Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola

Transkript

1 1 (17) Leksands kommun Box LEKSAND Åkerö skola Gamla Siljansnäsvägen LEKSAND Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning i Leksands kommun och en av kommunens grundskolor, Åkerö skola. Granskningen har gällt skolsituationen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Granskningen har visat på styrkor i verksamheten men också brister och angelägna förbättringsområden. Nedan anges Skolinspektionens krav på åtgärder och rekommendationer för en höjning av verksamhetens kvalitet. Krav på åtgärder Rektor i Åkerö skola måste se till att elever får det särskilda stöd de har rätt till och att det vid behov ges i samtliga ämnen som eleven får undervisning i. (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Skolan måste se till att det vid utvecklingssamtal upprättas individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i alla ämnen som respektive elev får undervisning i. (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Rekommendationer Skolan bör utveckla anpassningen av undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Skolan bör se till att eleverna inte har begränsade möjligheter att nå högre betyg än Godkänt till följd av bristande anpassning av undervisningen, bristande tillgång till material och uppgifter och/eller bristande tillgång till alternativa verktyg. Skolan bör vidta ytterligare insatser så att elever i läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi ges möjlighet att, som en del i anpassningen av undervisningen i alla ämnen, använder de alternativa verktyg de behöver. Skolan bör utveckla arbetet med åtgärdsprogram. Skolan bör på skolövergripande nivå utveckla arbetet med att följa upp och analysera måluppfyllelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (17) I det kommunövergripande arbetet med uppföljning och utvärdering av verksamheten bör måluppfyllelsen för alla elever belysas. Samverkan bör utvecklas mellan personalen i skolan när det gäller arbetet med att anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Huvudmannen ska senast den 2 maj 2011 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som har vidtagits inom ovanstående områden. Mer information om detta ges nedan under rubriken Uppföljning. Skolinspektionens granskning av skolsituationen för elever i läsoch skrivsvårigheter/dyslexi i Leksands kommun och Åkerö skola. Bakgrund Skolinspektionen genomför under perioden maj - december 2010 en kvalitetsgranskning av skolsituationen i grundskolan för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Granskningen av Leksands kommun och Åkerö skola ingår i detta projekt. De metoder och underlag som ligger till grund för detta beslut är dokumentanalyser, intervjuer samt verksamhetsbesök. Den 7 september 2010 intervjuades kommunens förvaltningschef, chefen för grundskolan och en representant från den centrala elevhälsan. Den 30 augusti - 1 september 2010 besöktes Åkerö skola. Intervjuer genomfördes med rektorer, lärare, specialpedagoger, elever och vårdnadshavare. Lektionsbesök gjordes i olika årskurser och ämnen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om elever med dyslexi (även benämnt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi) får en likvärdig utbildning och möjligheter att nå nationella mål. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som är relativt vanligt förekommande. Enligt forskning kan det vara associerat med fonologiska svårigheter vilket bl.a. kan innebära problem med att hantera språkljud och att sammankoppla språkljud med bokstavstecken. Detta kan medföra problem med ordigenkänning. 1 De sekundära konsekvenserna av detta kan bli många eftersom det skrivna ordet är en viktig nyckel för kunskapsinhämtningen i så gott som alla ämnen. Vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi lär sig eleverna sannolikt att läsa på samma sätt som andra elever, men det krävs mer tid och en väl fungerande anpassning av undervisningen. Forskning pekar på att det är viktigt att dessa elever inte bara ges rika möjligheter att läsa, skriva och samtala, de kan också behöva ha tillgång till olika slag av alternativa verktyg. 2 Det är även betydelsefullt att de undervisas av lärare som har kompetens att möta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det finns forskning som belyser faktorer som är betydelsefulla vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men det är oklart vilket genomslag denna kunskap har fått i skolornas arbete. 1 Vetenskapsrådet (2007). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2007:2 och Myrberg, M. (red) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. 2 Alternativa verktyg, ibland benämnt kompensatoriska hjälpmedel, kan vara olika former av skriv- och läshjälpmedel som elektroniska böcker, inlästa läromedel, talsyntes och skanner för att få sidor ur läroböcker upplästa, datorprogram för stavningskontroll m.m.

3 3 (17) Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats ( Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området kommer att redovisas i en sammanfattande kvalitetsgranskningsrapport våren Beskrivning av skolan Åkerö skola är en grundskola med cirka 380 elever i förskoleklass och årskurs 1-9. Skolan har två rektorer, en med ansvar för förskoleklass och årskurserna 1-6, en med ansvar för årskurserna 7-9. Till skolan hör också kommunens verksamhet för elever mottagna i särskolan och en undervisningsgrupp för elever med autism. Ett antal elever som är mottagna i särskolan får sin utbildning som s.k. integrerade elever i grundskolan. Enligt uppgift från skolledningen är andelen elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ungefär sex procent. Bedömningsområden Kvalitetsgranskningen inriktas mot sex bedömningsområden som grundas på författningar 3 och forskning. 4 Det är områden som bedöms vara av betydelse för att elever som är i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ska få en likvärdig utbildning och möjligheter att nå nationella mål. 1. Att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här bedöms arbetet med att uppmärksamma elevers läs- och skrivutveckling, kartlägga läsoch skrivsvårigheter samt utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 2. Den undervisande personalens utbildning och kompetens. Här bedöms om den undervisande personalen har pedagogisk högskoleutbildning och om de har tillgång till kompetensutveckling inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 3. Anpassning av undervisningen. Här bedöms om undervisningen anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. I det ingår även tillgång till alternativa verktyg. 4. Särskilt stöd. Här bedöms arbetet med att ge särskilt stöd. 5. Uppföljning, analys och utveckling av verksamheten. Här bedöms hur kunskapsresultat följs upp och om uppföljning och analys ligger till för grund för beslut om åtgärder som syftar till att utveckla verksamheten och nå en högre måluppfyllelse för eleverna. 6. Samverkan. Här bedöms om det bedrivs en samverkan som syftar till att främja elevernas utveckling och lärande års skollag, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), grundskoleförordningen. 4 Vetenskapsrådet (2007). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2007:2 och Myrberg, M. (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter.

4 4 (17) Motivering till beslutet 1. Att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och, med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper, främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. 5 Bedömningen i detta avsnitt grundas på om - skolan uppmärksammar elevers läs- och skrivutveckling och kartlägger läs- och skrivsvårigheter - utredning görs om det finns anledning att anta att det föreligger läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och att såväl organisations-, grupp- som individnivå då beaktas - extern expertis anlitas om det behövs kompletterande kompetens vid utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att det i Leksands kommun och Åkerö skola bedrivs ett arbete med att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I detta arbete finns det tillgång till såväl intern som extern specialkompetens. I de utredningar som har gjorts i den kommunövergripande centrala elevhälsan har det beaktas såväl skolans organisation, den samlade lärarkompetens, undervisningens innehåll, metoder och lärandemiljö samt elevens styrkor och svårigheter, dvs. faktorer på organisations-, grupp- och individnivå. Rutinerna för detta arbete förändras under hösten 2010 och det är vid tidpunkten för Skolinspektionens granskning oklart hur arbetet med att belysa dessa aspekter kommer att bedrivas fortsättningsvis. Skolinspektionen vill framhålla vikten av att kommunen och skolan ser till att dessa faktorer beaktas även fortsättningsvis. Skolinspektionens iakttagelser Leksands kommun har en handlingsplan för arbetet med att uppmärksamma, kartlägga och utreda elever i läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Planen omfattar förskola till och med gymnasium. Handlingsplanen och arbetsgången syftar till att elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ska upptäckas tidigt och få det stöd de behöver. I Åkerö skola kartläggs alla elever med hjälp av LUS 6. Enligt kommunens handlingsplan ska en sådan kartläggning ske av alla elever i förskolan och i årskurs 1-4 samt i 5 1 kap. 2 och års skollag, Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, 5 kap. 1 grundskoleförordningen. 6 LUS, Läsutvecklingsschema, ett kvalitativt individuellt schema över läsutveckling från förskola till vuxen. (BIBO)

5 5 (17) årskurs 5 för de som inte nått målen i årskurs 4. I årskurs 6 och 7 används Språket på väg 7 och i årskurs 8 sker individuell uppföljning av de elever vars tidigare resultat indikerat att har haft svårigheter i sin språkutveckling. Om det i arbetet med att följa elevernas läs- och skrivutveckling, eller vid skolans arbete med kartläggningar, uppmärksammas att en elev kan vara i läs- och skrivsvårigheter, är det läraren i första hand som ansvarar för att insatser görs. Om dessa inte ger förväntat resultat ska ett samarbete påbörjas mellan lärare, specialpedagog, skolsköterska och eventuell annan berörd personal. En så kallad pedagogisk kartläggning görs av någon av skolans fyra specialpedagoger. I den pedagogiska kartläggningen belyses nulägessituation gällande språkutveckling och läs- och skrivförmåga. Material som används är Fonolek 8, Lyssna på orden 9 och Språkresan 10, Trulle (Testa språket med Trulle) 11, Provia 12, UMESOL 13, God läsutveckling 14, DLS 15, DLSM 16, IL-basis 17, H4 18, Läskedjor 19, LS 20. Resultaten diskuteras med elev och vårdnadshavare varefter fortsatta insatser vidtas. Skolans arbete med anpassning av undervisningen och särskilt stöd behandlas i avsnitt 3 och 4. Uppföljning görs av insatserna och vid behov behandlas ärendet vid en elevvårdskonferens. Om insatserna inte ger förväntat resultat involveras ett så kallat När-team där 7 Språket på väg, ett material för årskurs 6-9 i svenska och svenska som andraspråk för kartläggning av läsning och läsförmåga samt tala och skriva. (Skolverket) 8 Fonolek, screening av fonologisk medvetenhet ur tre aspekter. För förskoleklass och årskurs 1. Normerat grupprov. (Östersunds kommun) 9 Lyssna på orden. Kartläggning av fonologisk medvetenhet för 6-7 åringar. Provet kan genomföras i grupp. Normerat. (Ing-Read AB) 10 Språkresan. Ett individuellt, processinriktat metodiskt material för att utvärdera och stimulera barns kommunikativa och språkliga förmåga. Materialet är riktat mot barn i förskola, flerspråkiga barn och barn med försenad språkutveckling. (Hogrefe/Psykologiförlaget) 11 Testa språket med Trulle. Fonologisk medvetenhet för förskoleklass och årskurs 1. Icke normerat individualtest. (Gleerups) 12 Provia, datoriserade test av grundläggande språkliga färdigheter inom fem områden. Förskoleklass - årskurs 9. Normerade individualprov. (Logopedkonsult AB) 13 UMESOL, fonologisk medvetenhet, läs- och skrivförmåga samt självbild för årskurs 2-3. Standardiserat individualprov som anger gränsvärden. (Hogrefe/Psykologiförlaget) 14 God läsutveckling. Kartläggning av fem dimensioner av läsutveckling. Förskoleklass till årskurs 3-4. Icke normerat. (Natur & Kultur) 15 DLS, Diagnostiska läs- och skrivprov. Ljudsäkerhet, rättstavning, ordförståelse, läsförståelse och läshastighet. Från årskurs 1 grundskola - årskurs 1 gymnasium. Normerat grupprov. (Hogrefe/Psykologiförlaget) 16 DLSM, Diagnostiska läs- och skrivprov för mellanstadiet. Läsning, tal och språk, rättstavning, skrivning samt elevenkäter. Individualprov för årskurs 4-6. Kvalitativa analyser. (Hogrefe/Psykologiförlaget) 17 IL-basis, grupprov för årskurs 1 och individuella prov för årskurs 2-3. Kan användas under hela läsåret. Sammansatt prov med 13 delprov. Icke normerat. (Hogrefe/Psykologiförlaget) 18 H4, högläsningsprov för årskurs 1-6. Normerat individualprov. (Richard Lindahl, Kungsbacka, egen utgivning) 19 Läskedjor, lästest för bedömning av ordigenkänning/ordavkodningsförmåga. Innehåller deltesten bokstavsoch ordkedjor för årskurs 2-3 samt tecken-, ord- och meningskedjor för årskurs 4 grundskola - gymnasium. Normerat grupprov. (Hogrefe/Psykologiförlaget) 20 LS, Klassdiagnoser i läsning och skrivning. Diktamen, avläsning (ord och nonsensord), ordförståelse och läsförståelse. För årskurs 7-9 grundskola och årskurs 1-2 gymnasium. Normerat grupprov. (Hogrefe/Psykologi-förlaget)

