ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn"

Transkript

1 ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet

2 Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera kommunikations-, Behandla språk- och talstörningar Handleda Logopeder arbetar på olika nivåer: Regionvård, länssjukvård, primärvård Inom olika verksamheter (ensamma el i team): T.ex. habilitering, förskola och skola med personer i alla åldrar!

3 Hur kommer barnen till logoped? BVC screening vid 2½ eller 3, (4 och 5½) års ålder - Sverige är det enda land som har generell screening av språk, 90-95% av alla barn deltar Via barnläkare, hörselvård, öronläkare, psykolog, neurolog, Skolhälsovård, BUP (Hänvisning från förskola) (Föräldrarna söker själva)

4 Definitioner Tal Språk Kommunikation Språk Tal Kommunikation

5 Typisk språkutveckling Oftast automatisk Samspel kommer först Barn förstår och uttrycker sig genom icke-verbal kommunikation innan de lär sig förstå och använda talade ord Det händer oerhört mycket de första åren vid fyra år är grunderna i språket klara Flerspråkighet i sig leder inte till språksvårigheter

6 Språkliga domäner Fonologi Språkljud Grammatik Syntax hur orden fogas ihop till satser, dvs ordföljd Morfologi hur orden böjs med ändelser och småord Semantik Ordförråd, begrepp, kunskaper om omvärlden Pragmatik Verbalt samspel t ex turtagning, berätta, hålla röda tråden Icke-verbalt samspel t ex ögonkontakt, mimik, gester, kroppsspråk Ju gravare språkstörning, desto fler nivåer är skadade!

7 Språkstörning olika kan drabba språkliga domäner FÖRSTÅELSE Fonologi (särskilja språkljud, verbalt korttidsminne) Grammatik (satsförståelse) Semantik (ordförståelse) Pragmatik (situationsanpassad förståelse) UTTRYCKSFÖRMÅGA Artikulation Fonologi (producera olika språkljud) Grammatik (ordföljd/ordböjning) Semantik (ordförråd, flöde) Pragmatik (situationsanpassad användning)

8 Vad är språkstörning? Barnets språkutveckling är påtagligt annorlunda jämfört med jämnåriga barns och motsvarar inte dess kronologiska ålder Barn med specifik språkstörning har svårigheter med språklig uttrycksförmåga och förståelse medan andra utvecklingsområden är relativt opåverkade Olika delar av språkförmågan kan drabbas, isolerat eller i kombinationer, både input och output barn med språkstörning är en heterogen grupp, stora individuella skillnader! Könskillnader: 2-3 ggr fler pojkar än flickor Språkstörning ändrar karaktär över tid: stark koppling med senare lässvårigheter!

9 Brittisk tonårspojke: Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil Ur Roulstone & McLeod, 2011 s 36

10 Hur vanligt är språkstörning? Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på vilken definition av språkstörning och vilka testinstrument som används Internationellt: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) I Sverige: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 5-6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Språkstörning är den vanligaste förekommande störningen hos förskolebarn och ofta orsaken till att föräldrar söker hjälp!

11 Vad säger forskningen? det går att identifiera språkstörning via screening på BVC av 2½ år gamla barn (Miniscalco et al. 2001; Acta paediatrica) barn som inte klarade 2½ -års screeningen löper stor risk att ha bestående språkliga problem vid 6 års ålder (Miniscalco et al. 2005; Acta paediatrica) mer än hälften (!) av de som faller ut vid screening har vid 7-8 åå ADHD, autismspektrumtillstånd, motoriska svårigheter och/eller generell kognitiv utvecklingsförsening som kräver specifika insatser (tänk ESSENCE!) (Miniscalco et al. 2006; Developmental Medicine & Child Neurology) samtidigt som de språkliga svårigheterna kvarstår tex med berättarförmåga (Miniscalco et al. 2007; Int J of Communication & Language Disorders, non-ordsrepetition (Miniscalco &Gillberg, 2009, Research in Developmental Disabilities) och läsning (Miniscalco & Dahlgren-Sandberg. 2010, Research in Developmental Disabilities) Behov av team eller samarbete över yrkesgränserna!

