Logopedimottagning barn och ungdom

Transkript

1 Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Hedvig Holm och Helene Terner Nilsson

2 Varför skrivs remiss till logopedimottagningen? Frågeställning om tal- språk- och kommunikationsstörningar, läs- och skrivsvårigheter.

3 Vilka remitteras? Barn och ungdom upp till 18 år. Skolbarn remitteras oftast p g a att de inte når målen i skolan. Vilka skriver remisser? BVC, BUM, BUP, BNK, skolhälsovård, medicinska specialistmottagningar te x ÖNH.

4 Statistik antal remisser: 2011: 263 flerspråkiga barn/ungdomar 2016: 482 flerspråkiga barn/ungdomar

5 Vad noteras på logopedimottagningen? Bedömning av flerspråkiga barn och ungdomar är mer komplex än bedömning av enspråkiga barn. Det är svårt att bedöma om svårigheterna beror på språkförsening, språkstörning eller bristande språkstimulans.

6 Vad noteras på logopedimottagningen? Det är svårt att hitta effektiva samarbetsformer med berörd personal kring barn/ungdom: Det är olika organiserat i olika stadsdelar i Göteborg och i kommuner i Västra Götaland gällande både skol- och förskoleverksamhet. I vissa områden finns ett helt resursteam, i andra områden finns en enstaka resurs te x en specialpedagog, i vissa verksamheter har man inga extra resurser alls.

7 Vad menar man med språkförmåga? Impressivt språk/ språkförståelse Expressivt språk/ egen språkproduktion

8 Vad vet man om flerspråkig utveckling? Vid inlärning av flera språk talas om simultan och successiv språkinlärning. - Simultan: innan 3 års ålder. Successiv: efter 3 års ålder. Det tar längre tid att lära två språk än ett språk. Flerspråkiga barn förväntas prestera något lägre än om man bara jämför språkförmåga på ett språk. Flerspråkiga barn kan ha olika styrkor på sina olika språk. Flerspråkiga barns språkliga förmåga varierar kraftigt eftersom den språkliga miljön och stödet ser så olika ut. Kvalitet och kvantitet på exponering påverkar språkutvecklingen på respektive språk.

9 Hur lång tid tar det att lära sig ett annat språk? ( ur Flerspråkighet i skolan. Salameh mfl 2012.)

10 - vardagsspråk (att kunna på ytan) Generellt 1-2 år att lära sig för alla åldrar. - skolspråk (att ha djupare språkkunskap) Ankomst-ålder: 5-8 år: 3-8 år 8-11 år: 2-5 år år: 6-8 år

11 Vad visar forskning nationellt och internationellt? Bäst inlärning av ett språk sker tillsammans med dem som har språket som modersmål. Hoff, E. & Core, C. (2015) Att höra ett språk från flera olika infödda talare stöttar språkutvecklingen mer än samma mängd av språklig input från färre talare. Hoff, E.,& Core, C. (2015) Språksocialisering kan variera i olika kulturer t ex vem ett barn talar med, när och på vilket sätt. Paradis m fl (2011)

12 Språkförståelsen hos flerspråkiga förskolebarn i åldern 2½ - 3½ år påverkas tydligt av socioekonomiska faktorer. Barnens resultat i språktest ligger signifikant lägre i delar av de nordöstra stadsdelarna i Göteborg jämfört med flerspråkiga barn i andra stadsdelar i Göteborg. Holm, H. (2016). Flerspråkiga barn som får språklig input via bokläsning stöttas i den språkliga utvecklingen. Däremot har TVtittande inte samma effekt. Hoff.E & Core.C (2015)

13 Hur stödjer vi barn/ungdomar med språksvårigheter? Individuell bedömning av språkförmåga d v s både språkförståelse och egen språkproduktion. Viktigt att skolan också kartlägger språkförmågan med hjälp av modersmålslärarna. Stöd ges utefter individuella behov. Berörd personal samarbetar t ex skola, skolhälsovård, sjukvård m fl.

14 Referenser: Hoff, E.,& Core, C. (2015) What Clinicians Need to Know about Bilingual Development. Seminars in Speech and Language/Vol 36,2 Salameh, E-K. mfl. (2012) Flerspråkighet i skolan- Språklig utveckling och undervisning. Natur och Kultur Holm, H. (2016) Normer på svenska för flerspråkiga barn i åldrarna 2:6-3:5 år på den impressiva delen av Reynell Developmental Language Scales III. Magisteruppsats, Göteborgs universitet/institutionen för neurovetenskap och fysiologi Paradis, J., Genesee, F., & Crago, M.B. (2011) Dual Language development & disorders.