Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Transkript

1 Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? 1. Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? Ja, se bilaga 1 (Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram). För att se att detta efterföljs och elever inte hamnar mellan stolarna finns en gemensam arbetsgång, beslutad på förvaltningsnivå, som ska följas. Efter Skolverkets nya direktiv har Resurscenter fått i uppdraget att revidera befintligt material. Resurscenter håller i implementeringsarbetet av de nya allmänna råden tillsammans med kommunens specialpedagoger. 2. På vilket/vilka sätt sker identifiering av elever som tillhör målgruppen? I nuläget analyserar vi endast de eleverna i lägstanivån utifrån resultaten på nationella prov. I alla ämnen har vi kunskapsuppföljningar på klasskonferenser eller liknande konferens. Dessa, bl.a., ligger till grund för identifieringen. Klasslärarens dagliga arbete är viktig för identifieringen. Dialog med elevhälsan förs. Formell/informell dialog viktig. Varje skola har rutiner för detta. 3. Var tas besluten om vilka metoder som ska användas vid kartläggningen? Mycket av det grundläggande(pedagogiska utredningar) sker lokalt ute på skolorna i dialog med förvaltning och Resurscenter* (* I samarbete med personal i verksamheten genomför Resurscenter individuella kartläggningar av barn och ungdomar vad gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och matematiksvårigheter/dyskalkyli. Sammanställning och tolkning av resultaten görs och därefter ges förslag på elevnära träningsprogram och förslag på alternativa hjälpmedel för att skapa en inkluderande lärandemiljö för alla elever i behov av särskilt stöd. Dessutom erbjuds rådgivning, handledning, utbildning/föreläsning och utlåning av kompensatoriska hjälpmedel - samt utbildning av dessa ). Resurscenter tillsammans med skolpsykolog har arbetat fram ett baspaket (se bilaga 3) kring kartläggning. Screening (språk) görs på samtliga 6-åringar i kommunen. Resurscenter ansvarar. Materialet behöver systematiseras och digitaliseras. Specialpedagogerna ute på skolorna äger kartläggningsmaterialet för dyskalkyli/dyslexi och genomför

2 detta tillsammans med Resurscenter och skolpsykolog. Det är dock en djungel av material och vi letar fortfarande bästa material.. 4. Hur är de olika nivåerna engagerade i denna process? Samtliga nivåer är involverade, förutom den politiska, som får det för kännedom. Kommunens specialpedagoger, rektorer, Resurscenter och elevhälsan etc har varit involverade i processen. Grunden för bedömningen utgår från den enskilde läraren. 5. Finns kommunikation mellan de olika nivåerna, och i så fall på vilket sätt? Genom olika möten och kvalitativa fördjupande samtal, arbetsgång se bilaga 1. En ny arbetsgång är under utarbetande utifrån de nya allmänna råden(resurscenter). Kommunikation sker i vardagen på olika sätt. I kommunen finns ett specialpedagogiskt forum. De finns en site, Specialpedagogiskt forum, där alla kan ta del av dokument, aktuell info kring utbildningar etc. Även fysiska träffar sker mellan Resurscenter och specialpedagoger i kommunen. Vilka olika åtgärder används för att ge stöd till alla elever för att de ska kunna nå sin fulla potential? 1. Ange vilka olika åtgärder som används? Vår strävan är att undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar. Exempel på åtgärder som används för att ge elev stöd är t ex följande: Speciallärarstöd i liten grupp och i klassrum, anpassning av läromedel, tekniska hjälpmedel (datastöd och specialprogram), matematik på modersmål(handledning), individualisering av undervisningen, Individuellt anpassade metoder, duschning (intensivundervisning), läxhjälp/studiestöd, åtgärdsprogram. Exempel på åtgärder som kan ge lärare stöd för sin matematikundervisning är t ex följande: Ämneskonferenser, nätverk i kommunen med mattepiloter, matematikutvecklare, coachning av lärare via specialpedagog. Kommunen erbjuder elever i åk 7-9 med intresse och fallenhet i matematik kommunens riktade fördjupningskurser, som är en träffpunkt där man främst arbetar med problemlösning i grupp. Dessa träffar sker på kvällstid ca 7 träffar/läsår. En handlingsplan för dessa elever finns. Matematikorganisationen kommer att ses över under våren. 2. På vilken nivå tas beslut om vilken åtgärd som ska användas? Mycket ligger på de enskilda skolorna. Riktade kursen för elever med fallenhet beslutas på förvaltningsnivå. Lärarna ansvar dock för att elever erbjuds denna. Beroende på åtgärd tas beslut på den nivå som är för ändamålet lämplig. 3. Vad är det som avgör vilken åtgärd man väljer? Den enskilda elevens förutsättningar(behov), dock kan vissa begränsningar finnas i praktiken, t ex ekonomi, lärarkompetens, specialpedagogens kompetens, materialtillgång och elevgruppens sammansättning. Även skolans förutsättningar styr. Utvärdering av tidigare insatta åtgärder är viktigt