12 Långtidsuppföljningar av unga vuxna med tidigare språkstörning Bor hemma längre Svårt att få arbete Svårt att hitta en partner 40% har psykiatriska svårigheter (se tex The Ottawa language study: Psychiatric outcome Beitchman et al, 2001) Kopplat till social fobi, ångestsyndrom och schizofreni

13 Språkstörning(LI) och autism Autism finns hos ca 3% av syskonen till barn med språkstörning (LI) (Hafeman & Tomblin, 1999) LI eller läs- och skrivsvårigheter finns hos 25% av föräldrarna till barn med autism (Fombonne 1997, Folstein et al. 1999) De senaste årens forskning visar en överlappning mellan Autism (A) och språkstörning (LI) och att det finns en subgrupp som har både och (ALI) Autism Har liknande svårigheter med fonologi o grammatik som barn med LI LI Har liknande svårigheter med pragmatik som barn med autism

14 Riskfaktorer för språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Ärftlighet Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning) Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning, syrebrist) Hörselproblem Hjärndysfunktion (cirkulationsstörningar, missbildningar, m.m.) Motoriska begränsningar Avvikande allmän utveckling Miljöfaktorer - bristande stimulans Kön ESSENCE!

15 Orsaker till språkstörning Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund kombinationen av många olika gener med liten effekt samverkar tillsammans med miljömässiga riskfaktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008)

16 Vad ingår i en logopedbedömning? Anamnes: formulär, samtal Bedömning av spontantal: direkt observation, transkription eller audio/videoinspelning för senare analys Formell testning, transkription och analys Observeration på kliniken, i förskolan eller i hemmet

17 Anamnes Detaljerade frågor om språkutvecklingen, men också om övrig utveckling, motorik, beteende, kontakt, hörsel, syn mm Finns ärftlighet för sen språkutveckling, språkstörning eller läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i familjen? Förspråklig utveckling joller, blickkontakt, gester, delad uppmärksamhet? Tidig språkutveckling första ordet, meningar, språkförståelse? Avstannad språkutveckling? Förlust av ord? Långsam språkutveckling? Föräldraoro?

18 Bedömning av spontantal/observation Hur fungerar barnets verbala kommunikation (t ex inleda samtal, svara, fråga, byta samtalsämne, berätta)? Hur fungerar den paralingvistiska förmågan (tex. prosodi/satsmelodi, stereotypt tal, flyt, röstkvalitet)? Hur fungerar den icke-verbala förmågan ( tex. fysisk närhet, hållning, ögonkontakt, pekning, gester (begära, visa, ge), ansiktsuttryck m.m.)? Finns det någon skillnad mellan barnets förmåga i strukturerad testsituationen jämfört med fri konversation? Annat?

19 Logopedbedömning Språktestning=då används ett formaliserat test för att bedöma barnets förmåga på någon el några språkliga nivåer Samma policy som vid psykologtestning; var tydlig, använd t ex bildschema över innehållet i besöket mm Tala lagom mycket, uppmuntra barnets insats, var lyhörd behövs pauser? Använd standardiserade test Börja alltid med testning av ord eller språkförståelse Logopeden gör också kvalitativa bedömningar av t ex barnets ljudsystem, ordförråd, samtalsförmåga, icke-verbala kommunikation

20 Logopediska test Ord- och språkförståelse Reynell TROG-II Peabody CELF-4 Uttrycksförmåga - Fonologi/ uttal (Fonemtest) - Ordförråd och semantik (CELF-4) - Verbalt/auditivt minne (nonord, ord, mening och sifferrepetition, CELF-4) - Grammatik (CELF-4, GRAMBA, Lunda) - Pragmatik - Berättande (Buss-sagan) Val av test beroende på barnets ålder och förmåga

21 Föräldraskattning av barns språkförmåga CDI (MacArthur Communicative Developmental Inventory) (Berglund & Eriksson, 2001) om barns tidiga ord, gester och språkliga nivå Ord & gester ( 8-16 mån) ordförråd (impr/expr) och gestutveckling Ord & satser ( mån) ordförråd (expr), pragmatik, grammatik & satslängd CCC-2 (The Children s Communication Checklist) (Bishop, 2003, svensk standardiserad version 2012) Att screena för språkstörning (4:0-16:11 år) Att identifiera pragmatiska svh hos barn med kommunikationsstörning Som hjälpmedel att identifiera barn som behöver vidareremitteras till autismspektrumutredning

22 Språkstörningsdiagnos? Diagnosen språkstörning baseras på all tillgänglig information; dvs. en syntes av anamnes, klinisk observation (helst i olika kontexter), standardiserade test och skattningsformulär På vår klinik sätts språkstörningsdiagnos om svårigheterna är större än vad som kan förklaras av eventuell huvuddiagnos t ex ASD el ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning Om barnet inte får en diagnos som innebär remiss till habiliteringen remitteras barn med specifik/primär språkstörning till Enheten för barnlogopedi

23 ESSENCE: Tidiga språkliga svårigheter har stark koppling med ASD, koncentrationssvårigheter, motoriska problem och lässvårigheter när barnen följs över tid predicerar misslyckande i skolan, anpassningsproblem, mobbning, psykiatrisk sjuklighet, sociala svårigheter motiverar att barnen redan från början undersöks brett (team) och följs över tid barn behöver förståelse utifrån sin samlade problembild barn behöver hjälp för flera områden samtidigt samtidiga problem motiverar samtidiga separata insatser! Vid förekomst av komorbida problem är det troligt att var och ett kräver separat behandling Willcutt EG, Pennington BF. J Child Psychol Psychiatry.2000 Nov;41(8): Psychiatric comorbidity in children and adolescents with reading disability.

24 Samarbete kring barn och ungdomar med ESSENCE-problematik Olika yrkeskategorier (team) Olika vårdgrannar (BUP, Logopedi, BNK m.fl.) Olika vårdnivåer (primärvård, länssjukvård, habilitering) För att kunna främja god, etisk, rättsäker vård och adekvat diagnossättande (DSM-5, ICD 10)

25 TACK!

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE Dyslexiföreningen, Malmö 10 november 2016 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Varför fattar dom inte vad vi gör? Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1 Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen

Läs mer

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Bedömning av pragmatisk förmåga. Karolinskas pragmatikbedömningsformulär

Bedömning av pragmatisk förmåga. Karolinskas pragmatikbedömningsformulär MANUAL till KAROLINSKAS PRAGMATIKBEDÖMNINGSFORMULÄR Utarbetad av logopeder inom verksamhetsområde Barnspråk, Karolinska Universitetssjukhuset 2010-2014 Bedömning av pragmatisk förmåga Pragmatisk förmåga

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år Björn Kadesjö Socialstyrelsen Utvecklingsområden för barnhälsovården Professionens prioriteringar Metoder för att uppmärksamma och ge insatser

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Barn och elever med språkstörning

Barn och elever med språkstörning Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt

Läs mer

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnlogopedi Diagnos/tillstånd Språkliga svårigheter/språkstörning Språket utvecklas inte alltid som förväntat hos ett barn.

Läs mer

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM. Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.

Läs mer

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning

Läs mer

Remissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!

Remissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia! Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Kommuners hjälp för barn med språkstörning

Kommuners hjälp för barn med språkstörning Kommuners hjälp för barn med språkstörning En intervjustudie om hjälp som finns att få i större respektive mindre kommuner för barn med språkstörning Emelie Isaksson & Sara Nordberg Lindgren 2012 Examensarbete

Läs mer

Språksvårigheter och flerspråkighet

Språksvårigheter och flerspråkighet Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP2210 Språkstörningar hos barn och ungdomar, 10 högskolepoäng Language Disorders in Children and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

Språkstörning handlar det bara om språk?

Språkstörning handlar det bara om språk? Språkstörning handlar det bara om språk? En kvalitativ studie om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Susanne Olausson-Westermark Specialpedagogiska institutionen

Läs mer

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer