Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Transkript

1 Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post:

2 2 (6) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förskolan Grundskolan Förskoleklass Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Skolår Revidering Arbetsgång vid screening... 5 Bilaga 1.Tecken som kan tyda på läs- och skrivsvårigheter... 6

3 3 (6) 1. Förskolan Genom att personalen arbetar aktivt med språklig medvetenhet i förskolan kan barn i riskzon för språk- läs- och skrivsvårigheter tidigt upptäckas. Rektorsområdets specialpedagog kan konsulteras och även PPR:s (Pedagogisk Psykologiskt Resursteam). Talpedagog kan tillfrågas vid behov. Barn i riskzon följs upp kontinuerligt av arbetslaget. Vid behov rekommenderas föräldrarna att konsultera logoped. På vårdnadshavares medgivande lämnas information om avvikande språkutveckling vidare till mottagande pedagoger i förskoleklass. TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) används som observationsmaterial i förskolan. 2. Grundskolan 2.1 Förskoleklass Pedagogerna i förskoleklass använder Trullematerialet för att öka barnens språkliga medvetenhet. Språket Lyfter används som kommunövergripande material. Det ska rapporteras in till kommunen i maj. Information om avvikande språkutveckling lämnas vidare till mottagande pedagoger i årskurs Skolår 1 Fonolek genomförs på de elever som inte blir språkligt medvetna under höstterminen i årskurs 1. DLS bas används som kommunövergripande läs-och skrivtest på våren. Det ska rapporteras in till kommunen i maj. Sammanställningen sätts även in i elevpärmarna i arkivet. 2.3 Skolår 2 Vilken bild är rätt? används som kommunövergripande lästest under oktober. Det ska rapporteras in till kommunen under november. Sammanställningen sätts även in i elevpärmarna i arkivet. 2.4 Skolår 3 Skolverkets nationella prov genomförs. Sammanställningen sätts i elevpärmarna i arkivet. 2.5 Skolår 4 I skolår 4 följer klasslärare/ämneslärare i samråd med specialpedagog upp elevernas resultat på de nationella proven. DLS läshastighet används som kommunövergripande lästest. Det ska göras i oktober och rapporteras in till den centrala elevhälsan.

4 4 (6) 2.6 Skolår 5 DLS ordförståelse används som kommunövergripande ordförståelsetest. Det ska göras i oktober och rapporteras in till den centrala elevhälsan. Sammanställningen sätts i elevpärmarna i arkivet. 2.7 Skolår 6 Skolverkets nationella prov genomförs. Sammanställningen sätts i elevpärmarna i arkivet. 2.8 Skolår 7 I skolår 7 följer klasslärare/ämneslärare, i samråd med specialpedagog, upp de elever som inte uppnådde godkända betyg i årskurs Skolår 8 DLS läsförståelse genomförs med alla elever i årskurs Skolår 9 Under vårterminen i skolår 9 görs Nationella prov. 3 Revidering Revidering av denna handlingsplan sker i december 2014.

5 5 (6) 4 Arbetsgång vid screening Pedagogen undersöker alla elevernas individuella språk- läs- och skrivförmåga. Eleven har inga språk, läs- och skrivsvårigheter Ingen åtgärd Eleven har språk- läs och skriv-svårigheter som gör att kunskapskrav inte nås eller leder till andra svårigheter i elevens skolsituation. Eleven anmäls till EHT. Beslut om Åtgärdsprogram. Dålig effekt av åtgärder Fortsatt utredning.

6 6 (6) Bilaga 1. Tecken som kan tyda på läs- och skrivsvårigheter Att känna igen/identifiera barn/elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Förskoleåldern 3-5 år. Producerar färre än tre -ordsmeningar. Har problem med att förstå språk. Detta kan visa sig genom att barnet inte uppfattar språket som förmedlas i stor grupp och det huvudsakligen stödjer sig på kända rutinsituationer och gör det som de andra barnen gör. Utrycker sig osammanhängande och har svårigheter att få fram betydelsen med det de vill säga. Har uttalssvårigheter så att andra inte förstår vad barnet önskar säga. Har problem med att lära sig nya ord och/eller fort glömmer ord trots att det är ord som barnet ofta hör. Visar lite intresse för böcker och högläsning. Har svårigheter med att lära allt som kommer i ordningsföljd, som tex veckodagar, månader, födelsedagar. Visar begränsat intresse för socialt samspel med andra barn och vuxna. Visar begränsat intresse för och/eller tar lite initiativ till lek med andra barn. Har svårigheter med att få tillträde till lek tillsammans med andra, eller ständigt får tilldelat sig underordnade roller i lek. Kommer ständigt i konflikt med andra barn. Har läs- och skrivsvårigheter i släkten. En sen språkutveckling är inte detsamma som att barnet kommer att få läs- och skrivsvårigheter, men risken finns. På samma sätt finns det barn som inte har en försenad språkutveckling, men ändå får läs- och skrivsvårigheter. Skolåldern Eleven har fortfarande svårigheter att känna igen och uttala språkljud. Har svårt för att känna igen rimord. Kan inte förknippa bokstäver med ljud. Läser fel på småord, ändelser och gör omkastningar. Läser långsamt eller fort och slarvigt. Har begränsad läsförståelse. Talar otydligt och uttalar ord fel. Har svårt att säga efter nya ord. Svårt med korttidsminnet. Har svårt med detaljer som t.ex. namn på städer, är bättre på sammanhang. Gör många stavfel. Utesluter delar av ord. Tar fel på höger och vänster. Svårt att lära in tabeller eller längre sekvenser som alfabetet, veckans dagar och årets månader. Hinner inte skriva av tavlan. Har svårt att flytta blicken mellan tavlan och skrivboken. Svårt att uttrycka sig. Svårt att se mönster och system t.ex. grammatik.