specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Transkript

1 specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

2 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö

3 Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Ingen dubbel enspråkighet Lexikon distribuerade över de olika språken Grammatik Fonologi (språkljud)

4 Boot-strapping Learning one language bootstraps the learning of a second one ; när barnet möter ett nytt språk har det redan kunskaper i ett språkligt system som det kan utnyttja för att underlätta inlärandet av det nya språket (Paradis 2010). Barn som redan börjat utveckla ett språk, kan utnyttja sin tidigare kunskap om språkliga strukturer inklusive ordkunskap, när de möter ett nytt språk. Detta medför en snabbare utvecklingstakt än vid strikt isolerad inlärning av två språk (Armon-Lotem 2010).

5 Skillnader i kommunikation Kommunikativa avsikter Interaktion interaktionsmönster statusförhållanden Värdet av verbala färdigheter

6 Språklig socialisering barn uppfostras språkligt Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk överdriven prosodi språket bryts ner i smådelar anpassat uttal och grammatik Vuxna berättar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning

7 Språklig socialisering barn växer upp språkligt Barnet förväntas anpassa sig till samtalssituationen Barngruppen viktig Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna berättar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor

8 Flerspråkighet och språkstörning Definition av språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Ett flerspråkigt barn måste uppvisa en störning i samtliga språk Nödvändigt med bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

9 Kulturella fallgropar (van Kleeck 1994) Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på samtal mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka få barnet att tala mer förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får börja samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn

10 Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska

11 Att kunna ett ord Nettelbladt & Salameh 2007 Referentiell betydelse syftar på person, djur, saker, tillstånd, handling Känslomässig betydelse Grammatisk kunskap ordklass med tillhörande böjningsändelser ordets plats i satsen Semantisk kunskap över- och underordning

12 Lexikal utveckling hos flerspråkiga barn Frekventa ord finns på båda språken I övrigt är lexikonet distribuerat över två eller flera språk Ju äldre barnet är desto fler ord som inte finns båda språken Modersmålet används ganska sällan i förskolans verksamhet och i skolans undervisning

13 Nadja: Det finns många dörr Logoped:???!!????! Nadja: Det finns abouab, baab och dörr, ja, det finns många dörr

14 Lexikal organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang rim som hund rund syntagmatiska relationer hund à skäller (syntaktisk sekvens, sats) hund à farlig (syntaktisk sekvens, fras) paradigmatiska relationer hund à katt hund à djur hund à tax hund à koppel, svans

15 Ordförrådets organisation svenska

16 Ordförrådets organisation arabiska

17 Semantiska associationer (Nettelbladt 2007) Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den?

18 Pragmatisk förståelse och inferens Nettelbladt & Salameh 2013 Slutledning (inferens) Förstå information i grupp Välja och introducera ny och relevant information Bedöma vad den andra personen vet

19 Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005 Lärs in tidigt innan skolstart Olika föreställningar om hur skrift skall användas Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt böcker är viktiga läsning knuten till en viss situation läsning är en individuell aktivitet kräver särskilda ritualer som tystnad

20 Förhållningssätt forts Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet läsning är en social aktivitet tystnad ej nödvändig barn lär sig läsa det som behövs skyltar, reklam i mataffärer etc muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser

21 Läsinlärning på andraspråket Svårigheter med: Fonologi samma grafem i L1 och L2 - olika ljudvärde och tvärtom stavelsestruktur ej tillgång till idiomatiskt uttal Morfologi grammatisk komplexitet viktig faktor, ljudenlig stavning EN dimension även i svenska Lexikon kulturspecifika ord och kunskaper skolordförrådet ämnesord, överordnade begrepp, tar lång att tillägna sig

22 Påståenden Barn som möter två språk börjar tala senare och utvecklas långsammare Att höra mer än ett språk gör små barn förvirrade Att växla mellan språk år ett tecken på språklig svaghet Om det språk som talas i hemmet är ett annat än språket i förskola/skola kommer det att påverka detta språk negativt Det är bättre att föräldrarna håller sig till andraspråket Om barnet ska bli flerspråkigt måste föräldrarna följa strategin ett språk en person och bara tala sitt modersmål till barnet så att det inte blandar språken Fakta Barn med typisk utveckling börjar tala i 1- årsåldern oberoende av antalet språk. Den lexikala utvecklingen kan ta något längre tid då barnet behöver kunna frekventa ord på båda språken Hjärnan har kapacitet för att hantera flera språk. Majoriteten av jordens barn är dessutom flerspråkiga Tvärtom, kodväxling förutsätter att talaren behärskar båda språken väl Kunskaper i ett språkligt system underlättar inlärandet av ett nytt språk Föräldrarna ska tala det språk de trivs bäst med, oftast det språk de kan bäst, och därmed blir de bättre språkliga förebilder Det finns många sätt för barn att bli flerspråkiga, t.ex. att föräldrarna talar ett språk hemma och ett utanför hemmet. Det avgörande är att barnet upplever att det behöver kunna ytterligare ett språk