Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv"

Transkript

1 Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens mest grundläggande förmågor. Utan denna förmåga skulle den sociala, ekonomiska och vetenskapliga utveckling som skett i världen inte vara möjlig. Att inte kunna kommunicera med omvärlden är också ett hinder för den enskilda individens utveckling, som man måste försöka kompensera för så långt det går. Bakgrund De familjer som får ett barn med en grav funktionsnedsättning som hindrar utvecklingen av en talad kommunikation erbjuds stöd, oftast via barn- och ungdomshabiliteringen. Familjen får information om AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och hjälp med hur dessa sätt att kommunicera kan användas. AKK är en pedagogisk metod för att erbjuda kompletterande och alternativa kommunikationsvägar. Med hjälp av t.ex. TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) eller bildkommunikation kan barnet förstå sin omvärld bättre och också kommunicera sin egen vilja och sina egna behov. Projekt TAKK för Språket Projektet TAKK för Språket startades hösten 2010 av föreningen M.i.m (Mitt i det interkulturella mötet) och Språkens Hus, en verksamhet vid Skånes universitetssjukhus som är inriktad mot flerspråkiga barn med kommunikationsstörningar. Syftet med projektet var att ge personal och flerspråkiga familjer kunskap om användningen av AKK tillsammans med modersmålet. Övriga samarbetspartners har varit Barn- och ungdomshabiliteringen i Göteborg; DART- Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen. Projektets aktiviteter har bl. a. omfattat informationsdagar för personal och föräldrar, personalutbildningar och föräldrautbildningar bl. a. Tecken som AKK med fokus på användning av modersmålet (för förteckning över utbildningarna, se bilaga 1). Flerspråkiga familjer och användning av AKK För en flerspråkig familj som får ett barn med grav funktionsnedsättning, uppstår problem som inte finns hos en enspråkig familj. En av de viktigaste frågorna gäller vilket eller vilka språk föräldrarna ska använda i kommunikationen med sina barn när de använder ett AKKsätt som t.ex. TAKK. En del flerspråkiga föräldrar saknar också på grund av bristande kunskaper om det svenska samhället helt eller delvis kunskap om vilka rättigheter deras barn har. En viktig kunskap är att det faktum att barnet möter mer än ett språk inte orsakar en sämre språkutveckling. Forskningen kring flerspråkiga barn med funktionsnedsättning är än så länge relativt sparsam, men de resultat som finns visar att utvecklingen av andraspråket inte hindras av att det finns fler språk kring barnet; att ta bort ett språk medför ingen snabbare utveckling av andraspråket (Kay-Raining Bird et al. 2005; Petersen, Marinova-Todd och Mirenda, 2012; Hambly och Fombonne, 2012). Flerspråkigheten i sig medför därför inte en sen språklig utveckling, men okunnighet hos de professionella kan medföra att man inte tar till vara barnets flerspråkiga förmåga. Om barnet är flerspråkigt är det dessutom viktigt att behålla modersmålet, eftersom det oftast är det språk föräldrarna talar bäst och mest. Även i

2 vuxen ålder kommer barnet förmodligen ha en tät kontakt med sin familj, som behöver kunna kommunicera med honom eller henne på det språket som känns naturligast. För de flerspråkiga föräldrar som använder TAKK har teckenkurser på svenska visat sig medföra en del problem. Det kan ibland vara svårt att förstå den svenska som talas på de teckenkurser som erbjuds. Ibland kan det vara den svenska synen på hur man kommunicerar med barn som skiljer sig från den egna synen. Föreställningar om hur man talar med barn för att de ska utveckla sin kommunikation kan skilja sig mycket mellan olika kulturer, från att det är de vuxnas ansvar till att barnet själv måste observera och lyssna. Det har också visat sig svårt för föräldrar att använda de tecken man lärt sig på den "svenska" kursen när man talar sitt modersmål till barnet. I de fall man lärt sig tecknet samtidigt som man talar sitt modersmål har det fungerat bättre. Det har därför funnits ett stort behov av AKK-utbildningar för föräldrar på deras modersmål, som också ger dem möjlighet att möta andra i samma situation. Förutom undervisningen i tecken behöver tankar kring alternativ och kompletterande kommunikation och omgivningens betydelse diskuteras. Användning av t. ex bildkommunikation eller sociala berättelser kan också göras på modersmålet för att underlätta förälderns användning av dessa verktyg hemma. Ytterligare ett behov har varit information om funktionsnedsättning och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Erfarenheter kring AKK och flerspråkighet Genomförande I projektets regi har föräldrarna erbjudits föräldrautbildning kring kommunikation och sammanlagt 8 utbildningar genomförts under projektåren. Den första gjordes i samarbetet med teckenspråksutbildning för föräldrar på Nordiska folkhögskolan och målgruppen var flerspråkiga familjer i behov av teckenspråk. Kommunikationsutbildningen KomFler har tagits fram utifrån AKKTIVs KomIgångutbildning (Thunberg, Carlstrand, Claesson & Flink, 2011) och har genomförts vid tre tillfällen inom habiliteringen i Göteborg. Fyra föräldrautbildningar har gjorts helt i Föreningen M.i.ms regi och riktat sig till familjer i behov av AKK på modersmålet. I dessa fyra utbildningar har sammanlagt 27 föräldrar med olika språkliga och kulturella bakgrunder deltagit. De språk som har varit representerade har varit somaliska, arabiska och kurdiska. Majoriteten av föräldrarna har varit mödrar. Till kurserna har knutits språkledare på respektive språk. De har inte bara haft som uppgift att översätta språkligt utan de har också haft ansvar att fungera som en bro mellan kursledarna och föräldrarna. De kan lägga till ord eller meningar för att hjälpa deltagarna att bättre förstå vad som sägs. Språkledarna förväntas delta i planeringsarbetet och kontinuerligt reflektera över sin roll. De ska ha goda kunskaper i svenska, men det finns inga krav på tolkutbildning. Kurserna har varit på 8-12 gånger. Barnen till anhöriga som deltagit i kurserna har haft grava kommunikativa funktionsnedsättningar och deras ålder har varierat mellan 3-22 år. En klar majoritet var i åldrarna 6-10 år. Av de 27 föräldrar som deltagit hade 15 bott i Sverige mer än 10 år. Utvärderingen Samtliga kurser har utvärderats av kursdeltagarna, och den senast använda enkäten har utvecklats utifrån de tidigare, varför enbart den senaste kursen redovisas nedan. Många frågor är desamma i samtliga enkäter, och i dessa frågor överensstämmer svaren i tidigare kurser med de svar som föräldrarna i kursen hösten 2012 gav. Hösten 2012 deltog i TAKK på modersmålet totalt 15 deltagare som tillsammans hade 18 barn med behov av tecken som stöd. Denna grupp fick besvara en enkät och ifyllandet av denna skedde i samtalsform eftersom språkstöd behövdes för att förklara frågorna (se bilaga 2

3 med enkäten). De frågor som gällde kunskap om funktionsnedsättningar visade tydligt att kursen gett nya kunskaper om detta, liksom frågor om föräldrarna lärt sig något nytt om sitt barns funktionsnedsättning och fått mer kunskap om samhällets stöd. En stor majoritet ansåg det mycket viktigt att information om samhällets stöd ingick i en föräldrautbildning. Oberoende av vistelsetid i Sverige ansåg föräldrarna också att det viktigaste var att deras barn fick utveckla sin förmåga till kommunikation lika mycket på båda språken. Samma önskemål om språk återkom i frågor om vilket språk föräldrarna önskade information på om sitt barns funktionsnedsättning. På frågan om vilka verksamheter som gett ett bra stöd anger majoriteten av föräldrarna alternativet barn- och ungdomshabiliteringen. Hälften är dock osäkra på hur och när de ska kontakta de olika personerna på habiliteringen. Att få information kring barnet och funktionsnedsättningen endast på svenska var inget alternativ för någon förälder, utan majoriteten önskade att få denna information på båda språken. Samtliga föräldrar använde sitt modersmål när de talade med sitt/sina barn, och för den absoluta majoriteten var det viktigt att deras barn också hade möjlighet att kommunicera på modersmålet. De flesta föräldrar uppgav att de önskade att föräldrautbildningen skulle innehålla både samhällsinformation, kunskap om funktionsnedsättningar och kunskap kring AKK och metoder för kommunikation. Ett sådant innehåll föreföll ha större betydelse för deltagarnas benägenhet att delta i utbildningarna än var utbildningen anordnades. Som tidigare nämnt använde samtliga föräldrar modersmålet när de talade till sina barn, och de ansåg det lika viktigt att utvecklas kommunikationen på modersmålet som på svenska. På frågan vad som hjälpte föräldrarna vidare när kommunikationen med barnet med en funktionsnedsättning misslyckades, angav föräldrarna främst två alternativ: Kunskap om TAKK och AKK och möjlighet att använda TAKK och AKK på modersmålet. Slutsatser och rekommendationer De slutsatser och rekommendationer som följer är baserade på forskning och de erfarenheter som gjorts inom detta projekt, av personal, medarbetare och föräldrar. Kunskapen kring funktionsnedsättningar varierar mycket hos de flerspråkiga föräldrar som deltagit i projektet. Det finns både föräldrar som inte förstår betydelsen av begreppet funktionsnedsättning och föräldrar som kan redovisa de viktigaste konsekvenserna av funktionsnedsättningen i vardagen. I föräldrautbildningar om AKK som riktas till flerspråkiga föräldrar måste därför funktionsnedsättningens konsekvenser diskuteras, eftersom användandet av AKK förutsätter förståelse av barnets behov av kommunikation och förmåga att kommunicera. Kunskapen om olika typer av samhällsstöd, både vad som finns och hur man ansöker varierar, men kunskapen är bristfällig hos de flesta föräldrarna i projektet. Det saknas oftast ett socialt nätverk som kan stödja, förklara och handgripligt hjälpa familjerna att fråga efter och ansöka om olika typer av stöd. En påfallande stor andel föräldrar saknar kontakt med personer som kan vägleda och ge konkret stöd vid svåra situationer. Stöd för flerspråkiga familjer bör därför innefatta åtgärder som visar familjerna hur insatser söks. Föräldrar väljer att använda sitt modersmål tillsammans med AKK när möjligheten ges. Användning av modersmålet ger styrka och trygghet i föräldrarollen. Kurser i TAKK och övrig AKK riktade till familjer med flerspråkig bakgrund bör planeras, genomföras och utvärderas utifrån ett flerspråkigt perspektiv. Både personal som handleder och personal som möter barnen/ungdomen bör få kunskap om hur AKK kan användas på ett sätt som utvecklar barnets/ungdomens modersmål.

4 Olika syn på funktionsnedsättning, språklig socialisation och uppfostran kommer ofta fram i mötet mellan flerspråkiga familjer och representanter för samhället. Hos de professionella som arbetar med flerspråkiga familjer finns det medvetna och omedvetna värderingar och föreställningar om vad som gynnar patienten. En reflektion kring vad dessa föreställningar grundar sig på och kring vad familjen och vårdtagaren behöver, ökar möjligheter till ett givande möte. Tyst kunskap som finns hos stödverksamheter behöver synliggöras. Att ha rätt känsla för när, var, hur, och hos vem olika behov bör framföras, och att förstå bakomliggande orsaker till olika insatser och till hur dessa ges, är så kallad tyst kunskap. Denna typ av kunskap behöver synliggöras för både personal och föräldrar. Genom dialog, reflektion, konkreta exempel och gemensamma erfarenheter kan förståelse för och delaktigheten i olika åtgärder fördjupas. Förutom föregående slutsatser vill vi även lämna följande rekommendationer som visat sig skapa framgångsfaktorer för interventioner eller pedagogiska processer på individ- eller gruppnivå. Dessa berör tre huvudaspekter. Förberedelser Medvetenhet om majoritetssamhällets och den egna verksamhetens tysta kunskap. Prestigelöshet, flexibilitet gentemot föräldrarnas kulturella bakgrund Information på modersmålet och på svenska Samtal med familjen om behov och modersmålsanvändning varför modersmålet är viktigt vad familjen önskar och behöver Samtal med familjen om olika AKK-sätt, när, hur och av vilka ska dessa användas. Informationstillfälle om syftet med föräldrautbildningen med stöd av en språkledare/tolk Insatsen planeras tillsammans med språkledare/tolk Genomförande Insatsen presenteras på modersmålet, med exempel och vid behov med stöd av en språkledare/tolk Olika AKK-sätt presenteras och provas genom att varva konkreta exempel och teori. Använd tolkar/språkledare med det aktuella modersmålet som stöd till föräldern under insatsen Alla AKK-sätt används tillsammans med modersmålet Diskutera olika syn på funktionsnedsättningen Diskutera de aktuella funktionsnedsättningarna och konsekvenserna av dessa Använd material som rör deltagarnas vardag Ta upp behov av information om samhällets stöd Ge möjligheter för socialt utbyte mellan föräldrarna Uppföljning/utvärdering Planera och utvärdera kontinuerlig både under kursens gång och när den avslutas med alla som deltar i utbildningen/interventionen (språkledare/tolk inkluderade) Tillfråga föräldrarna under utbildningen om användbarheten av kursens innehåll. Utveckla möjligheter för socialt utbyte mellan föräldrarna under och efter interventionen.

5 Referenser Hambly, C & Fombonne, E (2011) The impact of bilingual environments on language development in children with autism spectrum disorders. Journal of Autism and Development Disorders. Published online Kay-Raining Bird, E, Cleave, P, Thordardottir, E Sutton, A & Thorpe, A (2005) The language abilities of bilingual children with Down syndrome. American Journal of Speech-Language Pathology, 14, Petersen, J, Marinova-Todd, S & Mirenda, P (2011) Brief report: An exploratory study of lexical skills in bilingual children with autism spectrum disorder. Journal of Autism and Development Disorders. Published online y# Thunberg, G, Carlstrand, A, Claesson, B & Rensfeldt Flink, A (2011) KomIgång en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd. Kursbok, Habilitering och Hälsa.

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013 AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014. Preliminär verksamhetsplan för år 2014. Bakgrund Under år 2014 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund (etnisk, socioekonomisk, kulturell, religiös, sexuell läggning, genus och

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015. Preliminär verksamhetsplan för år 2015. Bakgrund Under år 2015 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund och utifrån sina individuella förutsättningar ska kunna påverka samhällsutvecklingen.

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013.

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013. Verksamhetsberättelsen för år 2013. Styrelsen för, 857209-6090 får härmed avge årsredovisning för 2013 Årsberättelse 2013 Årsredovisning för, ideell förening. Organisationsnummer: 857209-6090 Räkenskapsåret

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011.

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. 1. Bakgrund Föräldrautbildning TAKK på Modersmålet genomfördes HT hösten 2011 inom ramen för

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Mål med språksamtalet

Mål med språksamtalet Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret

Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret Årsredovisning för KULTURFÖREN MIM Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 KULTURFÖREN MIM 1(10) Förvaltningsberättelse Styrelsen för KULTURFÖREN MIM, får härmed avge årsredovisning för 2011. Årsberättelse

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden

Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden Version: 2014-01-13 Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden Så här fyller du i slutrapporten: 1. Besvara frågorna under rubrikerna 1 3 (Del 1) och 4 9 (Del 2). Del 1 avser projektets sista

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå

Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-rapport 1/2016 Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå Verksamhet: Enhetschef: Projektansvarig:

Läs mer

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013 Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Program för idag

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015 Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015 Ylva Branting Innehåll Inledning... 2 Resultat... 2 Barntillsyn och boende... 4 Barntillsyn... 4 Boende... 5 Måluppfyllelse... 7

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

AKKtiv inom Barn- och ungdomshabiliteringen

AKKtiv inom Barn- och ungdomshabiliteringen Forsknings- och utvecklingsenheten KORT RAPPORT Nr 3/2011 AKKtiv inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Skåne Verksamhet: Projektsansvarig enhetschef: Projektets medarbetare: Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å Ulrika Ferm, Aktuell forskning inom omrdet flersprkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om flersprkighet, AKK, utveckling och inlärning Mnga svrigheter känner vi igen som typiska för omrdet

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Platon - om lärande och lek

Platon - om lärande och lek Lek med stöd av Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK kommunikationsstöd Britt Claesson, pedagog Gunnel Ivarsson, arbetsterapeut DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015 Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015 2 De aktörer som stödjer barn och unga med funktionsnedsättning ska samverka och samordna sig så

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

Elev: APL -matris Barnskötare!

Elev: APL -matris Barnskötare! Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: APL -matris Barnskötare visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Rätten till kommunikation

Rätten till kommunikation Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer