Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder
|
|
- Robert Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt. Barnet börjar delta i samtal och ta del i lekar med andra barn. Sagor intresserar. Barnet lär sig att jämka på sina egna intressen, förstå andra och acceptera en gemensam lösning, en förutsättning för lek med kamrater. Det finns en stark koppling mellan tidiga utvecklingsavvikelser och senare diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder. ESSENCE-begreppet (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) är myntat av Christopher Gillberg. Det omfattar just små barn med utvecklingsavvikelser och innebär att symtom i småbarnsåren ofta är förknippade med en eller flera neuropsykiatriska funktionshinder senare i livet. Små barn med avvikande språkutveckling får t.ex. ofta ytterligare neuropsykiatriska diagnoser under skoltiden. Regleringssvårigheter, såsom skrikighet, sömnsvårigheter och matproblematik är vanliga kontaktorsaker på BVC. De kan också utgöra tidiga tecken på neuropsykiatriska problem, såsom autism. Landstingsstyrelsen fattade i september 2013 beslut om att screening för autism skulle ske inom barnhälsovården i Sörmland. Tidig upptäckt och tidiga insatser för barn med utvecklingsavvikelser kan göra stor skillnad för det individuella barnet och förbättra dess förutsättningar för ett hälsosamt liv. Språklig utveckling Barnets tidiga språkutveckling grundläggs i en nära känslomässig relation. Språkutveckling förutsätter en stimulerande miljö och att barnet inte har några hämmande utvecklingsavvikelser. Språket har en nära relation till barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. En språkstimulerande miljö där barnet ges möjlighet att utveckla sitt ordförråd och sin ordförståelse genom samtal och bokläsning främjar barnets hälsa och utvecklingen generellt. Den typiska språkutvecklingen för barn i 2,5-3 års ålder, oavsett om de bor i en familj där man talar ett eller flera språk, är att de är intresserade av att kommunicera och samspela i lek med både vuxna och barn. Uppskattningsvis har 2 ½-åringen förståelse för ca ord (impressivt ordförråd) och har minst 50 olika ord som de kan uttrycka (expressivt ordförråd). De förstår instruktioner som t ex. "Var är dockan?, Gå och hämta pyjamasen!, Lägg bilen i väskan!" och kan själva ställa frågor som t ex "Var är bollen? eller Vem är det?". Språkliga avvikelser i denna ålder indikerar risk för fortsatta språkliga svårigheter och problem, såsom beteendeproblem, kamratproblem, inlärningssvårigheter och andra skolsvårigheter. Tidiga insatser har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling. En- och flerspråkiga barns taldebut sker vid samma ålder. Ett flerspråkigt barn som regelbundet exponeras för svenska i förskolan kan redan efter ca 1 2 år uttrycka sig på hög grammatisk nivå på båda språken. Mot bakgrund av ovanstående utförs vid 2,5 års ålder strukturerad utvecklingsbedömning som innefattar en bedömning av barnets kommunikations- och samspelsförmåga samt en språkscreening. Vid utfall i dessa bedömningar genomförs även en föräldraenkät M-CHAT R som kartlägger barnens kommunikations- och samspelsförmåga ytterligare. Syfte Syftet med den strukturerade utvecklingsbedömningen är att bedöma barnets: medverkan, koncentration, kommunikation och samspel språkförståelse förmåga att benämna föremål förmåga att tala i meningar av minst två ord
2 Inför besöket Frågeformulär till föräldrar - språkscreening 2,5 år (bilaga 1) skickas till föräldrarna tillsammans med inbjudan till besök. Gå igenom BHV-journalen och tidigare hälsoövervakning, utveckling och tillväxt. Var speciellt uppmärksam på: joller och tidigare språkbedömningar problem med öron/hörsel ärftlighet för sen språkutveckling, neuropsykiatriska diagnoser och/eller läs- och skrivsvårigheter flerspråkig miljö, notera vilket språk som talas i familjen och i omgivningen Kommunikation och samspel/joint attention Metoden är utarbetad av barnläkare Gudrun Nygren och baseras på BHV-sjuksköterskans kompetens och bedömning. Sjuksköterskan kontrollerar följande vid 2,5 år, se Arbetsblad Strukturerad utvecklingsbedömning 2,5 år (bilaga 2): 1. Reagerar barnet på sitt namn? (Vänder sig mot den som tilltalar barnet.) 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka sedan på något en bit bort och säg Titta! För Ja-svar krävs att barnet tittar på det du pekar på och inte enbart på t.ex. din hand 4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något, t.ex. i en bok? 5. Kan barnet samspela/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder? T.ex. mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt att du tittar på. Två eller fler nej räknas som positivt utfall och föranleder vidare bedömning med M-CHAT R. Språkscreening 2,5 år I språkscreeningen bedöms barnets förmåga att förstå verbalt ställda frågor och uppmaningar utan kompletterande kroppsspråk. Barnet behöver inte uttala ord rätt, men föräldrarna ska kunna förstå vad barnet menar. Till exempel kan ljudhärmande uttryck som muu och voff räknas som ord i denna ålder. Dålig språkförståelse och/eller föräldraoro ska alltid tas på allvar och remitteras till logoped. Screeningmaterialet i stora väskan används till barn i åldern 2,5 år +/- 2 månader. Vid 3 år +/- 2 månader kompletterar man med materialet i lilla väskan. Material Arbetsblad (bilaga 2) Språkscreeningsväska 2,5 år, med innehåll: o docka o boll o kopp och fat o ko o hund o stor och liten bil o tesked Metod Innan du börjar undersökningen bör du berätta för barnet vad som ska ske. Barnet kan sitta i förälders knä, själv på stol eller på golvet tillsammans med den som utför screeningen. Tänk på att ditt eget kroppsspråk kan påverka resultatet. Presentera inte alla saker samtidigt. Om barnet är blygt och/eller inte vill medverka kan det vara bra att starta bedömningen med uppgifter (5-8) som inte kräver något verbalt svar. De är uppgifter som kan upplevas som mindre kravfyllda och talande barn kommer ofta igång efter en stunds lek.
3 Manual till Arbetsblad Strukturerad utvecklingsbedömning 2,5år (bilaga 2) Frågorna 1 4 handlar om barnets språkproduktion och frågorna 5 8 om barnets språkförståelse. Samtidigt som barnet leker, anteckna i arbetsbladet vad barnet säger. 1. Talar barnet spontant, d.v.s. på eget initiativ, till skillnad från att svara på direkta frågor? 2. Skriv i arbetsformuläret hur barnet uttalar orden. Säg t.ex. titta, här kommer en 3. Försök få barnet att härma ljud. Säg t.ex. vad säger hunden?, vad säger kon?, hur låter bilen? 4. Använder barnet två-ordssatser, t. ex titta vovve? 5. Förstår barnet prepositionerna i och på? Säg t.ex. lägg skeden i väskan eller sätt fatet/tallriken på koppen/muggen. 6. Förstår barnet begreppen stor och liten? Säg t.ex. var är den stora bilen? eller kör den lilla bilen till mamma/pappa. 7. Be barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv och dockan. Säg t.ex. titta här är dockans näsa. Var är din näsa? 8. Förstår barnet enkla uppmaningar? Säg t.ex. ge mig bollen eller hjälp dockan att dricka. 9. Medverkar barnet bra? 10. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren? 11. Allmänna kommentarer Språkscreening av flerspråkiga barn Testmaterialet och manualen används även vid screening av barn med annat modersmål. Frågorna ställs via förälder eller tolk som ska upprepa exakt det som sägs. Barnet väljer själv på vilket språk det vill svara. Notera i arbetsbladet vilket språk barnet använder. Flerspråkiga barn bedöms enligt samma princip som enspråkiga barn. Om barnet verkar försenat på sitt modersmål, eller vid föräldraoro, remittera alltid till logoped. Läs mer om språkbedömning av flerspråkiga barn på rikshandboken, Språkbedömning av flersprakiga barn Instruktioner till tolk eller förälder som tolkar åt barnet Informera vederbörande om att du ska testa barnets språk- och kommunikationsförmåga. Be föräldern/tolken att exakt upprepa det du säger, utan tillägg av gester eller förklaringar till barnet. Förklara varför det är viktigt att tolken eller föräldern inte hjälper barnet i denna undersökning. Ex. på kompletterande frågor till föräldrar med flerspråkiga barn Vilket språk talas huvudsakligen i familjen? Hur är barnets språkutveckling jämfört med syskon och andra jämnåriga? Hur länge har barnet varit placerad i förskola? Förstår barnet vad ni säger? Förstår ni vad barnet säger? Bedömning och åtgärder Gå igenom frågeformuläret med föräldrarna. Föräldrarnas uppfattning om barnets utveckling, hälsotillstånd, språkförståelse och uttrycksförmåga ska vägas samman med resultatet av språkbedömningen. Var speciellt uppmärksam ruta 1, 4, 8 i Arbetsbladet (bilaga 2). Det är viktigt att komma ihåg att språkscreeningens krav på 50 talade ord, tvåordsmeningar, förståelse av enkla instruktioner och begrepp (i/på, stor/liten) är relativt lågt ställda. Detta gäller även krav vid uppföljande bedömning vid 3 år d.v.s. barnet ska förstå längre instruktioner (i två led) och kombinera treordsmeningar.
4 M-CHAT R Frågeformuläret är utvecklat för att bedöma symtom på autismspektrumstörning (ASD). Formuläret är validerat och finns att ladda ner på på flertalet språk. Det lämnas ut till vårdnadshavare vid 2,5 årsbesöket om positivt utfall på bedömningen av kommunikation och samspel eller om språkscreeningen indikerar avvikelser. Vårdnadshavaren tar med formuläret hem och fyller i innan det skickas åter till BVC. För alla punkter utom 2, 5 och 12 indikerar svaret NEJ risk för ASD; för punkterna 2, 5 och 12 indikerar JA risk för ASD. LÅGRISK: Total poäng på 0-2; om barnet är yngre än 24 månader, screena igen efter att han/hon fyllt två år. Ingen ytterligare åtgärd nödvändig såvida inte annan utvecklingskontroll indikerar risk för ASD. MEDELRISK: Total poäng på 3-7; Gör en intervju kring frågorna för att få ytterligare information om risk-indikerande svar. Om M-CHAT-R/F-poängen ligger kvar på 2 eller högre har barnet screenat positivt. Nödvändig åtgärd: Remittera barnet för diagnostisk utredning och bedömning av huruvida han/hon har behov av tidiga insatser. Om poängen på uppföljningen är 0-1 har barnet screenat negativt. Ingen ytterligare åtgärd nödvändig såvida inte annan utvecklingskontroll indikerar risk för ASD. Barnet bör screenas igen vid framtida besök på barnavårdscentral. HÖGRISK: Total poäng på 8-20; Det är acceptabelt att förbigå uppföljningen och remittera omedelbart för diagnostisk utredning och bedömning av huruvida barnet är kandidat för tidiga insatser. Vid utfall på M-CHAT R-formuläret kan BHVpsykolog konsulteras och kontakt kan tas med förskolan, se figur. Teambesök 3 år tidigareläggs. Vid teambesöket verifieras utfallen i M-CHAT R genom en kortare intervju. Därefter vidareremittering enligt figuren.
5 Remittera till logoped om barnet använder 0 25 ord barnet inte talar i två-ordsmeningar barnet har bristande språkförståelse (t.ex. inte förstår en enkel uppmaning) föräldraoro finns kring barnets tal-, språk- och kommunikationsförmåga barnet stammar barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja Uppge i remissen (EDI-remiss) sammanfattning av språkobservationen barnets förmåga till medverkan tidigare/nuvarande sjukdomar, prematuritet tidigare/nuvarande kontakt med habiliteringen misstänkt/konstaterad hörselnedsättning om barnet är adopterat, i så fall ange när vilket/-a språk som talas i hemmet behov av tolk vid besöket om remiss även går till psykolog/hörselvårdssektionen Uppföljning på BVC efter 6 månader barnet använder ord barnet medverkar svagt men verkar förstå bra Vid remiss till logoped ska barnet alltid remitteras även till hörselvårdssektionen Uppge i remissen varför remissen skickas hörselgångsstatus/uteslutande av vaxpropp behov av tolk vid besöket om remiss gått till annan vårdgivare kontaktuppgifter till anhörig Remittera till psykolog om barnet inte ger blickkontakt barnet inte ger signaler till kommunikation medelhöga poäng i M-CHAT R (3-7 poäng) Remittera direkt till Habiliteringen om höga poäng på M-CHAT R (8-20 poäng) konsultation med MBHV-psykolog och förskoleinformation inger stark misstanke om autism BHV-läkare utfärdar remissen Uppge i remissen (EDI-remiss) Frågeställning, aktuell problembeskrivning Föregående konsultation (med vem och när) Tidigare/nuvarande sjukdomar, prematuritet, Hereditet Om remiss gått till annan vårdgivare Kontaktuppgifter anhörig Tolkbehov För mer info se remisskriterier externa webben.
6 Remittera till barnläkare om man vid teambesök misstänker neurologisk sjukdom, syndrom eller liknande Uppge i remissen (EDI-remiss) Frågeställning, aktuell problembeskrivning Föregående konsultation (med vem och när) Tidigare/nuvarande sjukdomar, prematuritet, Hereditet Om remiss gått till annan vårdgivare Kontaktuppgifter anhörig Tolkbehov För mer info se remisskriterier externa webben. Dokumentation I BHV-journalen på sidan 4, i respektive kolumn antecknas resultatet av undersökningarna enligt de dokumentationsanvisningar som hör till journalen. Kommentarer eller detaljerad journalanteckning skrivs i löpande text. Arbetsbladen, föräldraformulären, konsultremisser och remissvar ska bevaras i BHVjournalen (se Administrativa rutiner).
Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder
Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt. Barnet börjar delta i samtal och ta del i lekar med
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merTalscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
Läs merSpråkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?
Läs merSpråkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning
Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merInformation angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merManual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg
Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år
Läs merManual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Läs merManual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHV-sjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merManual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHVsjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs mer3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring
Läs merHÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC
HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC Centrala Barnhälsovården Göteborg juni 2012, reviderad mars 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 TIDSÅTGÅNG... 4 LOKALER... 4 UTRUSTNING...
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merLogopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merSpråkutveckling 0-3 år
Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merHälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga
Läs merPROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION
Centrala Barnhälsovården Göteborg PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren Eva Sandberg,
Läs merårs hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar
Läs merI begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Läs mer2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION
2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren, Eva Sandberg, Lena Holmberg, Thomas Arvidsson, Agnetha Strömbom och
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj
Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merManual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg
Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merPedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merKOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK
KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK Vi föds med en förmåga och beredskap till kommunikation. Spädbarnet ger signaler som föräldern svarar på och dialogen utgår således från barnet till omgivningen. En trygg anknytning
Läs merHälsoundersökning vid 4 år
Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården
Läs merRemissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merÖrsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merRemiss - Utredning av språklig förmåga
Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,
Läs merHälsobesök 4 år. 60 minuter
Hälsobesök 4 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Utveckling
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vera Lilla Vera är snart 19 månader och kommer idag på 18 mån hälsobesök. Det har varit
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991
ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991 Oversatt av Helena Sehlin Barnets namn: Personnummer: Kön: Ålder: Informant Bedömare: Datum: Intervjun är avsedd
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merHälsobesök 5 år. 60 minuter
Hälsobesök 5 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla Alla
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs mer3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:
3-ÅRSENKÄT Välkommen till BVC! Inför 3-årsbesöket ber vi er att besvara ett antal frågor om er och ert barns situation. Syftet med detta är att kunna anpassa besökets innehåll efter det som är aktuellt
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merModifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju
Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merVårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning
Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...
Läs merBERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE
LYSSNA, BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE BARN BEMÄSTRAR & UTVECKLAR SPRÅK I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL 8 June 2018 barbro.bruce@hkr.se 2 SPRÅKUTVECKLING ÄR INTE
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merRemisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland
Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg.
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merTill dig som vill remittera till Vårängens språkförskola
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som
Läs merPsykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merSPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE
SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE Dyslexiföreningen, Malmö 10 november 2016 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI
Läs merEn förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda
Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens
Läs merÄr Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande
Läs mer2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10
Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merManual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merLandstinget Västmanland sept 2009 Länshandboken Barnhälsovården
HÖRSEL Allmänt Det är viktigt att upptäcka hörselskador så tidigt som möjligt. Redan under barnets första levnadsår är det en förutsättning för bästa möjliga samspel mellan barn och vårdare att barnet
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merPedagogisk kartläggning för barn i förskolan
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan Till er som använder materialet pedagogisk kartläggning Detta dokument är avsett för förskolan och innehåller tre delar: Pedagogisk kartläggning Lathund Arbetsgång
Läs merAvslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder
Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5
Läs merDyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs mertar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merTidig upptäckt av autism och andra
Tidig upptäckt av autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter Mötet med familjen på BVC VÄRNA VÅRA YNGSTA STOCKHOLM 16-17 OKTOBER GUDRUN NYGREN, MED DR GILLBERGCENTRUM GÖTEBORGS UNIVERSITET ÖVERLÄKARE
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merEgenremiss läs- och skrivutredning i skolålder
Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att
Läs merHandlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.
Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merEgenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merHandlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument
M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs merväskor fyllda med språklust!
väskor fyllda med språklust! Projektet Språk-kedjans väskor är framtagna för att du som förälder ska få tips om hur du och ditt barn kan leka och arbeta med språket. Väskorna passar speciellt bra att använda
Läs merINTE BARA SEN SPRÅKUTVECKLING. Innehåll. Hur vanligt är språkstörning?
INTE BARA SEN SPRÅKUTVECKLING Stockholm 12 oktober 2019 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED, DOCENT GILLBERGCENTRUM & ENHETEN FÖR BARNNEUROPSYKIATRI & LOGOPEDI BARN- OCH UNGDOM, DROTTNING SILVIAS BARNSJUKHUS,
Läs mer2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll
Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och
Läs mer