Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk"

Transkript

1 Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska uppstå behövs två personer, en sändare och en mottagare. Kommunikation består av tre olika delar; form, innehåll och användning. Form svarar på frågan hur en person kommunicerar. Det kan till exempel vara med tecken, bilder, ljud, blick, tal eller något annat sätt. Innehåll svarar på vad kommunikationen handlar om. Det kan till exempel vara om känslor, behov, miljön, aktiviteter eller andra ämnen. Användning beskriver syftet med kommunikationen. Det kan till exempel vara att skapa kontakt, att be någon annan om något och så vidare. Dessa tre delar är ömsesidigt beroende av varandra. Kommunikationen kan vara medveten och avsiktlig men den kan också vara omedveten och oavsiktlig. Många forskare menar att grunden till kommunikation och språk finns inneboende hos människan. Barnet föds med en önskan om att vara en del i en social helhet. De anser att motivationen är den viktigaste drivkraften för kommunikation och språkinlärning. För att lära sig kommunicera behövs förebilder. Barnet lär sig att kommunicera bland annat genom imitation. Imitation är en av grundstenarna för språktillägnandet. Processen kring imitation består av flera delar. För att imitera behöver barnet både förstå vad andra förmedlar med både orden och kroppen, och sedan komma ihåg det, för att till slut kunna göra eller säga det själv. Varför ska du använda ditt modersmål? Omkring en och en halv miljon människor som bor i Sverige har andra modersmål än svenska. De har flyttat hit från i stort sett alla delar av världen. Många barn växer upp med minst ett annat modersmål vid sidan av svenskan. Dessa barn lär sig svenska framför allt i förskolan. Alla barn som har ett annat modersmål har enligt svensk lag rätt att utveckla både svenska och sitt modersmål. Modersmålet är viktigt för att barnen ska känna sig trygga i sig själva och sin identitet. Modersmålet är den språkliga basen som varje barn lär sig under de första levnadsåren. Den basen lär sig barnet med känslan och genom att lyssna och vara tillsammans med sina föräldrar och familj. Det bästa för föräldrarna är att alltid tala med barnet på det språket som man är bäst på. Då kan man använda alla sina känslor och förmedla tankar om vad man tycker är viktigt på bästa sätt. Modersmål och inlärning av svenska Att ge barnet en stark grund i sitt modersmål är det bästa sättet att hjälpa det att lära sig svenska. Man kan få en bra språkbas på flera språk om barnet behöver det. Det är lusten och viljan att kommunicera som driver barnet att lära sig språk. Därför kan barn lära sig flera

2 språk om det behöver göra det för att kommunicera. Detta gäller både barn som har funktionsnedsättning och de som inte har det. Kan man använda modersmålet med barn som har svårt att prata? Om ett barn har problem med att uttala, förstå eller använda det talade språket så beror inte detta på att barnet har växt upp med flera språk. Barn med flera språk börjar inte tala senare än enspråkiga barn. Det kan ta lite längre tid att utveckla ett ordförråd på mer än ett språk, men detta gäller alla flerspråkiga barn. En språkstörning innebär att barnet kan ha problem med uttalet och grammatiken, med att lära sig att använda nya ord och att förstå vad andra säger. Ibland hänger språkproblemen ihop med en annan diagnos som t. ex kognitiva funktionsnedsättningar eller cerebral pares (cpskada) och ibland är det bara språkstörningen som är problemet. En språkstörning beror aldrig på att barnet är flerspråkigt. Ibland kan man som förälder vara rädd för att det ska bli för svårt för ett barn med en funktionsnedsättning att möta två eller fler språk. Man är orolig för att barnet kan bli språkligt förvirrat och ha svårare att lära sig svenska. Den forskning som finns och erfarenheter från föräldrar visar att barn som har en språkstörning visst kan lära sig flera språk. Språkutvecklingen är långsam på grund av språkstörningen och inte på grund av att barnet möter flera språk. Om man tar bort ett språk går språkutvecklingen fortfarande långsamt, fast på ett språk i stället för två. Vad behövs för att ett barn ska kunna utveckla två eller fler språk? Det som krävs är att barnet får höra och använda båda språken i så många situationer som möjligt. Man kan lätt tappa ett språk som inte används. Barn med språkstörning behöver höra nya meningar många fler gånger för att lära sig jämfört med barn som har en vanlig språkutveckling. Det betyder att både föräldrar, personal på förskolan eller skolan, modersmålslärare och andra personer som barnet träffar behöver hjälpas åt för att utveckla barnets båda språk. Är det skillnad på hur man lär sig olika språk? Känslan för ett språk kommer från människorna och situationerna som hjälpte oss att lära det språket. Känslan för den person som talar språket kan avgöra om barnet vill lära sig det eller inte. Att vilja förstå och kommunicera med viktiga personer och i viktiga situationer är en stor motivation för att lära sig ett språk. Det finns en stor variation mellan olika kulturer i synen på hur barn lär sig språk. Forskningen har visat på två huvudsakliga sätt i denna syn, men variationen är stor.