3 Uppföljning och utvärdering 1. Hur ser ni på de rutiner som finns i er kommun avseende fånga upp elever i behov av stöd? Vi har nya fastlagda rutiner som vi följer för att utröna om de är effektiva för att fånga upp elever i behov av stöd. Rutinerna måste revideras. 2. Har det genomförts någon uppföljning/utvärdering av dessa rutiner och vad visade den? De gamla har följts upp, vilket ledde till utarbetandet av de nya rutinerna. 3. Hur följer ni upp effekterna av insatta åtgärder? Dels följs det upp på den enskilda skolan via åtgärdsprogram, IUP etc. Vi behöver bli ännu bättre på uppföljning av insatta åtgärder. Andra delar följs upp centralt, t ex extrainsatta resurser (se bilaga 2, BIBS resursfördelning skola). Fokus på åtgärderna och det är dessa som ska utvärderas. Skolverkets material används. 4. Hur involveras de olika nivåerna i denna uppföljning/utvärdering? Samtliga nivåer är involverade utifrån sina uppdrag. 5. Vad bedömer ni vara viktigt för att insatta åtgärder ska ge önskvärd effekt? Kontinuerlig uppföljning. Bra analyser för att veta vilka insatser som ska ske. Resursfördelning På vilket sätt tas hänsyn till andelen elever i behov av stöd vid resursfördelningen till enheterna? Vi har en grundresurs som täcker vissa elever i behov av stöd. Sedan har vi en resurs för barn i behov av stöd(bibs) som är en tilläggsresurs där rektor ansöker till verksamhetschef. Del B Se till att handlingsplanen för elever med fallenhet implementeras till alla enheter genom t ex mattepiloter och rektorer. Mattepiloter har spridit planen ut i verksamheten. Önskemål har kommit från F 6 om att även dessa elever ska få stöttning. Matematikutvecklare tillika ansvarig för fallenhetselever kommer bjudas in till ett möte med specialpedagogiskt forum för att diskutera hur vi gör i nuläget och hur vi skulle kunna utvecklas vidare. Uppstart med utbildning i grundläggande analysarbete för att kunna arbeta med

4 resultatmedvetenhet och analys (studiedag den 10/3 för grundskolan). Steg 1: studiedagen. Kommunikation mellan vissa skolor har påbörjats kring uppföljningen/analysen av betygen åk 6 7. Steg 2: utvecklingssamordnare träffar rektorsgruppen regelbundet där en stående punkt kring analys behandlas(påbörjats). Översyn av eventuell kommunövergripande screening. En presentation av de olika testerna görs i vår kommungrupp. Vi gör två språkliga screeningtest generellt i F klass och åk 1(genomförs). En sammanställning av de olika tester som görs ute på kommunens skolor kommer att göras av Resurscenter eftersom man gör lite olika ute på skolorna(klar under våren). Ett kommunalt baspaket kring screening ska arbetas fram (Resurscenter och specialpedagoger i samråd med aktuella lärare ansvarar). Resurscenter kommer sedan att presentera de olika testerna för vår grupp. Del C Utveckling framåt Detta vill vi ha hjälp att utveckla! 1. Vi skulle vilja ha sammanställningar av de kommuner som har screeningtester. Vad använder ni dem till? Goda exempel, erfarenheter såväl positiva som negativa. Vad har ni för historik kring kommunövergripande screeningstester? 2. Hur planerar man för införandet av de nya allmänna råden Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 3. Hur kan man stötta den enskilda pedagogen i mötet med elever med fallenhet? Goda exempel. 4. Har ni något bra material för diagnos av dyslexi/dyskalkyli?