6 6 (17) rektorn, skolans specialpedagoger, kurator, skolsköterska och skolpsykolog deltar. Närteamet beslutar om fortsatta åtgärder, vanligen en läs-och skrivutredning som görs av den specialpedagog som är knuten till den centrala elevhälsan. I kommunens centrala elevhälsa finns det specialpedagog, skolläkare och skolsköterska. Specialpedagogen har i uppdrag att göra utredningar av läs- och skrivsvårigheter av olika slag och ge råd om anpassningar och stödinsatser. Specialpedagogen arbetar på uppdrag av skolorna vilka kan göra en anmälan dit via rektorn eller någon av skolans specialpedagoger. Vid behov anlitas en logoped hos Länslogopedin Dalarna. Ett samarbetsprojekt mellan de centrala specialpedagogerna i kommunen och Länslogopedin Dalarna genomfördes under åren 2006/07 i syfte att korta väntetiderna till logopedmottagningarna och tydliggöra syftet med utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos logoped. Som en del av insatserna utifrån detta gick den centralt anställda specialpedagogen en utbildning, med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, vid Stockholms universitet. Efter denna utbildning började specialpedagogen genomföra utredningar av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vid intervju med den centrala elevhälsan anges att det i dessa utredningar belyses såväl förhållanden rörande den enskilda eleven som vilka lärandemiljö, undervisningsmetoder, hur den enskilda skolan organiserar sin verksamhet m.m. Under höstterminen 2010 övergår nämnda specialpedagog till andra uppdrag. Vid tidpunkten för Skolinspektionens granskning är det inte helt klart hur arbetet ska organiseras fortsättningsvis men det anges i elevhälsan att antalet logopedutredningar via Länslogopedin kan komma att öka. När en utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är klar redovisas resultat och bedömningar för eleven, elevens föräldrar, rektorn och skolans specialpedagog. Specialpedagogen på elevhälsan ger även råd och rekommendationer om hur undervisningen bör anpassas för eleven och vilket stöd, inklusive alternativa verktyg, som eleven behöver. Utifrån detta är det skolans sak att vidta åtgärder. Även i rekommendationerna anges det, enligt elevhälsan, att det har beaktas aspekter på såväl organisations-, grupp- som individnivå. Den centrala elevhälsans specialpedagog behandlar ett fyrtiotal ärenden/utredningar per år varav cirka en fjärdedel från Åkerö skola, något som anges svara väl mot faktiska behov. Ungefär hälften av ärendena brukar avse elever i årskurs 3-6, övriga årskurs 7-9. Att elever före årskurs 3 sällan aktualiseras beror enligt den centrala elevhälsan och rektorerna i Åkerö skola på att lärarna i årskurs 1 och 2 arbetar med att följa och kartlägga elevernas läs- och skrivutvecklingen och ge dem olika former av individanpassat stöd. Om svårigheter trots det kvarstår görs fördjupade kartläggningar och utredningar. Rektorerna på Åkerö skola anger att det är ungefär lika vanligt att läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds i årskurs 4-5 som det är i årskurs 7-8 men det förekommer även i t.ex. årskurs 3. Enligt uppgift från Åkerö skolas skolledning är andelen elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ungefär sex procent.

7 7 (17) 2. Den undervisande personalens utbildning och kompetens Kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Varje kommun ska se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Rektorn har ett särskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 21 Forskning visar att information och kunskap om funktionsnedsättningar är en viktig del i personalens kompetens och att elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi undervisas av lärare som har kompetens inom detta område. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om - undervisning ges av personal som har pedagogisk högskoleutbildning - kompetensutveckling inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ges till lärare Skolinspektionens bedömning All undervisande personal i Åkerö skola har pedagogisk högskoleutbildning. Det finns även tillgång till specialpedagoger, varav några har specialutbildning inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, och speciallärare med en utbildning enligt tidigare utbildningsmodell. Kommunen har gett lärare kompetensutveckling inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Skolinspektionens iakttagelser På Åkerö skola har all personal pedagogisk högskoleutbildning. Skolan är uppdelad i tre arbetsenheter där det i samtliga ingår en specialpedagog. De tre specialpedagogerna har fördjupad kompetens i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och kan ge handledning till lärarna. Det finns även speciallärare som har en utbildning enligt tidigare utbildningsmodell. Kompetensutvecklingsinsatser i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för samtliga lärare har genomförts. Kommunens specialpedagoger fick en fördjupad utbildning i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi läsåret 2006/07. Därefter fick samtliga lärare på Åkerö skola kompetensutveckling i form av en studiecirkel inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i respektive arbetslag. Vid intervjuer med lärarna uppges att denna utbildning upplevs som mycket värdefull. 3. Anpassning av undervisningen Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. Skolan har ett särskilt ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till de böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som 21 2 kap. 3 och års skollag, Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar.

8 8 (17) behövs för en tidsenlig utbildning. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att de själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. 22 Bedömningen i detta avsnitt grundas på om - anpassning av undervisningen görs i alla ämnen - undervisningen utformas så att eleverna ges goda möjligheter att läsa och skriva olika typer av texter och att samtala om dem - eleverna ges möjligheter att redovisa uppgifter och kunskap på alternativa sätt - lärarna samtalar med respektive elev om elevens läs- och skrivutveckling och kunskapsutveckling - eleverna har tillgång till alternativa verktyg 23 Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens samlade bedömning är att anpassningen av undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver utvecklas i Åkerö skola. Resultat och rekommendationer utifrån utredningar av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har inte ett tydligt genomslag vid anpassningen av all undervisning. Det finns goda exempel på att anpassning görs av undervisningen exempelvis genom att bygga upp en förförståelse innan en ny text presenteras men det förekommer också att elever har begränsade möjligheter att läsa, skriva och samtala om olika typer av texter och att de inte får den tid de behöver för att t.ex. skriva uppgifter. Eleverna får inte alltid möjlighet att redovisa uppgifter och kunskaper på alternativa sätt. Det bedöms vidare att skolan behöver se till att elever ges möjligheter att, som en del i anpassningen av undervisningen i alla ämnen, använda de alternativa verktyg de behöver. Undervisningen som helhet bedöms med hänsyn till detta inte fullt ut vara organiserad och genomförd med elevernas behov och förutsättningar i fokus och på ett sätt som gör att den fungerar väl för alla elever. Vidare framkommer att undervisningen är utformad så att elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta hänvisas till enklare texter, läromedel med begränsad fakta samt färre och/eller enklare arbetsuppgifter. Denna utformning anges ge eleverna möjligheter att nå betyget Godkänt. Skolinspektionen vill framhålla att all undervisning måste utformas och anpassas på ett sätt som innebär att hänsyn tas dels till de enskilda elevernas olika förutsättningar och behov, dels ger dem förutsättningar att nå optimala resultat. Det är därför inte godtagbart att en verksamhet utformas så att elever som är i läs- och skrivsvårigheter får begränsade möjligheter att nå högre betyg än Godkänt till följd av bristande anpassning av material och uppgifter eller en bristande tillgång till alternativa verktyg som exempelvis inlästa läromedel kap års skollag, Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, 2.8 Rektors ansvar. 23 Alternativa verktyg, ibland benämnt kompensatoriska hjälpmedel, kan vara olika former av skriv- och läshjälpmedel som elektroniska böcker, inlästa läromedel, talsyntes och skanner för att få sidor ur läroböcker upplästa, datorprogram med stavningskontroll m.m.

9 9 (17) Skolinspektionens iakttagelser Undervisningen som helhet domineras i Åkerö skola av moment med fokus antingen på kunskapsbearbetning av ett bestämt innehåll eller på en begränsad språkfärdighet. Kunskapsbearbetningen i de tidigare årskurserna kan ske genom att läraren först läser en text högt och att eleverna sedan i par får arbeta med frågor om innehållet i texten. Träning av språkfärdigheten kan bestå i att skriva en berättelse till exempel om sommarlovet utifrån instruktioner av läraren. Andra exempel är tyst läsning av skönlitterär bok eller att skriva av glosor i en glosbok. Det förekommer också att läraren skriver olika ord på tavlan och frågar klassen om de vet vad de betyder eller ställer innehållsliga frågor om en text i elevernas lärobok. Eleverna får räcka upp handen och svara och läraren kommunicerar då med en elev i taget. För de senare årskurserna kan en lektion inledas med att läraren läser en text högt och sedan förklarar svåra begrepp genom att rita bilder på tavlan. Eleverna sitter då tysta i sina bänkar. Det förekommer att eleverna får turas om att läsa olika textavsnitt. Därefter förekommer vanligtvis en bearbetningsfas av kunskapsinnehållet i texten genom att enskilt svara på frågor i någon typ av övningsbok. Det finns även exempel på att lektionen helt består i en föreläsning som en förberedelse på ett prov. Genomgång av olika avsnitt i läroboken inför ett skriftligt prov på faktainnehållet är en vanligt förekommande undervisningsform. Samtal sker då mellan den elev som svarar och läraren. Exempel på språkfärdighetsträning för elever i de senare årskurserna är att eleverna får turas om att läsa avsnitt i läroboken för att sedan enskilt svara på frågor i en arbetsbok. I andra fall består undervisningen endast i att eleverna arbetar enskilt med att svara på frågor i arbetsboken eller läsa texter tyst. Elevernas placering i klassrummet är ofta gruppvis eller i par men grupp- eller parvis arbete förekommer bara i något enstaka fall under Skolinspektionens besök. Antingen arbetar eleverna enskilt eller så talar läraren till hela klassen. Lärarna anger att de är noggranna med att bygga upp förförståelsen när ett nytt avsnitt i undervisningen introduceras, något som de har fått lära sig att göra då skolan har ett flertal elever som är mottagna i särskolan och får sin utbildning som s.k. integrerade elever i grundskolan. Under de lektioner som Skolinspektionen besöker arbetar eleverna ofta enskilt, något som elever vid intervjuer och samtal anger är det vanligast förekommande arbetssättet. I naturorienterande och samhällsorienterande ämnen kan de dock arbeta tillsammans genom att svara på frågor inom ett visst arbetsområde. När eleverna arbetar enskilt går läraren runt och samtalar med en elev i taget. Kunskapsinhämtandet sker i synnerhet för de senare årskurserna genom att eleverna lär sig innehållet i lärobokstext. Mindre ofta tränar eleverna sin förmåga att samtala, tillägna sig och använda ny kunskap eller att kritiskt granska och värdera fakta och förhållanden. Interaktion mellan eleverna, t.ex. genom samtal om uppgifter och texter som de arbetar med, förekommer i begränsad omfattning. Anpassning av undervisningen vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I samtal och intervjuer med skolledning och lärare anges att det på Åkerö skola finns kunskap och medvetenhet om vilka behov elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har och vilka anpassningar som behövs göras. Lärare beskriver att de exempelvis anpassar innehåll, arbetssätt och

10 10 (17) redovisningsformer för att möta dessa elevers behov. Dock framkommer det vid Skolinspektionens lektionsbesök en motstridig bild av vilket genomslag detta får i praktiken. Vid lektionsbesök noteras få exempel på den anpassning lärarna nämnt. Elever i de senare årskurserna anger att det kan vara svårt att hänga med vid genomgångar då de förväntas lyssna, se vad läraren skriver på tavlan och samtidigt göra egna anteckningar. Enligt eleverna tar vissa lärare hänsyn till detta medan andra inte gör det. Flera elever framhåller att de önskar ytterligare anpassningar utöver de som görs i dagsläget, framförallt mer varierad och elevaktiv undervisning med möjlighet att diskutera och analysera texter av olika slag istället för att lära in innehållet i texten på egen hand. Eleverna anger också att de vill ha ökade möjligheter till alternativa redovisningsformer i samtliga ämnen. Elever och föräldrar uppger i samtal att vissa lärare anpassar undervisningen och erbjuder alternativa redovisningsformer medan andra inte gör det. Vidare anger de att vissa lärare erbjuder samma typ av anpassningar till alla elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi trots att behoven varierar beroende på vilken typ av svårigheter eleven är i. Denna bild bekräftas av personer i den kommunövergripande centrala elevhälsan och av skolans specialpedagoger. Personer i den kommunövergripande centrala elevhälsan och skolans specialpedagoger anger att råd och anvisningar utifrån utredningar av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inte alltid får ett tydligt genomslag i undervisningen. Skolans specialpedagoger anger att många lärare i Åkerö skola anpassar undervisningen väl för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men att det varierar mellan ämnen och klasser. Lärare uppger att de så långt som möjligt försöker anpassa undervisningen till elevernas behov, men att tiden inte alltid räcker till för att i önskvärd utsträckning göra det. Detta gäller i synnerhet lärare för de senare årskurserna. Skolledning och personal framhåller att det eftersträvas att skolans lärandemiljö ska vara lugn och trygg och att det ska vara en hög lärartäthet. Skolans lärartäthet innebär att lektioner i de lägre årskurserna många fall genomförs av två lärare, vilket ger en större möjlighet att hinna med att hjälpa eleverna att lösa sina arbetsuppgifter när de arbetar enskilt. De delar också ofta in klassen i två grupper och undervisar varsin grupp. Vid Skolinspektionens granskning framkommer att anpassning för elever i läs-och skrivsvårigheter i de tidigare årskurserna i Åkerö skola ofta inriktas på att eleverna inom klassens ram arbetar med arbetsuppgifter och texter som kan vara mindre omfattande och/eller enklare. Andra exempel på anpassningar är att tiden för att göra uppgifter kan anpassas för respektive elev. Utöver det får eleverna gå till en specialpedagog där de arbetar enskilt eller i grupp med individuellt anpassade uppgifter. Lärarna i de senare årskurserna anger att de är noggranna med att bygga upp förförståelsen innan en ny text introduceras för klassen för att underlätta läsförståelsen. Enstaka lärare anges göra anpassningar genom att eleven får tillgång till läromedel inläst på cd, föreläsningsanteckningar och föreläsningar på ljudfil. Därutöver anges att elever få redovisa prov muntligt, dela upp stoff i mindre delar och få flera provtillfällen i stället för ett. Anteckningar kan stå kvar på tavlan en lång stund för att alla ska hinna

