrarna väl medvetna om etniska hierarkier mellan svenskar och invandrare. I segregerade områden gjorde föräldrarna en direkt koppling mellan inga svenskar och utbildningens kvalitet. * Föräldrarna hade inga egentliga reflektioner om skolornas organisatoriska modeller (förberedelseklasser eller direkt integrering) eller den tillämpade pedagogiken. De söker inte aktiv involvering i skolans dagliga praktiker. Men de söker information, respektfullt bemötande och kontinuerlig kommunikation, något som skulle få dem att känna sig inkluderade. * Det går inte att etablera någon koppling mellan skolornas organisatoriska modeller och sättet att bemöta/kommunicera med föräldrarna. Dessa är oftast avhängiga individuella lärare och deras engagemang.
13 Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skol- och Gymnasieförordningen * En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. * Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
14 Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolverket (2013) * Andra problem med att ordna studiehandledning på modersmål gäller ekonomin eller andra resurser. Det saknas helt enkelt pengar eller personer för att organisera och genomföra insatsen på önskvärt sätt. Sådana skäl är dock inte godtagbara eftersom elevens rätt till stöd är reglerat i skollagen (s.8) Enligt Skolväsendets överklagandenämnd * Kompletterande stödåtgärder om studiehandledning inte kan erbjudas i tillräcklig omfattning.
15 *Varierande bakgrund, utbildning och tiden i Sverige. Många jobbar som modersmålslärare också, men inte alla. *Stödformens och lärarnas status/arbetsvillkor (vissa täcker upp till 13 skolor). *Samverkan med ämneslärarna varierande men generellt sett gäller att vi får jaga dem. *Olika modeller för studiehandledning egna erfarenheter och ämneslärarna styr. *Generellt sett avsätts alldeles för lite tid per elev och vecka till studiehandledning (15 till 30 minuter i vissa kommuner). *Goda kontakter med föräldrarna som enligt studiehandledarna känner sig utanför och känner inte till sina rättigheter. *Tiden är det stora problemet, framför allt för att kunna förbereda sig. Många jobbar på sin fritid. *Anser att många lärare saknar kompetens i hur man bemöter och arbetar med nyanlända. Efterlyser mer kompetensutveckling för lärare och rektorer.
16 * Gör oftast egen inledande kartläggning av elevernas kunskaper och planerar sin undervisning utifrån det. * I vissa skolor handleder man också elever födda i Sverige tillsammans med nyanlända. * Anser att många lärare har en vag uppfattning om vad studiehandledning är och vad studiehandledarna egentligen gör. Maria: Jag tycker, och det har jag pratat med Malin om, att det behövs lite mer kunskap om studiehandledning, vad det innebär. Som jag tidigare sagt, några av lärarna har ingen aning om vad det är. Några säger att det är föräldrarna som beställer det. Jag tycker att det är viktigt att skolledningen informerar skolpersonalen om vad studiehandledning är för något, detta i syfte att få till ett bättre samarbete. Vi på modersmålsenheten i vår kommun är jätteduktiga på att informera skolledningen, men det känns som att informationen stannar där i expeditionen. När jag kommer och säger till en lärare att vi till exempel ska ha tid för uppföljning så undrar de frågande Du och jag?, de undrar vad är det för nånting. Då förstår jag att informationen stannar i expeditionen. Vi modersmålslärare som är ute på skolorna och gör studiehandledning vet vad det är, men för ett bra samarbete måste också den andra sidan veta vad det är och vad det innebär. Det är inte mitt jobb att informera dem. Trots att det kunde vara det, så har jag inte tid för det. Det finns en skolledning för att göra det, på studiedagar osv.
17 * Hur samverkar ämneslärare och studiehandledare på er skola med att stödja elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen? * Amin: Tyvärr, vi har knappt något samarbete. * Hur mycket kontakt har du med ämneslärare? * Amin: Jag brukar vara i skolan lite tidigare för att fråga ämneslärarna och prata lite med dem men de gillar inte oss studiehandledare så mycket, jag försöker. Mina kollegor gör på samma sätt som mig. Kommunikationen inleds från vår sida. Jag och mina kollegor försöker att kommunicera med ämneslärarna, jag försöker prata med dem även om de oftast inte hinner besvara mig och via mail får man inte bra information, face to face är bättre för mig. * Förekommer det någon form av samarbete med klassläraren? * Amin: Nej * Hur skulle arbetet med att organisera och genomföra studiehandledning på modersmål kunna utvecklas på skolan? * Amin: Man kan tala om många saker, det betyder inte att jag inte är nöjd, jag är nöjd men vi har några problem. Till exempel har vi ingen egen plats i skolan, vi arbetar med elever i det vi kallar för storsalen, dit alla elever och lärare har tillträde och vi kan inte koncentrera oss på vårt arbete. Vi väntar på ett bättre sätt att bedriva kommunikationen på med ämneslärarna. Jag tror att ämneslärarna inte tror att det finns någon uppgift eller värde i att kommunicera med mig som studiehandledare, utan vissa lärare skickar bara iväg eleven till mig och påpekar vad som ska göras i en särskild bok och då är det vi som får ställa frågor för att försöka få veta hur man kan hjälpa eleven. Kommunen eller enheten kan nog hitta bättre sätt att påverka kommunikationen mellan studiehandledaren och ämnesläraren, detta är två problem som jag ser kring studiehandledningen.
18 * Bara 43% av lärarna anger att de samarbetar med SVAlärare och bara hälften (50%) att de samarbetar med modersmålsläraren, som ofta arbetar även som studiehandledare. Kommentarerna till svaren avslöjar också att samarbetet ofta begränsas till att klass- eller ämneslärarna förser dessa lärare med material som behandlas i undervisningen med en förhoppning om att SVAlärare och modersmålslärare hinner följa upp detta med de nyanlända eleverna. Modersmålsläraren har generellt ofta mindre än en timme per vecka tillsammans med eleverna. (Juvonen 2015, s.163)
19 *Ämnesundervisning på elevens modersmål *Studiehandledning i ett ämne på svenska *Kamratstödjare/Elevassistent/Resursperson *Kulturell länk mellan hem och skola *Åtgärd som sätts in för att en elev upplever sociala svårigheter i skolan *Tolkverksamhet *Läxhjälp *Modersmålsundervisning
20 * En stödform som lägger sig någonstans mellan dessa kategorier, hämtar arbetssätt och inspiration från dem och får sin konkreta utformning först i mötet med varje elevs egna förutsättningar, behov, styrkor och svagheter. * Studiehandledarna skall utifrån sina goda kunskaper i svenska och elevens första språk (eller något annat språk som eleven behärskar) samt utifrån sina kunskaper om hemlandets och det svenska utbildningsväsendets organisatoriska och pedagogiska strukturer hjälpa till vid den inledande kartläggningen samt handleda elever i deras arbete med att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål eller något annat språk eleven behärskar. * Studiehandledarnas roll är därmed att också stötta och främja utvecklingen av nyanlända elevers modersmål genom successivt införande av nya begrepp och fördjupning/nya betydelser av de eleven redan behärskar. * Studiehandledaren är således inte enbart ämneslärarens passiva instrument för förmedling av ämnesstoffet, utan en aktiv utvecklare av elevens språk- och ämneskunskaper. * Studiehandledarna behöver tid, resurser, samverkan och uppskattning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter med hög kvalitet.
21 *Att studiehandledning överhuvudtaget finns tillgänglig *Att det finns förståelse för vad det innebär. Skolpersonalen är informerade om vad studiehandledarnas uppgift och roll är *Samverkan med ämnes- och sva-lärare *Studiehandledarna handleds av ämneslärarna *Studiehandledarnas kartläggning tas till vara genom kontinuerlig återkoppling till ämneslärarna och vidare till skolledningen *Studiehandledarnas kontakter med föräldrar kan användas i högre grad för att få till stånd bättre relationer mellan hem och skola *Kommuner måste hitta nya effektiva sätt att samverka kring studiehandledningen för att, om inget annat, leva upp till Skolförordningens föreskrifter.
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merNyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se * Om nyanlända barn och ungdomar och deras bakgrund * Om organisation och stödstrukturer
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *Strukturellt missgynnade områden och deras skolor (Urban education) från lokalsamhällets
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merNyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs mer- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merProcessbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion
Sida 1 (5) undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Processbeskrivningen är ett stöd för att säkerställa likvärdighet och kvalitet i skolans arbete med nyanlända elever. Innehåll: Förutsättningar
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merHur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? - Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund RUC, Umeå universitet, och Skolverket
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merYttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Läs merMultikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC
Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkdidaktiskt perspektiv Multikulturelle Skoler 2015 16-17.11 UCC Professor Monica Axelsson Institutionen för språkdidaktik Stockholms
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merStudiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs mer1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
Läs merStatsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Läs merInsatser på huvudmannanivå
Insatser på huvudmannanivå Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet.
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merKAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan
KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5856 Solna kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Solna kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merInstruktioner till skolan
Instruktioner till skolan Detta bildspel är ett stöd för er i mötet med nyanlända elevers vårdnadshavare på ett föräldramöte eller välkomstmöte. Bildspelet innehåller 27 bilder med ett innehåll som nyanlända
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merNyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.
Mötet med nyanlända Hej! Nyanländ En elev som anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid och som inte har svenska som modersmål och att det behärskar svenska bristfälligt eller inte alls.
Läs merAtt främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Läs merDen goda organisationen
Den goda organisationen - Om nyanlända elevers mottagande i skolan Peter Ekborg, biträdande generaldirektör, Skolinspektionen Skolan ett område där barnkonventionen redan är stark Nyinvandrade barn - migrationsläget
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merNyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer
www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:8760 Flens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Flens kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10388 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) s beslut Föreläggande
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:6145 och 2017:6149 Dorotea kommun info@dorotea.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Dorotea kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (7) s beslut Föreläggande
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Flens Kristna Skola AB info@flenskristna.se daniel.steeen@flenskristnaskola.se Flens Kristna Skola AB Org. nr 818501-0470 Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn av Flens Kristna
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merInkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun
Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever -hur gör vi i Motala kommun Carina Lund Susanna Asknert Motala Motala kommun 43 549 invånare vid årsskiftet 2017-2018 Nästan 4 000 arbetsställen Drygt
Läs merSlutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad
Slutrapport Nyanländas lärande år 2014-2016 stockholm.se Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad Sammanfattning I vårt uppdrag att utvärdera ett antal nyanlända elevers
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs mer2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun
2018/2019 Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun Innehållsförteckning Integrering av nyanlända elever i Munkedals kommun... 2 1. Mottagande i och av skolan... 2 2. Introduktionssamtal...
Läs merSkolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Läs merRiktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan
Läs merInvandringen - en utmaning för skolväsendet
Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merBeslut för Växjö Fria Gymnasium AB
Beslut Växjö Fria Gymnasium AB Org. nr 556584-7836 Beslut för Växjö Fria Gymnasium AB efter riktad tillsyn i Växjö Fria Gymnasium i Växjö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merHouda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna
Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna Att normalisera och inkludera Mottagningen av nyanlända elever Planering av nyanlända
Läs merAtt stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning
Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning Anniqa Sandell Ring FLIN, Stockholms universitet 8 mars 2016 Utgångspunkter för presentationens innehåll Vilka
Läs merSvenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016
Läs merFrån vision till verklighet
Stora kliv mot nytt liv Linköping 25-26 september 2017 Från vision till verklighet Ingalill Hägglund Kristina Ansaldo Cecilia Rosengren Politiska mål i Stockholm En sammanhållen stad Förbättra förutsättningarna
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:6543 Stockholms kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rinkebyskolan i Stockholms kommun Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) s beslut Föreläggande
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merRiktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun
2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merSvar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt 2019-02-26 SKDN 2018/0125 52904 Södermöre kommundelsnämnd Svar på s föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola Förslag
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merSkolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Sida 1 (5) 2017-02-27 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2017-03-16 Ingalill Hägglund Telefon: 08-508 33
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun
Beslut Huvudman angeredaandered.goteborg.se Rektor judit.beres.lagerquistaandered.gotebord.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen,
Läs merAllmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merINTERKULTURELLT CENTRUM
INTERKULTURELLT CENTRUM Framgångsrikt integrationsarbete i Partille Gustav Elowson, Anna Gunnervik Enhetschefer Det kom många nyanlända Strukturerna var inte längre tillräckliga för att möta behoven Partille
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merNyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Läs merArbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2017:5931 Utbildningsservice i Västerås AB Org.nr. 556670-8615 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västerås Internationella Skola & Förskola i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069,
Läs mer1. Inledning Förutsättningar... 3
Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!
Läs merNyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland
Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.
Läs merMottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Läs merBeslut för gymnasieskola
Dnr 43-2016:10459 Norrköpings kommun norrkoping.kommun@norrkoping.se för gymnasieskola efter tillsyn i Ebersteinska gymnasiet 5 i Norrköpings kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merRiktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende
1/10 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Utbildningschef BUN/2017:319-003 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska
Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
Läs merSTART Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.
Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla
Läs merUtbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun
Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,
Läs merDagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift
Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt
Läs merBARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa
Läs merVälkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.
Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag. Syftet med uppdraget som samordnare: att organisera och tillvarata Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser
Läs merNyanlända och lärande. Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända och lärande Nihad Bunar Professor, Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se 3 oktober 2011 En frustrerad lärares brev Hej Nihad, I våras föreläste du för oss och det är utifrån din kunskap
Läs mer