5 Förslag till baspaket läs- och skrivkartläggning Lågstadiet Bilaga 3 Bokstavskännedom Benämna stora och små bokstäver Fonologisk förmåga Provia Fonologisk medvetenhet. Normerat och kan göras användas under hela året. Finns i kommunen. Diagnostiska läs- och skrivprov, DLS, ljudsäkerhet samma ljud för åk 2. Normer finns för tillämpning i februari månad. (Hogrefe/Psykologiförlaget)

6 Avkodning och stavning LäSt. Avkodning av ord, nonsensord samt stavning för åk 1 6. Normerat och kan användas under hela året. (Hogrefe/Psykologiförlaget) H4-H5, läshastighet. Läskedjor, lästest för bedömning av ordigenkänning/ordavkodningsförmåga. Innehåller deltesten bokstavs- och ordkedjor för åk 2 3. Normer finns för tillämpning på hösten. (Hogrefe/Psykologiförlaget) Fri skrivning. Läsförståelse Vilken bild är rätt, prov av läsförståelse, kombinera en mening med rätt bild. Normerat för åk 2 3. Normer finns för tillämpning på hösten. (Natur & Kultur) Provia Hörförståelse. Normerat och kan göras användas under hela året. Finns i kommunen.

7 Mellanstadiet Avkodning H4-H5, läshastighet LäSt. Avkodning av ord, nonsensord samt stavning för åk 1 6. Normerat och kan användas under hela året. (Hogrefe/Psykologiförlaget) Läskedjor, lästest för bedömning av ordigenkänning/ ordavkodnings-förmåga. Innehåller deltesten tecken- ord- och meningskedjor från åk 4 gymnasium. Normerat. (Hogrefe/ Psykologiförlaget) Läsförståelse och stavning DLS, Diagnostiska Läs- och Skrivprov för åk 4-6 läsförståelse,läshastighet, ordförståelse och rättstavning. Normerat. (Hogrefe/Psykologiförlaget). Provia Fonologisk medvetenhet, läsning, läsförståelse, skrivning, kommaihågbildserier, mönsterserier och sifferserie. Finns i kommunen. Fri skrivning Nationella proven åk6 Högstadiet Avkodning H4-H5, läshastighet Läskedjor, lästest för bedömning av ordigenkänning/ ordavkodnings-förmåga. Innehåller deltesten tecken-ord- och menings kedjor från åk 4 gymnasium. Normerat. (Hogrefe/ Psykologiförlaget) Läsförståelse och stavning DLS, Diagnostiska Läs- och Skrivprov för skolår 7-9 läsförståelse, läshastighet, ordförståelse och rättstavning. Normerat. (Hogrefe/Psykologiförlaget). Provia Fonologisk medvetenhet, läsning, läsförståelse, skrivning, kommaihågbildserier, mönsterserier och sifferserie. Finns i kommunen. Fri skrivning

8 Nationella proven åk9 Förslag till baspaket matematikkartläggning Diamant- ett diagnostiskt material i matematik för att kartlägga elevernas grundläggande matematikkunskaper. Förstå och använda tal- en handbok- ett stöd- och stimulansmaterial, som vänder sig till lärare i förskoleklass, grundskolans samtliga årskurser. Materialet innehåller en CD med översiktstest och sammanställningstablåer på 10 nivåer. ALP- Analys av Läsförståelse i Problemlösning screeningtester nr 1-8 från åk2- vuxna elever. Provia- Matematiska begrepp och matematiska operationer för 6-,7-,8- och 9-åringar. Nationella proven- åk 3, 6, 9