11 11 (17) skriva av dem i sin egen takt, elever kan få renskrivna anteckningar av det som tas upp på lektionerna och de kan få längre tid för att göra uppgifter. Skolinspektionen ser vid lektionsbesök få exempel på nämnda anpassningar. Denna bild framkommer även vid intervjuer med personal och elever. Elever anger att de återkommande kan behöva påminna en del lärare om att de är i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och att det, trots detta, inte alltid görs t.ex. ovan nämnda former av anpassning. Redovisningar och prov kan, enligt elever, i varierande grad hos olika lärare få göras muntligt eller på något annat sätt som passar elevernas olika behov och förutsättningar. När det gäller betygssättning anger rektorn och lärare att de känner till möjligheten att vid betygssättning bortse från enstaka mål i de fall det bedöms finnas särskilda skäl. Sådana bedömningar har diskuterats bl.a. i skolans elevhälsoteam. Enligt rektorn har det under senare åren inte funnits skäl att använda möjligheten till följd av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vissa elever i de senare årskurserna anger i intervjuer att de anpassningar som görs innebär att de får svårare att nå högre betyg än Godkänt, trots att de själva strävar mot ett högre betyg och har det som mål i sin individuella utvecklingsplan. De anser att betygen till så stor del sätts med utgångspunkt från resultaten på prov vilket ställer till stora bekymmer för dem eftersom det är stora textmassor som måste läsas för att tillägna sig den kunskap som krävs för höga betyg. De anger vidare att de har erbjudits kortare texter med enklare frågor eller att få svara på färre, enklare frågor, något som de har avböjt ibland eftersom det då bara nås betyget Godkänt. Specialpedagogerna och lärarna bekräftar att anpassningen kan se ut så och att anledningen är att de vill underlätta för eleverna. Vid Skolinspektionens intervjuer med lärare anges att alternativa verktyg sällan används trots att tillgången är god. Många lärare anger att de har för liten kunskap om hur och när alternativa verktyg kan användas och att de skulle vilja lära sig mer om detta. Föräldrar anger i samtal med Skolinspektionen mer information om vilka alternativa verktyg som finns och att lärarna borde ges mer utbildning i hur de ska användas. Enligt rektorerna i Åkerö skola finns en god tillgång till datorer men att lärarnas utbildning i datoranvändning och alternativa behöver förbättras. Det planeras fortbildningsinsatser i praktisk IT-kompetens (PIM 24 ) för kommunens alla lärare, något som ska genomföras under den kommande tvåårsperioden. Inläst material förekommer i vissa ämnen och det finns tillgång till så kallade elektroniska böcker i Daisy-format och datorprogram som t.ex. Lexia 4, Spell Right och Stava Rätt. Dessa program är inlagda i kommunens centrala datasystem och är tillgängliga för alla i kommunens skolor. Elevernas tillgång till alternativa verktyg är i de tidigare årskurserna relaterad till de tider de är hos specialpedagogen. De kan där arbeta med 24 PIM, praktisk IT- och mediekompetens bestående av handledning på Internet om hur olika tjänster och programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. (Skolverket)

12 12 (17) t.ex. skannerpenna och datorprogram som Lexia. Skolinspektionen noterar att elever i en klass i de tidigare årskurserna regelbundet använder ovan nämnda datorprogram. I denna klass är klassrummet möblerat så att datorerna står bakom en skärm för att eleverna ska få arbetsro. Enligt uppgift från läraren anges att syftet är att se till att elever i den dagliga undervisningen använder de alternativa verktyg de behöver. Motsvarande synsätt framgår inte i Skolinspektionens intervjuer med andra lärare. Enligt uppgifter från rektorn har flera elever i de senare årskurserna fått alternativa verktyg i form av bärbar dator men det är bara enstaka elever som använder den regelbundet. I alla klassrum finns det två eller flera stationära datorer. Elever som är i behov av en bärbar dator får låna en på årsbasis av skolan. Innan detta blev praxis förekom det att föräldrar bekostade en bärbar dator som eleven hade med sig i skolan. Eleverna anger att de har fått information om hur de ska använda sina alternativa verktyg i samband med att läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreddes och konstaterades. Samtliga specialpedagoger är väl insatta i hur alternativa verktygen ska användas och den specialpedagog som är knuten till elevens arbetslag ansvarar för introduktion av alternativa verktyg. Eleverna beskriver att de trots introduktionen ibland kan känna en viss osäkerhet om hur de ska använda sina alternativa verktyg och att introduktionen inte var tillräcklig. Vid Skolinspektionens lektionsbesök skola noterades det inte vid något tillfälle att elever använde alternativa verktyg. Vid intervjuer med skolans specialpedagoger framkommer att elever, särskilt i de tidigare årskurserna, ibland inte vill att deras kamrater ska få kännedom om elevens läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det leder till att elever helt eller delvis undviker att använda de alternativa verktyg som de har rekommenderats. En annan orsak anges, enligt elever i de senare årskurserna, vara att introduktionen om de alternativa verktygen är alltför begränsad och att det först i de senare årskurserna konstaterades att de behöver alternativa verktyg. Eleverna hade då redan skaffat sig strategier för att klara sig utan sådana verktyg. I Leksands kommun finns det ett skoldatatek som vänder sig till skolpersonal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Skoldatateket kan visa, informera och ge handledning i olika alternativa verktyg. De kan också ge råd om anpassning av undervisningen vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Skoldatateket har bl.a. skanner, diktafoner, mini-pc, mp3-spelare, skannerpennor och Daisy-spelare som elever kan få prova och låna gratis under en period. Om ett alternativt verktyg passar eleven är det skolan som bekostar det. 4. Särskilt stöd Särskilt stöd ska enligt skollagen ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas

13 13 (17) upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 25 Bedömningen i detta avsnitt grundas på om - särskilt stöd ges i alla ämnen - särskilt stöd i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör - särskilt stöd kan omfatta insatser på såväl organisations-, grupp- som individnivå - åtgärdsprogram utarbetas, följs upp, utvärderas samt revideras om vidtagna insatser visar sig vara verkningslösa Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att det särskilda stödet i Åkerö skola ges främst i ämnena svenska, engelska och matematik. Rektorn måste dock se till att särskilt stöd vid behov ges i samtliga ämnen som en elev får undervisning i. Det särskilda stödet ges i första hand inom den klass eller grupp som eleven. Vidare bedömer Skolinspektionens att skolans arbete med åtgärdsprogram behöver utvecklas så att det tydligare framgår kopplingen mellan nationella mål och skolans insatser för att eleven ska nå dessa mål. I Det bör framgå hur uppföljningen och utvärdering ska göras av angivna insatser, uppgifter som bör ligga till grund för reviderade åtgärdsprogram som utarbetas i samråd med elev och föräldrar. Skolinspektionens iakttagelser I kommunen finns en gemensamt utarbetad rutin för arbetet med särskilt stöd kallad Arbetsgång då problem uppstår. I den klargörs ansvarsfördelningen när det gäller att uppmärksamma och utreda behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i arbetsgången är att svårigheter i första hand ska dokumenteras och åtgärdas tidigt av respektive lärare och arbetslag utifrån ett inkluderande synsätt. I Åkerö skola kan särskilt stöd omfattar insatser på såväl organisations-, grupp- som individnivå. På organisationsnivå styr elevernas stödbehov klassammansättning, klasstorlek och gruppindelning. Klasser där det finns elever i behov av särskilt stöd har gjorts mindre och delas oftare upp i halvklass. Stödet ges i första hand inom den klass eller grupp som eleven tillhör, oftast så att det finns två lärare i klassrummet och genom att den ena läraren är tillgänglig för elever i behov av särskilt stöd. Exempel på särskilt stöd som ges i grupp utanför den ordinarie klassen är lästräning, att lyssna på och ljuda bokstavsljud och att arbeta med olika träningsprogram på dator. Enligt intervjuer och samtal med lärare och elever i Åkerö skola får elever i läs- och skrivsvårigheter särskilt stöd. Elever och föräldrar anger att det inte finns tillgång till särskilt stöd i alla ämnen. Skolinspektionen har granskat åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Det framgår där att samtliga insatser avser svenska, engelska och/eller matematik. Kopplingen till mellan nationella mål och att skolans insatser för att eleven ska 25 4 kap års skollag, 5 kap. 1 och 5 grundskoleförordningen.

14 14 (17) nå dem är ibland oklara och ibland framgår de inte. Åtgärdsprogrammen saknar uppgifter om uppföljning och utvärdering. Enligt lärare och specialpedagog på skolan hålls återkommande möten mellan specialpedagoger och lärare, ibland med rektorn, då insatser utifrån åtgärdsprogram följs upp och analyseras. Detta dokumenteras i ett så kallat elevmötesprotokoll. Resultatet av uppföljningen förmedlas dock inte alltid till elev och föräldrar i de fall det görs ett nytt, reviderat åtgärdsprogram. 5. Uppföljning, analys och utveckling av verksamheten Huvudmannen för grundskolan har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Rektorn har ett övergripande ansvar för att verksamheten inriktas mot nationella mål och ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ska minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 26 Bedömningen i detta avsnitt grundas på om - lärarna bedriver ett kontinuerligt arbete med att följa upp och bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål - det på skolövergripande nivå görs uppföljning och analys med avseende på måluppfyllelse för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - åtgärder vidtas för att utveckla verksamheten i syfte att nå en högre måluppfyllelse för dessa elever Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att elevernas kunskapsutveckling följs upp på lärarnivå i Åkerö skola. Utvecklingssamtal genomförs och det upprättas då en individuell utvecklingsplan. I de individuella utvecklingsplanerna ingår det inte alltid skriftliga omdömen i samtliga ämnen eleven får undervisning i. Detta måste skolan åtgärda. Skolinspektionen bedömer även att dessa planer, liksom exempel på skriftliga omdömen, är av varierande kvalitet och inte alltid är relaterade till nationella mål. På skolövergripande nivå bör arbetet med att följa upp och analysera måluppfyllelse för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklas. I det kommunövergripande arbetet med uppföljning och utvärdering av verksamheten bör måluppfyllelsen för alla elever belysas kap. 4 och års skollag, 2 kap års skollag, Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, 7 kap. 2 grundskoleförordningen.

15 15 (17) Skolinspektionens iakttagelser I samtal och intervjuer med lärare och rektorer på Åkerö skola framkommer att elevernas kunskapsutveckling följs upp av lärarna. Det genomförs utvecklingssamtal minst en gång per termin och en individuell utvecklingsplan upprättas då tillsammans med elev och vårdnadshavare. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av individuella utvecklingsplaner för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det finns individuella utvecklingsplaner som saknar skriftliga omdömen. De skriftliga omdömen som finns är inte alltid relaterade till nationella mål. I den framåtsyftande delen i dessa planer beskrivs elevernas utvecklingsmöjligheter endast i begränsad omfattning. Fokus ligger mer på vad eleven ska göra och hur det ska utföras, exempelvis arbeta med anpassade arbetsuppgifter, få hjälp att välja böcker, använda Daisy-spelare och vilka arbetsuppgifter som behöver göras för att uppnå vissa mål. På skolövergripande nivå görs det, enligt skolledningen, regelbundet uppföljningar av åtgärder för elever i läs-och skrivsvårigheter vid så kallade elevmöten med lärare och specialpedagoger. Däremot görs det inte uppföljning och analys av den samlade bilden av måluppfyllelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Förvaltningsledningen följer i så kallade kvalitetsdialoger med varje rektor upp resultaten för respektive skola. I dialogerna förs resonemang om orsaker och förväntade konsekvenser utifrån de resultat som redovisas. Alla elever som inte har gått ut grundskolan med fullständiga betyg följs upp i syfte att identifiera vad i utbildningen som kan ha bidragit till detta. Skolorna får en tilldelning av ekonomiska medel via kommunens resursfördelningssystem. Ett nytt sådant system infördes år Förvaltningschefen i kommunen anger att det nya systemet förväntades ge såväl en tydligare styrning av resurserna som ökade möjligheter att ta hänsyn till verksamheternas skilda behov och elever som är i behov av särskilt stöd. Förvaltningschefen uppger att detta system inte har fungerat fullt ut. Faktorer som har varit svåra att förutse har gjort att vissa skolor har haft svårt att klara sitt uppdrag inom ramen för budgeten. 6. Samverkan Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande samt samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Vidare ska alla som arbetar i skolan verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärandemiljö. Rektorn har ett särskilt ansvar för att se till att kontakt upprättas mellan skola och hem om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan. 27 Bedömningen i detta avsnitt grundas på om 27 Lpo 94, 2.2 Kunskaper, 2.4 Skola och hem, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektors ansvar.

16 16 (17) - det finns en samverkan mellan personal, mellan personal och elever och deras föräldrar samt med externa aktörer med specialkompetens i frågor som rör läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Denna samverkan syftar till att främja elevernas utveckling och lärande Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att det finns i en samverkan mellan skolans personal och elever och deras föräldrar samt med interna och externa aktörer med specialkompetens i frågor som rör läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Denna samverkan bedöms fungera i flera delar men när det gäller samverkan vid anpassning av undervisningen vid läs-och skrivsvårigheter bedöms den inte vara fullt utvecklad. Skolinspektionens iakttagelser Inför skolstart i Åkerö skola genomförs så kallade överlämnandekonferenser. Vid dessa tillfällen deltar skolans rektor och personal från skola och förskoleklass. Information ges om det arbete som har bedrivits dittills för att uppmärksamma barnens läs- och skrivutveckling. På skolan finns olika samverkansformer för lärare där elevernas kunskapsutveckling, behov och förutsättningar diskuteras. All undervisande personal och rektorn träffas regelbundet arbetslagsvis i så kallade elevvårdsmöten. Lärare anger att de har ett gott stöd genom samverkan med specialpedagogerna men att samverkan mellan arbetslagen är ett utvecklingsområde. Personal på Åkerö skola anger att samverkan med den centrala elevhälsan är god. Rektorn och specialpedagoger träffas varannan vecka tillsammans med övriga medlemmar i Elevhälsoteamet och går igenom elevärenden. Föräldrar och elever i de högre årskurserna ställer sig tveksamma till om all undervisande personal får del av den information som framkommer där, detta eftersom anpassningen av undervisningen inte fungerar i alla årskurser och ämnen. Skolans arbete med anpassningen av undervisningen behandlas i avsnitt 3. Skolan samverkar med kommunens skoldatatek gällande installation av datorprogram och övriga tekniska hjälpmedel. Samverkan med externa experter sker främst med logoped och psykolog som vid behov anlitas för att göra utredningar. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 2 maj 2011 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som har vidtagits utifrån myndighetens krav och rekommendationer. Om åtgärder har planerats men ännu inte vidtagits anges en tidplan för planerade åtgärder och vem som är ansvarig för genomförandet.

17 17 (17) Redogörelsen skickas per post till: Skolinspektionen Att: Dnr :119 Kristina Dhenstrand Box Stockholm eller via e-post: I ärendets slutliga handläggning har Anna Löfström deltagit. På Skolinspektionens vägnar Bertil Karlhager Enhetschef Kristna Dhenstrand Utredare