Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Transkript

1 Flerspråkighet i förskola och skola

2 Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste i ett globalt perspektiv. Fyra kriterier: ursprung kompetens funktion attityd

3 Grundläggande begrepp Majoritetsspråk Minoritetsspråk Främmande språk

4 Minoritetsspråk i Sverige Samiska Finska Meänkieli Romani chib Jiddisch Teckenspråk

5 Stora invandrarspråk i Sverige 15 % av alla elever i grundskolan har annat modersmål än svenska (2007) Ingen inbördes ordning arabiska turkiska persiska spanska kurdiska albanska somaliska engelska finska serbiska-kroatiska-bosniska tigrinja

6 Vetenskaplig indelning av språket fonologi semantik/ lexikon grammatik pragmatik sändare mottagare (in och ut) Änna Selmer Holmberg, leg logoped 11 augusti 2015

7 Snabbkurs i barns språkutveckling 0-1 år: joller stavelser ord 1-2 år: ordsamlarstadiet, ordförrådsspurt 3 års ålder: stor spännvidd i språklig förmåga, ca 20 % någon svårighet (BVC) 4 års ålder: det mesta av språkgrunden är färdiglagd 5-6 års ålder: alltmer intresse för språkets form/språklig medvetenhet, bokstäver Skolstart: läsinlärning ny stor skjuts i ordförrådsutvecklingen

8 Grundläggande begrepp flerspråkighet FORM FUNKTION INNEHÅLL Förståelse/perception Uttryck/produktion Exponering Förstaspråket L1 Andraspråket L2 Dominant icke-dominant språk Simultan flerspråkighet Successiv flerspråkighet Bas utbyggnad Grundläggande språk skolspråk Talspråk skriftspråk Kodväxling TAL KOMMUNIKATION SPRÅK

9 Människan har kapacitet för (flera) språk! Fostrets hörsel är fullt utvecklad i sjätte månaden. Det ofödda barnet (v 37) kan skilja på olika texter. Nyfödda kan skilja på språk som har olika rytm. Upp till 6 mån uppfattar barnet alla världens språkljud. Efter 6 mån zoomar barnet in de språkljud som finns i det/de språk som omgivningen talar. Enspråkiga barn och flerspråkiga når de språkliga milstolparna samtidigt. joller första ordet de första 50 orden tvåordsmeningar Exponering viktigt förstås!

10 Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Barn skiljer tidigt på sina språk. Ordförråd separata lexikon. Grammatik. Om L1 är välutvecklat lär sig barnet L2 bättre. Många av de grundläggande förmågor som gynnar läsning och skrivning kan överföras från ett språk till ett annat.

11 Förstärker exekutiva funktioner Uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader Impulskontroll förbättrar processförmågan Kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas Flexibilitet samma begrepp kan ha olika ljudmässig form

12 Processbarhet att se vad barnet kan Bas och utbyggnad Fem stadier Vad klarar eleven? Kvalitet? Enkelt men rätt/svårt men fel Utveckling? Träna bas och utbyggnad parallellt

13 Faktorer som påverkar Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

14 Adoptivbarns språk inte flerspråkiga De allra flesta får en normal språkutveckling Unikt språkbyte Ytflyt Svårigheter?

15 Begreppsbildning och ordförråd Adjektiv och substantiv bygger på sinnesintryck, dvs syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Summan av alla sinnesintryck = begreppets innehåll Många sinnesintryck = semantiskt djup Ytflyt det låter som om man kan och vet men språket har inte ett semantiskt djup (fraser) Skolspråket Abstrakta begrepp kräver komplexa och många sinnesintryck/upplevelser Språket som kognitivt verktyg Begrepp - samband grunden för alla

16 Viktiga iakttagelser Vilja till kommunikation Språkförståelsen Mindre viktigt är uttalsavvikelser! 5 7 % språkstörning i alla populationer Om språkstörning, så hade den visat sig även om barnet varit kvar i sitt födelseland. Risk att språkbygget inte blir lika grundligt som för barn som inte byter språk. Adoption/förflyttning: Positiv effekt på kognitiv förmåga! Positiv förändring för de allra flesta!

17 Adopterade barn byter språk är inte flerspråkiga kan ha haft en första tid utan språk kan ha påbörjat en språkutveckling som abrupt avbryts glömmer snabbt sitt första modersmål

18 Förskola grund att stå på Modersmål Samarbeta med modersmålslärarna dagligen Språkstimulans i allt! Samtal Läslust! Aktiv högläsning! Lika viktigt för enspråkiga barn Ordförråd vid 3 års ålder predicerar skolframgång i årskurs

19 Tidig kontakt med andraspråket (L2) Stadier 1. använder modersmålet 2. tyst period 3. korta yttranden, härmar, enstaka ord, inlärda fraser 4. produktiv språkanvändning En del hoppar över stadium 2, andra stannar länge här. Social interaktion med jämnåriga mycket viktigt!

20 Inlärarspråk Systematiskt och regelstyrt språkligt system. Gör inte fel utan använder språket kreativt, prövar. Jämför L1-utveckling. Transfer.

21 Flerspråkig utveckling bas och utbyggnad BASEN i språket att nå grundläggande språkförmåga går relativt fort, förutsatt att barnet exponeras tillräckligt för L2. UTBYGGNADEN i språket att nå skolspråksnivå tar lång tid, upp till tio år. Kvaliteten på språklig input hemma viktigare än på vilket språk det sker. Många flerspråkiga barn lever i en språklig miljö med begränsad tillgång till både modersmålet och majoritetsspråket. Exponering är A och O.

22 Tar tid att lära nytt språk till skolnivå Ankomstålder 5-8 år Tid för att nå infödd nivå 3-8 år 8-11 år 2-5 år år 6-8 år Talspråksnivå når man på 1 2 år

23 Andra faktorer som påverkar språkutveckling Kultur förhållningssätt, sätt att kommunicera, förhållandet barn-vuxen, erfarenheter Socioekonomisk situation påverkar inte i sig språkutveckling/skolprestationer MEN: risk för mindre språklig stimulans risk för mindre läserfarenhet risk för sämre hälsa/ näring under förskoleåren som senare påverkar skolsituationen Moderns utbildningsnivå Förskola tid och kvalitet

24 Framgångsfaktorer i skolan språk och kunskap parallellt Arbeta med språket i alla ämnen! Elever som undervisas parallellt på sina språk under minst 6 år når bättre skolresultat än enspråkiga. Att använda språket medan man lär andra saker är mest effektivt. Pauline Gibbons språkforskare

25 Fler framgångsfaktorer ORDFÖRRÅDET! LÄSLUST! Läsmaterial i alla ämnen på flera språk i alla skolsalar. Språkligt svårare texter om eleven har förkunskaper i ämnet. Den språkliga nivån får inte hämma kunskapsutvecklingen. Men med för enkla texter sinar inflödet av språklig stimulans. Tidningsläsning Temastudier

26 Pedagogiska framgångsfaktorer Involvera modersmålslärarna mer! Tvålärarsystem Modersmål och studiehandledning Parallell utveckling varje dag i språken Dubbla glosböcker Nyanlända som kan läsa på sitt modersmål Intensivträna läsning på svenska

27 Mer input!!! För att lära sig ett nytt språk med nya grammatiska mönster och ett nytt ordförråd behöver man höra, tala, skriva och läsa MYCKET! Hjärnan söker ständigt regelbundenheter, och mönsterigenkänning gör att vi kan lära oss språk. Hjärnan behöver mer variation än vi tror för att kunna lära sig och generalisera mönster. Man måste vara fokuserad på input för att kunna lära sig. Det är högkvalitativ språklig input som räknas i inlärningssituationen (inte output)

28 Input måste ha hög variabilitet Om en ny grammatisk konstruktion ska läras in måste själva konstruktionen vara konstant men huvudordet varieras. T ex om futurumkonstruktion ska läras in behöver man höra frasen ska Xa med många olika verb för att få syn på att futurum gör man genom att sätta ska framför verbet som ska stå i infinitivform (hoppa, dansa etc). ska hopp-a, ska dans-a, ska köp-a, ska hinn-a, ska simm-a, ska läs-a, ska spel-a Nya ord måste förekomma i olika sammanhang först då ingår det i ett stabilt nätverk och får tillräckligt många kopplingar. Ordförrådet måste vara stort och välorganiserat

29 Bra språkpedagogik gynnar ALLA barn!

30 Flerspråkighet och språkstörning Flerspråkighet orsakar aldrig språkstörning. Signifikant försening tyder på språkstörning. Tidig diagnos viktig. Barn med språkstörning lär sig två språk lika bra/dåligt som de lär sig ett språk. Viktigt att aldrig beröva en människa möjligheten att kommunicera med närstående och personer i det omgivande samhället. (utanförskap i familjen)

31 Flerspråkighet och språkstörning Svårigheter på alla språken Språkförmågan bedöms på barnets alla språk med hjälp av tolk på logopedmottagningen på UAS.

32 Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter Allmänna svårigheter Brister i basen. Kognitiva svårigheter. Specifika = dyslexi Svårigheter med fonologisk medvetenhet. Språkens ortografi är inte av avgörande betydelse. Om man lärt sig läsa och skriva på förstaspråket går läsinlärningen lättare på andraspråket.

33 Länkar och källor Facebookgrupper: Svenska som andraspråk, Anna Kaya Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet: Paradis, J, Genesee, F, Crago, M: Dual language development & disorders, 2nd ed, 2011 Hyltenstam, K, Lindberg I, (red): Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, 2004 Gibbons, P: Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren, 2010 Wagner m fl: Den flerspråkiga människan, Studentlitteratur, 2010 Eva-Kristina Salameh, logoped och specialist på flerspråkighet med normal och avvikande språkutveckling

34 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! Mejla gärna om ni har frågor och synpunkter: