Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Transkript

1 Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser

2 Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser är att utveckla och börja pröva en modell där små barn med utvecklingsmässiga och neuropsykiatriska svårigheter erbjuds insatser utifrån behov i en mer sammanhållen organisatorisk struktur. Projektets övergripande mål är att skapa förutsättningar för att barn 0-5 år med utvecklingsrelaterad problematik inom minst två områden (dessa områden specificeras under rubrik Vilka barn skall vi vara uppmärksamma på i projektet ), upptäcks och får samordnade och väl anpassade insatser så tidigt som möjligt. Barnen skall inte behöva slussas runt och ha väntetider mellan olika vårdgivare i den omfattning som de har idag. Projektet ska förbättra samverkan runt individen och verksamheterna ska samlas kring barnet med familj. Ett helhets- och tvärprofessionellt perspektiv skall prägla bedömningar och planerade insatser för barnet tidigt. Till att börja med görs en pilotstudie i Marks kommun. Det innebär att ni som arbetar inom barnhälsovården i Marks kommun blir involverade i projektets pilotfas. Denna informationsbroschyr är tänkt att vara till stöd för er när ni nu skall pröva att arbeta på ett lite annorlunda sätt än tidigare. Det är dock bra att veta att vissa detaljer kan komma att ändras med tidens gång, utifrån vad vi ser fungerar och inte fungerar under pågående pilotfas. Vilka barn skall vi vara uppmärksamma på i projektet? Projektets målgrupp är barn som uppvisar (eller med tydliga exempel beskrivs ha) svårigheter inom två eller flera av områdena nedan: Språklig utveckling Motorisk utveckling Förväntade kunskaper för åldern Koncentration/uppmärksamhet Hypo- eller hyperaktivitet Socialt samspel Omfattande mat- och/eller sömnstörning som varat under större delen av barnets liv Tydlig överkänslighet för sinnesintryck inom något/några av områdena hörsel, känsel, smak och syn Impulsivitet och/eller mycket kraftiga vredesutbrott som varit återkommande under lång tid Har barnet svårigheter inom något av dessa områden är det vanligt att barnet har svårigheter inom flera områden. Det är därför av stor vikt att barnhälsovården utforskar detta vidare via frågor till föräldrar och, vid samtycke, förskolepersonal när oro väcks.

3 Identifiering av svårigheter Som framgår av bilden nedan kan barnet aktualiseras vid BVC för bedömning avseende misstänkta utvecklingsmässiga svårigheter genom att förskolan, med föräldrars samtycke, kontaktar BVC. Det kan också vara så att föräldrarna själva kontaktar BHV-sjuksköterskan och beskriver svårigheter som föranleder oro och som leder till att extra besök på BVC bokas. Utvecklingsmässiga svårigheter kan även beskrivas av föräldrar vid ordinarie hälsokontroller på BVC och/eller BHV-sjuksköterskan noterar själv svårigheter hos barnet vid besök på BVC. Det är viktigt att poängtera att det inte bara är BHV-sjuksköterskan som kan bli kontaktad av förskolan utan att hen också, med föräldrars samtycke, kontaktar förskolan för att inhämta information som en del i sin första bedömning på BVC. Flödesschema inom vården under projekttiden Vid BVC-besök gör BHV-sjuksköterskan en första bedömning kring vilka områden barnet förefaller ha svårigheter inom. Till stöd i denna process har BHV-sjuksköterskan som vanligt hjälp av MBHV-psykolog via konsultationsträffarna och vid behov distriktsläkare kopplad till BVC. BHV-sjuksköterskan kan även, med vårdnadshavares tillåtelse, behöva inhämta information från aktuell förskola/pedagogisk omsorg. Om barnet förefaller ha svårigheter inom endast ett tydligt avgränsat problemområde hanterar BHVsjuksköterskan problemet på samma sätt som hen brukar, hen följer alltså normalrutin. Det kan t.ex. innebära att man enbart skriver en remiss till fysioterapeut vid motoriska svårigheter eller enbart remiss till logoped vid språkliga svårigheter. Om barnet observeras och/eller beskrivs ha svårigheter inom minst två utvecklingsrelaterade problemområden föreslår BHV-sjuksköterskan att barnet bokas in på Specialist-BVC. Parallellt med att besök på Specialist-BVC bokas inhämtar BHV-sjuksköterskan samtycke från föräldrarna att lämna ut en folder med frågor kring barnets beteende och utveckling till aktuell förskola/pedagogisk omsorg. Denna folder är tänkt att vara till stöd vid bedömningen på Specialist-BVC. Om föräldrarna

4 samtycker skickas foldern till aktuell förskola och de ombeds fylla i foldern tillsammans med föräldrarna och sända den åter till BVC innan datum för Specialist-BVC-besök. Då barnet kommer till Specialist-BVC görs en teambedömning av BHV-sjuksköterska, barnläkare och mödra- och barnhälsovårdspsykolog. Besöket på Specialist-BVC kan resultera i att barnet får fortsatta vårdkontakter enligt ordinarie arbetssätt (följer alltså normalrutin), att barnet aktualiseras för en vidare tvärprofessionell funktionsbedömning via projektteamet i Mark eller att remiss sänds direkt till Barn- och ungdomspsykiatrins Neuropsykiatriska mottagning i Borås. Det kan också vara så att barnläkaren beslutar vid Specialist-BVC att, parallellt med initiering av andra kontakter, remiss för vidare somatiska utredningar skall sändas till barn- och ungdomsmedicin eller annan lämplig specialistenhet. Följande bild illustrerar flödet inom vården under projekttiden:

5 Vad händer på Specialist-BVC? För barn som tillhör projektets målgrupp bokas 60 min besök/ barn (inkl gemensam diskussion kring vidare åtgärder i teamet). Vi ser helst att båda vårdnadshavarna deltar tillsammans med barnet. Besöket äger rum på barnets BVC. Under besöket sker följande: BHV-sjuksköterskan inleder besöket genom att under ca min sammanfatta anledningen till besöket, information från BHV-kontroller, från förskolan, eventuella andra undersökningar som tidigare gjorts etc. Därefter gör barnläkaren en medicinsk bedömning. Vid behov kan en del av teamet då gå ut om barnet upplever att det är för många människor som iakttar. Parallellt med punkt ett (BHV-ssk sammanfattar vad som hittills framkommit) så får barnet röra sig fritt i rummet. Det bör finnas tillgång till åldersadekvata leksaker i rummet. Om barnet inbjuder till samspel med någon i teamet bör man gensvara. Det ger även värdefull information att aktivt söka kontakt med barnet och se hur barnet gensvarar och leker. Under besöket gör teamet en värdering av barnets funktionsnivå. Värderingen grundar sig på redan inhämtad information, vad föräldrarna berättar vid besöket och teamets egna iakttagelser under besöket. Teamet rekommenderas utgå från följande domäner: Känslomässig utveckling Social-relationell utveckling Språklig och social kommunikation Kognitiv utveckling Fysisk motorisk utveckling Till stöd i värderingen kan följande nivåer has i åtanke: Över förväntad nivå Förväntad nivå Ojämn eller under utveckling Under förväntad nivå (dvs försenad eller avvikande) Under slutet av besöket diskuteras med vårdnadshavare vilka vidare insatser som kan vara aktuella. Vissa insatser kan beslutas redan vid besöket, andra får teamet diskutera och BHV-sjuksköterskan återkomma till familjen med besked om senare.

6 Hur gör vi med de barn som vi bedömt skall erbjudas kontakt med projektteamet i Mark? När ni (barnläkare, mödra- och barnhälsovårdspsykolog och BHV-sjuksköterska) efter specialist-bvc kommit överens om vilka barn som skall erbjudas kontakt med Projektteam Mark skrivs remiss till projektteamet. Totalt nio barn kan erbjudas kontakt mellan mars och juni Separat information kommer där adress till remissmottagare samt vilken information vi önskar i remissen beskrivs. BHV-sjuksköterskan skriver remissen så att remissen finns i barnets barnhälsovårdsjournal. Inför att remiss skrivs behöver båda vårdnadshavare ha samtyckt till insatsen och det är viktigt att ni förmedlat till föräldrarna, i övergripande drag, vad som kommer att hända i projektteamet (se rubrik Arbetet i projektteam Mark ). Eftersom kommunens specialpedagog är en del av projektteamet behöver vårdnadshavare också godkänna detta via blankett (se separat dokument Godkännande av specialpedagogisk observation ). Påskriven blankett bifogas remissen som sänds till projektteamet per post. Arbetet i Projektteam Mark En dag i veckan (veckodag måndagar) kommer några olika professioner att bilda Projektteam Mark på lasarettet i Skene. De kommer att bedriva sin verksamhet i Specialistcentrum för barn och ungas lokaler. Teamet kommer att bestå av professionerna logoped, specialpedagog, psykolog, fysioterapeut och barnläkare och kommer från olika verksamheter som ingår i projektet. Specialistkompetens från BUP Neuropsykiatrisk mottagning i Borås kommer också att vara knuten till teamet och vid behov kan de göra kompletterande bedömningar. Det finns även en teamledare, en samordnare och en administratör kopplad till projektteamet. Tre barn kommer att påbörja kontakt med projektteamet i början av mars, fyra veckor senare börjar ytterligare tre barn sin kontakt och ytterligare fyra veckor senare börjar ytterligare tre barn sin kontakt. När projektteamet mottagit remiss från er kommer kallelse med tider, kontaktuppgifter till samordnare och administratör samt information om arbetsprocessen i teamet att skickas hem till familjen. Kontakten med teamet startar därefter genom ett uppstartsamtal där föräldrarna får träffa två professioner från teamet. Därefter följer två veckor med bedömning hos psykolog (kognitiva förmågor), logoped (språkliga förmågor) och fysioterapeut (motoriska förmågor). Alla barn kommer att få träffa alla grundprofessioner i projektteamet. Anledningen till att vi vill pröva att göra så är att det är vanligt att svårigheter annars missas. Parallellt gör specialpedagog bedömning av funktionsnivå i förskolemiljö ute på förskolan. Då alla bedömningar är slutförda diskuteras resultatet från dessa på teamkonferens. Där sammanställer man barnets styrkor och svårigheter utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv och skapar gemensam konklusion kring vad barnet behöver. Detta återkopplas veckan därefter till föräldrarna vid ett besök. Vid återkopplingssamtalet skapar man, tillsammans med föräldrarna, en plan för fortsatta insatser. Aktuell BHV-sjuksköterska inbjuds till återkopplingssamtalet eftersom hen är spindeln i nätet och utgör en trygghet för familjen.

7