BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING"

Transkript

1 BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKSTÖRNING UNDER SKOLTIDEN 4 APRIL, SVENSKA DYSLEXIFÖRENINGEN, SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Ulla Sundberg Institutionen för lingvistik Stockholms universitet

2 DISPOSITION Länka språkutveckling till prediktorer för läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Språkliga förmågor och komponenter Lexikon / ordförråd Interaktion med omvärlden Aktuella forskningsresultat Tänkbara pedagogiska implikationer 2

3 PREDIKTORER FÖR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSEXI (LYYTINEN M FL) JYVÄSKYLÄ LONGITUDINAL STUDY OF DYSLEXIA, JLD Exempel Talperception - spädbarnstid Maximal meningslängd Artikulation Bokstavskännedom Verbalt minne Vänta och se... Ytterligt riskabel strategi! Fonologisk medvetenhet Vad blir det om man tar bort s från sko? 3 Snabb benämning ord/begrepp som barnet/eleven kan

4 Impressiva förmågor Bearbetning, tolkning av det barnet ser och hör Exv. Uppfatta skillnad / likheter exv mellan språkljud exv bil/pil tonande b/tonlöst p Språkförståelse Minnesförmågor Multisensorik Interaktion Expressiva förmågor det barnet gör Artikulera språkljud, produdera ord/ordformer, fraser och satser t.ex. ordföljd Mångsidigt arbete och varsam tolkning av det barnet gör Omgivningen tolkar det barnet gör - säger, skriver, agerar 4

5 Hur viktig är den tidiga språkutvecklingen för framgång senare i livet? Känt -personer med avsevärd sen utveckling löper stor risk för diagnoser vad gäller inlärningssvårigheter eller mental retardation. Samband mellan tidig motorisk utveckling och talutveckling och senare utveckling av kognitiva funktioner exempelvis läsförståelse och talflyt. 5

6 Ordförråd Tidig ordförrådsutveckling prediktivt värde för senare språklig och kognitiv utveckling (Bates m fl, 1988; Bornstein m fl, 1998; Lyytinen, 2004; Marchman m fl, 2008) Mått på språkförståelse vid 25 mån är relaterade till snabbare tillväxt av expressivt ordförråd (Fernald, Perfors, Marchman, 2006) Ordinlärning Utvecklingsfaser - storlek Sammansättning Organisation Koppling till fonologi Koppling till grammatik 6

7 Ordinlärning har många komponenter bl. a. -Dela in talströmmen i olika ord exv Det ligger en kanin i buren! - Koppla ihop ljudsekvensen, uttrycket [kani:n] med objektet/referenten - den levande kaninen i buren, -Skapa en mental föreställning av ordet / begreppet kanin -Vad är en kanin? -Koppla ihop objektet/referenten och ljudsekvensen k-a-n-i-n med föreställningen av begreppet vad är en kanin? Begrepp [kani:n] Uttryck Objekt / referent 7

8 Begrepp [kani:n] Uttryck Objekt / referent Levande, mjuk päls långa öron, stora ögon, skuttar omkring Lite otäck, vassa tänder Tvåstavigt, börjar på k-, betoningen sist rimmar på så fin, bestämd form en, substantiv Husdjur, katt, 8

9 Artikulation- k-a-n-i-n Fonologi-börjar med k-, slutar med n tvåstavigt Semantik-kanin / hare / katt Sammanhang Associativa nätverk Emotioner Morfologi- kanin-en, -er, -erna, katt-svans Grammatik- substantiv - kaninen äter kålrötter Metaspråkliga samtal om olika språkliga aspekter associationer, om och i olika sammanhang 9

10 Fast mapping Första stadiet i inlärning av ett ord sker vid de första exponeringarna av ett nytt ord. Minnesspår... Slow mapping När den första representationen av ett ord utvecklas och detaljer läggs till, allteftersom fler exponeringar sker. 10

11 Utvecklingsfaser (Bates m fl, 1994; Caselli m fl, 1995; 1999; Fenson m fl, 1994) De första orden Namn för personer, sociala rutiner Referensfas Predikativfas ofta upp till ca 100 ord, mest substantiv ord snabb ökning av verb Grammatikfas ord, ökning av funktionsord inkl prepositioner (på, i, under) konjunktioner (då, medan, och, men, så) hjälpverb (har..., vill, kan) 11

12 Ordförrådssammansättning Referential stil, objekt-orienterade barn med många substantiv i ordförrådet Expressive stil - med många stor andel personliga och sociala ord (personer; lek; ordlekar; ljudhärmande ord kuckeliku, mjau, namnam; hej, tack, tittut, baka kaka, hej / hej då ja, nej, vill / vill inte, vänta, god natt, sova middag, tack, varsågod) - funktionsord (där, dit, din, en/ett, i, på, bakom, fem, sex, och) Nelson (1973) fann att expressive barn hade långsammare språkutveckling 12 än referential. Jfr senare studier...

13 Ordförrådets sammansättning Barnen i högsta gruppen och mellangruppen hade större andel av substantiv, lägre andel av funktionsord och sociala ord. Likartad sammansättning gäller ordförrådets storlek vid 2 års ålder: Större ordförråd innehåller större andel substantiv och verb+adjektiv. 13

14 Ordförrådets organisation Mellan fem och tio års ålder genomgår barns ordförråd som regel en omorganisation syntagmatiska-paradigmatiska skiftet (Perraudin & Mounoud, 2009) Syntagmatisk relation - bygger ofta på relationer mellan objekt i fysisk kontext - relationer mellan ord som ofta förekommer i samtal -ord som kan tänkas uppträda i samma syntaktiska sekvens, ofta från en annan ordklass. Ex vid ordassociationstest kan yngre barn som respons på ordet banan svara äta, eller vid kall -> ute. 14

15 Paradigmatisk (kategorisk) relation bygger på relationer mellan ord ordnade enligt semantiska eller andra kategorier. Paradigmatiska relationer kommer från samma grammatiska/lexikala klass exv synonymer, motsatsord. Ett äldre barn eller en vuxen skulle på banan svara äpple eller frukt, och vid kall svara varm. 15

16 Syntagmatiska-paradigmatiska skiftet -Ålder - barnets ökade förståelse av vad som kännetecknar en definition - läsinlärning - schooling -bredare konceptuell organisation (Danovitich& Keil, 2004; Perraudin & Mounoud, 2009) Bra att mångsidigt arbeta med att öka barns ordförrådsstorlek Stödjer utvecklingen inom olika delar av språket 16

17 Koppling mellan fonologi och lexikon Barnets lexikon skiljer sig från vuxnas i termer av storlek, organisation, grad av specifikation av ordkategorier och fonematiska/språkljudsmässiga representationer. När barnets lexikon utvecklas ändras strukturen och funktioner i ordförrådet, där utveckling av ordkunskap kan ses som drivkraften bakom fonologiska utveckling (Werker & Curtin, 2005; Pierrehumbert, 2003 t ex. ) 17

18 sn-ö sn-abb sn-ygg sn-ava sn-yta Snö -kall - vit/grå/brun -snöboll -åka skidor Övningar -växling mellan olika språkliga domäner exv fonologiska och semantiska ( inkl. kategoriseringar) och grammatiska - metaspråkliga övningar 18

19 Ordfrekvens -Barn lär sig vanliga ord först - med ökad exponering utvecklas språkljudsmässiga representationer säkrare på vokalers och konsonanters kännetecken - vanliga ord produceras snabbare och tydligare än ovanliga ord -lexikal åtkomst att hitta orden - positiva övningseffekter 19

20 Koppling mellan lexikon och grammatik Starkt samband mellan lexikon och grammatik (Moyle m fl 2007) Utveckling av syntaktisk förmåga underlättade den lexikala utvecklingen för barn i åldrarna 2-3 år, men i mindre utsträckning för late talkers än för barn med typisk utveckling. Bootstrapping förmågan att dra nytta av ledtrådar från olika språkliga komponenter. Ex syntaktisk bootstrapping: Där står en röd... substantiv följer. Barn med typisk utveckling uppvisade tecken på dubbelverkande bootstrapping, bra ordförråd underlättar grammatisk utveckling, och god grammatisk förmåga underlättar ordförrådsutveckling. 20

21 Interaktion Enligt socio-konstruktivistiska modell bygger språk på medskapande mellan deltagare i sociala handlingar i en kulturell kontext. Erfarenhet av -mängden talat språk -positivt samband med barns genomsnittliga meningslängd -frekvens av ord i isolering, komplexitet i verbformer, mödrars 21 genomsnittliga meningslängd,variation i tal/språk, tydlighet i talet

22 Sigifikant större andel imitationer, expanderingar och bekräftelser till barn i mellan-och högpercentilgrupperna 22

23 Språkstödjande aktiviteter... Yttranden med tydlig information Tal och språk väl synkroniserat och anpassat till barnets uppmärksamhet / handlingar befanns vara starkt korrelerat med bredden i barnets ordförråd och språkproduktion (Longobardi, 1992) Särskilt stödjande aktiviteter för barns språkliga och kognitiva utveckling - Problemlösning och litaracy tasks - sammanhang av gemensam uppmärksamhet - familjediskussioner i hemmet 23

24 Bokläsning - rik källa för språklig interaktion - stimulering av komplext språk - expandering av barns ordförråd -dekontextualisering tala om saker som inte är här och nu Viktigt att ibland hålla kvar barnet/eleven i interaktionen hålla kvar tråden i samtalet. Uppmuntran av språkliga aktiviteter och kommunikativa initiativ även till äldre barn/elever Rikt, varierat, tydligt tal/språk/kommunikativa signaler i kombination med en positiv, uppmärksam/känslig omgivning 24

25 TACK! 25

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKSTÖRNING UNDER SKOLTIDEN 13 JANUARI, 2014 1 SVENSKA DYSLEXIFÖRENINGEN, SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Ulla Sundberg DISPOSITION Länka språkutveckling

Läs mer

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING GFFL 15 APRIL, 2015 Ulla Sundberg DISPOSITION Språkutveckling och prediktorer för läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Språkliga förmågor och komponenter Barns lärande Bearbetning/tolkning

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

www.sprak h ens us.se

www.sprak h ens us.se www.sprakenshus.se Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Flerspråkig utveckling II Kodväxling Språklig socialisation

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Språksvårigheter och flerspråkighet

Språksvårigheter och flerspråkighet Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Barnets tidiga språkutveckling Vad är språk? flera modeller Förutsättningar som måste finnas: Kognitiva, oralmotorik,

Läs mer

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av: Bild 1 Språk och kognition Stefan Gustafson, Lektor i utvecklingspsykologi/ Doktor i handikappvetenskap Email: stefan.gustafson@liu.se Tfn: 013-285896 Bild 2 SPRÅK Language is a code whereby ideas about

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Vad har språkutveckling under småbarnsåren med läs- och skrivinlärning. Mats Myrberg Specialpedagogiska inst. Stockholms Universitet

Vad har språkutveckling under småbarnsåren med läs- och skrivinlärning. Mats Myrberg Specialpedagogiska inst. Stockholms Universitet Vad har språkutveckling under småbarnsåren med läs- och skrivinlärning att göra? Mats Myrberg Specialpedagogiska inst. Stockholms Universitet Tidig skolstart bra för läs- och skrivutveckling? Jämför England

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap   Tfn: Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen

Läs mer

Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Flerspråkig utveckling

Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Flerspråkig utveckling www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Att arbeta medvetet med ordförrådet

Att arbeta medvetet med ordförrådet Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk F 3 Modul: Tidig läsundervisning Del 4: Att arbeta medvetet med ordförrådet Att arbeta medvetet med ordförrådet Christine Cox Eriksson, Högskolan Dalarna

Läs mer

Flerspråkighet och språkstörning

Flerspråkighet och språkstörning Flerspråkighet och språkstörning -att upptäcka och stödja Malin Hällstorp Svanström 2012 B-uppsats 7,5 p Avdelningen för svenska språket SVA B Handledare: Ulrika Serrander Examinator: Ulrika Serrander

Läs mer

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem. Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata

Läs mer

Barn och elever med språkstörning

Barn och elever med språkstörning Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Werner Van Kesbeeck

Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Werner Van Kesbeeck Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter Werner Van Kesbeeck Logopedutbildningen, 2012 Vetenskapligt

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN

ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN TOLK- OCH ÖVERSÄTTARINSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN Yvonne Lindqvist Stockholm 2004 1 Innehållsförteckning 1. Analysmodell

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Kursplan för svenskundervisning för invandrare Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE06.

30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE06. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation Ladokkod: TE06 Tentamen ges för: 11FB00h16 Borås och Värnamo

Läs mer

Språklig sårbarhet i förskola och skola

Språklig sårbarhet i förskola och skola Språklig sårbarhet i förskola och skola Universitetslektor Anna-Karin Svensson Malmö högskola anna-karin.svensson@mah.se Helhetsperspektivet Barnet Språket Pedagogiken barbro.bruce@hkr.se anna-karin.svensson@mah.se

Läs mer

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer