Typisk oralmotorisk utveckling

Transkript

1 Typisk oralmotorisk utveckling AnnaKarin Larsson, logoped Nutrition på BVC Frågeställningar Hur utvecklas barns oralmotorik? Hur gör barn när de äter? Vilka milstolpar kan jag luta mig mot? När det inte går bra att äta; vad kan det bero på? Viktiga varningstecken 1

2 Oralmotorisk utveckling Sväljförmåga fr fostervecka Utvecklade sugrörelser fr v v 34; fysiologiska förutsättningar att koordinera andning, sugning och sväljning. Första levnadskvartalet (0-3 månader) Reflexer styr oralmotorik för att möjliggöra nutrition. Läppar, tunga och käke jobbar i ett block tillsammans med rytmiska rörelser under ätande. 2

3 Första levnadskvartalet (0-3 månader) Nutrition; suger mjölk från bröst eller flaska Ljudbildning; skrik, vokalisationer och gurgelljud Milstolpar; kontaktleende, huvudkontroll Orala reflexer hos spädbarn Sväljreflex (kvarstår) Sökreflex (3-6 mån) Sugreflex (6-12 mån) Tungreflex (protrusion 4-6 mån, transversellt 6-9 mån) Fasisk bitreflex (9-12 mån) Kräkreflex (kvarstår) 3

4 Andra kvartalet (4-6 månader) Andra anatomiska förutsättningar Ökad nackstabilitet Från 3-4 mån barnet moget för försiktig intro av purékost. Sväljer med framåt-bakåt rörelse med tungan. Andra kvartalet (4-6 månader) Nutrition; purékost, skedmatning Ljudbildning; vokaljoller och enstaka ljud som görs långt bak i munnen Milstolpar; griper om föremål 4

5 5-6 mån Tungan börjar frigöras från käke (då jollret utvecklas och smakportioner oftast introduceras) Bearbetning av föda med symmetriska vertikala tuggrörelser. Tungan börjar kunna röras i sidled/lateraliseringsrörelse viljemässigt. God stabilitet i nacke. Tredje kvartalet (7-9 månader) Ökad bålstabilitet Stabilisering av käkarna Mosad kost Vertikala tuggrörelser 5

6 Tredje kvartalet (7-9 månader) Nutrition; mosad kost Ljudbildning; stavelsejoller Milstolpar; sitter utan stöd Fjärde kvartalet (10-12 månader) Tuggmönster Sväljmönster Ljudbildning Bitar i maten Diagonala tuggrörelser Första tänderna Pincettgrepp 6

7 Fjärde kvartalet (10-12 månader) Nutrition; bitar i maten, dricker ur glas Ljudbildning; stavelsejoller- konsonantljud som görs långt fram i munnen och med läppar dominerar Milstolpar; kryper, pincettgrepp Andra levnadsåret (1-2 år) Rotatoriska rörelser i käkleder (och handleder!) utvecklas Vid ca 2 år Rotatoriska tuggrörelser 7

8 Andra levnadsåret (1-2 år) Nutrition; kan till viss del äta och dricka själv, biter av med kraft Ljudbildning; från ca 6 till konsonantljud. Utveckling från upprepade stavelser (da-da-da) mot mer komplexa sammansättningar Milstolpar; går Tredje levnadsåret (2-3 år) Oralmotorik väl utvecklad; barnet kan äta det mesta. Nutrition; Svårtuggad mat måste skäras i mindre bitar Ljudbildning; Fortf svårt med vissa ljud och ljudkombinationer Milstolpar; springer och hoppar 8

9 Varför så viktigt att tugga? Underlättar matsmältning Viktigt för att känna mättnad och äta lagom mycket Ger starkare tuggmuskler och en bättre käkposition Säkert ätande Vad innebär god tuggförmåga? Välfungerande bett Rotatoriskt tuggmönster kräver koordinerade samordnade rörelser Kunna blanda tuggan med saliven Förmåga att föra tuggan mellan kindtänderna och forma en tugga Tunga och kinder samarbetar för att föra tuggan bakåt Kunna anpassa tuggmönstret efter konsistensen En ovilja att äta viss mat kan bero på bristande förmåga att hantera konsistensen 9

10 Varför är det så viktigt med sensoriken? Syn Lukt Smak Känsel Hörsel (proprioception) Hur gör barn när de äter? Instinktivt de första månaderna, sen lära in Mer avancerat att äta än att gå eller tala Kräver alla organ och sinnen En enkel sväljning kräver involvering av 26 muskler och 6 kranialnerver Andas, postural kontroll/stabilitet, äta 10

11 När det inte går bra att äta; vad kan det bero på? Kända funktionshinder Att äta är ett inlärt beteende, inget som bara sker Barn vägrar inte äta utan anledning Medicinska problem Sensoriska svårigheter Psykologi och samspel Ofta flera bakomliggande orsaker/riskfaktorer Motoriska ätsvårigheter Avvikande sensorik Medfödd sårbarhet hos barnet Bristande hunger/aptit Ätovilja på grund 11

12 Viktiga varningstecken! Vikt och längd Oro och stress inför barnets ätande Äter bara flytande eller kommer inte vidare med bitar och blandade konsistenser. - Alltså vad är det för mat och vilken konsistens går barnet upp på!?!? Sätter i halsen, kväljer sig (mer än vad som är vanligt) Måltidslängd Forts viktiga varningstecken Tjat och kamp Avledning Hur sitter barnet när det äter? - Stabilt sittande - Ligger ner? Stort observandum!! Tvångsmatning 12

13 Att växa på den mat som barnet klarar av att hantera i de mängder att de kan växa på det. Alltså där barnet är i sin ätutveckling. Att träna på den konsistens och livsmedel som barnet tränar sig på att klara av att hantera. Alltså den mat som barnet tränar på för att komma vidare i sin ätutveckling. Steg i att närma sig nya livsmedel och konsistenser 1. Titta på 2. Interagera med 3. Lukta 4. Beröra 5. Smaka 6. Äta TACK! Frågor, funderingar, klurigheter? AnnaKarin Larsson, tfn Epost: annakarin.larsson@vgregion.se Eva Sandberg, tfn Epost: eva.sandberg@vgregion.se 13