3 Det ena sättet innebär att barnet växer upp språkligt och innebär att barnet framförallt lyssnar och observerar samtalen som sker runtomkring dem bland vuxna eller äldre barn. Vuxna samtalar inte alltid direkt med barnet, och när det händer så är den vuxne som initierar och leder samtalet och barnet förväntas anpassa sig. Barnets språkliga utveckling sker till största delen genom barngruppen där de flesta samtal äger rum. Det andra huvudsakliga sättet innebär att barnet uppfostras språkligt eftersom det anses att det är de vuxnas ansvar att barnet utvecklas språkligt. Framförallt föräldrarna berättar för barnet hur föremål benämns och vad som händer. Barnet får också frågor kring namn, färg och form på föremål, man ber det återberätta saker som alla vet har hänt, för att barnet ska få visa vad det kan. De flesta samtal sker mellan den vuxne och barnet, samtidigt som den vuxne anpassar sig till barnets språknivå t ex genom att förenkla sitt språk. Denna syn på språkutveckling är vanlig i Sverige, och är det sättet som skolpersonal, logopeder och talpedagoger använder och också föreslår att föräldrarna ska använda med barnet för att stimulera språkutvecklingen. För barn som är sena i sin utveckling av språket, har det visat sig att det är viktigt att den vuxne anpassar sitt sätt att prata efter barnets förmåga. Bra sätt att underlätta kommunikationen är t ex att använda korta meningar, vänta på barnets svar, läsa av barnets kroppsspråk och att använda kompletterande kommunikation(exempelvis bilder eller tecken). Vad är Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation? Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) betyder att man använder andra vägar än talet för att kommunicera. När personen använder tecken som alternativ eller komplement till kommunikationen benämns det ofta Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (Tecken som AKK). Tecken som AKK är inget eget språk utan ett stöd till talat språk. Tecknen som används är samma som i svenskt teckenspråk. Eftersom tecken är visuella kan de vara mer konkreta och lättare att förstå än bara talspråk. Handrörelsen och tecknet minns personen lättare än bara ljudet. Tecken som AKK används för att förtydliga, förstärka och utveckla talspråket, men många som använder Tecken som AKK har svagt utvecklat eller inget tal alls. Det betyder att de personerna använder tecken som ett komplement till sin övriga form av kommunikation som kan vara mimik, blick, ljud etc. Tecken kan fungera som ett verktyg för att bygga språket. Genom att använda Tecken som AKK både hör, ser och känner barnet språket. Eftersom barnet får flera olika sinnesintryck samtidigt blir inlärningen ofta mer effektiv. Vilka personer använder Tecken som AKK? Det finns många olika anledningar till att människor använder eller behöver Tecken som AKK. Många personer med kommunikations- och språkproblem har lättare att lära sig handtecken och symboliska gester än att tala. Många människor som har intellektuell funktionsnedsättning använder Tecken som AKK.

4 Vilken betydelse har omgivningen? Alla nyfödda barn har förberetts i sin hjärna att utveckla ett språk, barnet imiterar och härmar det språk som finns i omgivningen. För att språket ska utvecklas är det helt nödvändigt med en omgivning där alla deltar och att språket uppmuntras och används i så många situationer som möjligt. Personen med kommunikationssvårigheter behöver förebilder som visar hur man kommunicerar med tecken som Akk eller med bilder, på precis samma sätt som alla barn behöver förebilder för att lära sig tala. För att ett barn ska lära sig tecken är en tecknande miljö förutsättningen. Ibland tecknar inte omgivningen för att personen själv inte uttrycker sig via tecken men ju fler som tecknar runtomkring personen, desto snabbare kommer teckenanvändningen igång hos den. Idag är språkforskare överens om att alla språkliga uttryck befruktar varandra vilket innebär att ett uttryckssätt aldrig står i vägen för ett annat. Ett exempel på det är tecken som AKK som kompletterar talet och är ett stöd för att talet ska utvecklas om de är så att barnet har förutsättningar för det. Är det bra för talutvecklingen att använda TAKK (Tecken som alternativ och kompletterade Kommunikation)? Ibland kan man tro att barnet kommer att välja bort talet om det lär sig att använda tecken. Så är det inte. Barnet uppmuntras av att ha hittat ett sätt att kommunicera med andra. Motivation och självförtroende till att våga använda andra kommunikationssätt kommer också att öka. Det är viktigt att ha tålamod och fortsätta teckna till barnet även om barnen inte själv använder tecken. Barnet behöver tid på sig för att lära sig tecknen och vad de betyder. Det kan ta flera månader innan barnet gör sitt första tecken, men det kommer förr eller senare. Även om barnet inte själv tecknar, underlättas förståelsen hos barnet om omgivningen tecknar. Fortsätt att använda tecken även efter att barnet har börjat prata. Eftersom tecken är enklare att ta till sig än ord, är tecken ett bra sätt för barnet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig och ta initiativ till samtal. Dessutom kan talet som utvecklas vara svårt att förstå, och då blir tecknet ytterligare ett sätt för barnet att förklara vad det vill säga. Blir barnet inte förvirrat om jag tecknar på svenska och pratar modersmålet? Föräldrar som har använt svenska tecken tillsammans med modersmålet berättar att tecknen fungerar som en bro mellan barnets två olika språkvärldar. Att använda samma tecken hemma och i skolan men med olika språk, ger barnet en bekräftelse på att tecknet finns och på vad tecknet betyder. Barnet kan skilja mellan två språk och tecknet blir ett sätt att få kontakt mellan språken.

5 Tips att tänka på vid användning av Tecken som AKK Ge ditt barn tid! Att vänta ut och ge förutsättningar för ditt barn att teckna är viktigt. Vi tar alla olika lång tid på oss att uppfatta, förstå och sen använda tecken. Ge rätt tecken! Om ditt barn tecknar fel tecken för ett ord, rätta inte, utan ge det rätta tecknet tillbaka. Tecken och tal följer samma utveckling och barnet kan inte alla tecken eller ord direkt utan behöver pröva sig fram. Bekräfta ofta! Upprepa både tecken och tal ofta och ge bekräftelse till ditt barn. Ge gärna bekräftelse tillsammans med ett föremål eller en bild så skapar du bra förutsättningar för att förstå tecknet och dess betydelse. Luz Solano och Maria Krafft Helgesson, Projekt TAKK för Språket, Referenser Calderon, L.(2006).(Red). Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för skolutveckling. Jederlund, Ulf (2002) Musik och språk Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling Stockholm: Runa förlag Johansson, Iréne (1988) Språkutveckling hos handikappade barn Lund: Studentlitteratur Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik & Språk. Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik & Språk. Landh, Söderholm, C.( 2004). Med språket i bagaget. Örebro, Specialpedagogiska Institutet. Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur Salameh, E-K. (2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning nr 2, 4-13, utgiven av SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association). Tisell, Anneli (2009) Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling Stockholm: Hatten Förlag Von Tetzchner, Stephen (2005) Utvecklingspsykologi Barn och ungdomsåren Danmark: Narayana Press

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken? Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013 AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv

Läs mer

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade

Läs mer

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina

Läs mer

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation. Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

PENGASAGOR HANDLEDNING

PENGASAGOR HANDLEDNING PENGASAGOR HANDLEDNING 1 PENGASAGOR OM SERIEN för den egna nationella minoriteten. Låt gärna bilderna fungera som inspiration för eget skapande. Barnen kan rita, måla eller bygga och under tiden benämna

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Varje barns rätt till kommunikation. TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun

Varje barns rätt till kommunikation. TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun Varje barns rätt till kommunikation TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun 2016-2018 Uttrycka önskemål och känslor Få möjlighet att välja Delta i samtal som har ett meningsfullt

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Det hänger på oss förskollärare

Det hänger på oss förskollärare Det hänger på oss förskollärare En studie ur pedagogers perspektiv om flerspråkighet i förskolan med fokus på svenska som andraspråk Agnes Obäck Agnes Obäck Ht 2016 Examensarbete, 15 hp Förskollärarprogrammet

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten Kvalitetsarbete Lilla Paletten 2015-2016 Årets kvalitetsarbete redovisas genom följande områden utifrån Läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2010; Förskola och hem Normen och värden Barns inflytande

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn

Läs mer

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen

Läs mer

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE LYSSNA, BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE BARN BEMÄSTRAR & UTVECKLAR SPRÅK I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL 8 June 2018 barbro.bruce@hkr.se 2 SPRÅKUTVECKLING ÄR INTE

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Avsnitt 9: AKK som stöd för nyanlända och flerspråkiga elever

Avsnitt 9: AKK som stöd för nyanlända och flerspråkiga elever Avsnitt 9: AKK som stöd för nyanlända och flerspråkiga elever INFORÖST: Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga ska nå målen

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

2

2 Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning

Läs mer

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019 LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt i en mångkulturell förskola

Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt i en mångkulturell förskola Malmö högskola Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt i en mångkulturell förskola Language Development Practices and Attitudes

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga. TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar

Läs mer

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande. ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke

Barnets psykologi. Usha Goswami. Översättning av Lisa Sjösten. fri tanke Barnets psykologi Usha Goswami Översättning av Lisa Sjösten fri tanke Till minne av mitt syskonbarn Zachary Thomas Goswami-Myerscough Fri Tanke förlag fritanke.se info@fritanke.se Usha Goswami 2014 Svensk

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer