Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Transkript

1 Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt från joller vid ca 6 månader till användning av meningar med god förståelighet vid 3 år Biologiska förutsättningar Språklig miljö Förutsätter social kontext - interaktion Inlärning utifrån regelbundenheter och begränsningar Intention Imitation Delad uppmärksamhet Kuhl Förutsättningar Barnet och den vuxne Det börjar med skrik, gråt och joller Så fort hon jollrat har vi pratat tillbaka (Vi Föräldrar, 13/2007) Barnriktat tal (Fernald & Kuhl, 1987) 3 1

2 Tidigt ljudande 0-2 månader Reflexmässig vokalisation (skrik, rap, hicka) Tungan relativt stor och påverkar/begränsar ljudandet Litet utrymme ger begränsade möjligheter till variation 2-4 månader Rörelser i läppar, käke, tunga och gom ( artikulation läggs till ljudandet/ (fonationen) Tungan tar fortfarande stort utrymme 4 Tidig ljudutveckling/förspråklig 4 6 månader Undersöker styrka och tonhöjd Börjar kombinera vokal och konsonantlika ljud 5 Tidig ljudutveckling/språklig 6 månader => Klarar övergången mellan vokal och konsonant Stavelsejoller Ökad variation med stigande ålder 6 2

3 Stavelsejoller Definition riktig vokal Minst en konsonant kopplad till vokalen (dä, ba, ma, aj) Snabb och smidig övergång mellan ljuden Stavelsens längd är som den i vuxet tal ( msek) Klangfull röst 7 Stavelsejoller och konsonantljud Föregångare Stavelsejoller är talets byggstenar Stavelsejoller är karakteristiskt, känns lätt igen av vuxna, låter som barnen börjar prata Vanligaste konsonantljuden [d, b, m, ʋ] (Oller et al., 1998; Stoel-Gammon, 2011; DePaolis et al., 2011; Majorano & D Odorico, 2011; McCune & Vihman, 2001; Roug et al., 1989) 8 Stavelsejoller och konsonantljud Prediktorer & kontinuitet Konsonantproduktionen i joller förbereder barnet för ordproduktionen Stor överensstämmelse mellan konsonantljud i joller och ord (McCune and Vihman, 2001) Ett 10-tal ord vid 18 månader Stavelsejoller vid 10 månader och utveckling i expressivt ordförråd vid 2,5 års ålder (Oller et al., 1999) ord och förmåga att kombinera 9 3

4 Stavelsejoller Stavelsejoller 10 månader (Oller et al., 1998) Fullgångna typiskt utvecklade barn (Koopmans-van Beinum & van der Stelt, 1986; Oller, 1980) Prematura (Eilers & Oller, 1994) Barn födda i familjer med låg eller mkt låg socioekonomisk status (Eilers et al., 1993; Oller et al., 1995) Barn med varierande språklig bakgrund inkl flerspråkig (Oller & Eilers, 1982; Oller et al., 1995) månader jargongfas sista fasen före enstaka ord Stavelser, med uttalad variation i intonation och betoning 11 Stavelsejoller Starten är robust (Oller et al., 1998; 1999) Få som inte har stavelsejoller vid senast 10 månader Risken skattad till ca 6 % De med sen start hade eller fick medicinsk diagnos (Oller et al., 1999) 12 4

5 Stavelsejoller och konsonantljud Kliniska grupper barn med Hörselnedsättning (t ex Stoel-Gammon, 1988; Moeller et al., 2007) Läpp-käk-gomspalt (t ex Scherer et al., 2008; Lohmander et al., 2011)* Cerebral pares (Levin, 1999) Och barn som senare diagnostiserats med: Sen språkutveckling (t ex Fasolo et al., 2008) Dyspraxi (Highman et al., 2012) Autism (t ex Patten et al., 2014) * Troligen relaterad till tidpkt för gomoperation 13 Kliniska grupperna Uppvisade (på gruppnivå) jämfört med kontroller: Sen start av stavelsejoller Färre antal olika konsonanter Färre orala explosionsljud (klusiler) och särskilt de som görs med främre delen av tungan mot tandvallen (dentala/ alveolara) ([d]) 14 Vilka barn i kliniska grupper klarar sig bra? Hos barn med gomspalt hade de med många olika konsonanter, hög andel orala klusiler med främre artikulationsställe vid 18 månader också hög andel korrekta konsonanter vid 3 års ålder (Lohmander & Persson 2008; Klintö et al., 2013) Hos barn med hörselnedsättning hade de med bra konsonantproduktion vid 24 månaders ålder bra ordförråd (Moeller et al., 2007) Barn med övriga diagnoser? 15 5

6 Screening vid 2,5/3 års ålder Avvikande tal- och språkutveckling var det vanligaste hälsoproblemet/avvikelsen som uppmärksammandes (BHV Årsrapport, SLL, 2013) Ca % remitteras vid 2,5/3-års-screeningen Ca 6 % med språkstörning i förskoleåldern (Miniscalco, 2003) Ca 4-5 % i Gbg & S Bohuslän efter autismscreening infördes (1 %). 16 Jollerkoll Tidig identifiering Starten av stavelsejoller och innehållande konsonantljud förutsäger senare utvecklingsavvikelser vad gäller tal och språk. Tidig identifiering av avsaknad av stavelsejoller och bedömning av konsonantproduktion ger möjlighet till tidiga insatser för en optimal utveckling av språk, tal och kommunikation. Vuxna identifierar stavelsejoller tillförlitligt (Oller et al., 1998; Eriksson & Holm, 2013 ) det låter som barnet börjar prata. 17 Jollerkoll/jollerobservation Projekt i Göteborg och Stockholm med start ht-2015 Jollerkoll: Öppen fråga till föräldern: vilka ljud brukar ditt/ert barn använda? Om inte stavelsejoller eller vid osäkerhet, kontakt med logoped Logoped gör en jollerobservation av valida parametrar (Lieberman & Lohmander, 2014) Uppföljning av den tidiga tal- och språkutvecklingen samt indirekt och direkt intervention Projekt för test och utvärdering planeras med start efter sommarenj 18 6