Implementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer
|
|
- Stina Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diskutera den valbara uppgift som ni gjort eller planerar att göra (2011) Alla uppgifterna finner ni numera på första sidan på rektor.ncm.gu.se. Materialet kan ses som stöd till rektor som pedagogisk ledare. Under varje rubrik på webben finner ni även olika rektorers redovisningar kring de olika uppgifter, tex kring nulägesbeskrivningar, analyser eller hur man haft möjlighet att sprida idéer till andra rektorer i sin kommun. Diskutera läroplan och de nya kursplanerna Ta del av och diskutera med dina matematiklärare de nya kursplanerna i matematik för förskola grundskola gymnasieskola. Hur kommer detta att påverka oss? Se mer Den riktiga utmaningen är att få till integreringen av den första delen av läroplanen in i kursplanerna så att alla ser att den första delen av läroplanen genomsyrar all undervisning. Kunskapskraven upplevs inte som tydligare vad gäller de nya kursplanerna i matematik. Vi tror att det kommer att behövas stort stöd till pedagoger för att kunna sätta betyg. Detta gäller lärare år 6. Syfte 1. Mycket av syftet är detsamma men har uttryckts tydligare i den nya kursplanen. 2. Begreppet digital teknik är nytt. 3. Stora delar av Ämnets karaktär och uppbyggnad finns inte med i nya syftet. Strävansmål 4. Tidigare strävansmål är nu formulerade som förmågor i en sammanfattande del i slutet på nya syftet. Alltså en omstrukturering och förtydligande. tralt inneh/uppnående mål 5. Beskrivningen är mer specifik och detaljerad och uppdelad i stadier. Rubriker i centralt innehåll gör det tydligare och sty 6. Kraven är högre för de yngre eleverna. Implementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer Hur kan vi utveckla undervisningen samtidigt med implementeringen? Mer fokus på kunskaper i alla ämnen. Följa måluppfyllelse genom verktyget POBD. Reflektera, analysera, elever som inte når målen. Jämför och reflekterar kursplanerna. Samtalar resonerar kring bedömningen. Inte glömmer kap. 1 och 2 i samtal om nya läroplanen. Implementeringen: Göra en grovplanering.
2 Varva implementeringsarbetet lokalt med mer övergripande information och samtal på större konferenser. Borlänge: Rektorer är ämnesansvariga och följer nyckelpersonerna på PUD seminarier. På skolan: studiecirkelform. 4 kvällar under våren. Träff 1 och 2 läroplan kap. 1 och 2. 1 personalträff 3 och 4 mot ämnes - kunskapskrav. Ämnesrektorerna ska stötta övriga rektorer ex. med hjälp av bedömningsstöd, skolverket. Nyckelpersonerna jobbar på skolan men träffas även kommunvis. Östhammar: 1 g/mån eftermiddag träffas alla lärare och rektorer går. Seminarier diskussionssammanfattning publiceras. Kinna: Nätverk som leds av en rektor. Alla nätverk jobbade med referensskolornas frågor. Stort stöd även från Grundskoleträning. Funderar hur de ska jobba vidare. Orsa: Utv.ledare vill ha arbetsgrupp (som ej är nyckelpersoner). Möten med nyckelpersoner och rektorer för att göra upp tidsplan. Arbetsgrupp som har överblick, antal K-dagar. Hur långt ska vi hinna innan sommaren Rektorer får träffas. Ystad 3 skolor matematikprojekt Kick-off för alla som undervisar i matematik. Maria Asplund meningsfull matematik för att vända undervisning. Därefter coachning individuellt ½ dag x 3 tillfällen. Gislaved Studiecirkel förstå och använda tal på förskolorna. Matematikutvecklare på 70 % i ett område. Samtalsledare inför implementering Lgr 11. Kristianstad 2 heltid matematikutvecklare fördelat på tre personer. Plan för implementering. Hur skall man kunna sätta lärarlegitimation. Nulägesbeskrivning Gör eller komplettera en nulägesbeskrivning av matematikundervisningen vid din skola i samarbete med matematiklärarna, Se mer Diskussion kring vad den nya läroplanen medför för förändringar: Vad är lik, vad är olikt gentemot den gamla läroplanen. Ex. på frågeställningar: -Timplaneförändringar
3 -Nya läromedel -Arbetssätt osv Förskolan en egen skolform: Vad innebär det för förändringar i förskolans uppdrag? Stort behov av att träffas över stadiegränserna, där man bl. a diskuterar betyg, övergångsrutiner (underlag för överföring). Kompetens: ökade kompetenskrav. Inventering av behov av kompetensutveckling. Diskussion kring hur läroplanens olika delar hänger ihop. Ett resultat av diskussionen är utarbetande av en övergripande pedagogisk lokal plan. Diskussion kring hur vi synliggör målen för barnen och vad som ska bedömas. Hur arbetar vi tematiserat? Skapa tid för gemensamma diskussioner i kollegiet. Prickat in datum i kalendern. En skola tar på ny teknik för utarbetande av verktyg för kunskapsuppföljning (inf ). Tillåter bl. a göra tvärsnitt i kvalitetsuppföljning. På Kungsladugårdsskolan har man goda resultat på de nationella proven i år 5. Grunden för framgång kan till stor del tillskrivas det arbete som matematikutvecklaren på skolan lagt grunden för. 1. Arbete med bl. a. matematiska begrepp i förskoleklassen är en viktig del. 2. Gemensamt rättande av de nationella proven och analys av kritiska punkter är en annan bit. 3. Screening av eleverna och arbete utifrån det är en ytterligare orsak till de bra resultaten. 4. Man har också utbildat/involverat föräldrarna i matematik. 5. När eleverna kommer till lektion finns målet för lektionen uppskrivet på tavlan. 6. Det finns vidare igångsättningsuppgifter som alla kan genomföra utan att behöva fråga läraren. 7. Därefter startar lektionen. I Biskopsgården ser matematikutvecklaren att de bristande kunskaperna i svenska språket är ett stort hinder i matematikundervisning. Att använda flera olika räknemetoder menar man också ha bidragit till låga resultat. Använd bara algoritm är rådet! Det är viktigt med laborativt material från början. Men laborationerna måste vara genomtänkta. Mycket träning är också viktigt för att befästa kunskaperna. Många elever räknar, men förstår inte vad de gör. Analysera nuläget Gör eller komplettera analysen av nulägesbeskrivningen tillsammans med matematiklärarna. Vad gör man sedan? Vad gör man med alla siffror? Test av språklig medvetenhet i F-klass: Vad sa du fröken? Analys av nationella prov i ämnesgrupper: Vilka mönster kan ni se? Områden som många elever misslyckas med? Områden som många lyckas bra med? Är det samma i alla grupper eller bara någon
4 grupp? Kritisk granskning. Vilka elever handlar det om? Inte intressant om det är någon enskild elev som missat allt, utan det är vilka mönster som kan ses. Efter att ha visat på några områden - uppdrag att komma fram till hur undervisningen kan förbättras/förändras. Organisation? Utvecklingskonferens med alla lärare i olika ämnesgrupper stadievist, 4 tillfällen+2 tillfällen för presentation och uppföljning. Grupperna presenterade för övriga grupper. = Analys av nationella proven blev analys av det egna arbetet. Handlingsplan Gör eller komplettera tillsammans med matematiklärarna en handlingsplan för att utveckla matematikundervisningen. Se mer http;//rektor.ncm.gu.se/node/27 Hur skall en sådan plan se ut? Börja uppifrån och ner? Viktigt att inte fastna i metod och bok. Konstruera rika uppgifter. Problembaserad undervisning. Handlingsplan ram Konkret representativt stadium abstrakt. Viktigt att utvecklingen skall ske i kollektivet i matematiklärargruppen. Boktips: Det värderande ögat. Rektorsyrkeskunnande Läsa en impulstext och reflektera kring din yrkesroll, skriv en A4-sida, diskutera med dina rektorskollegor. Se mer Komplext uppdrag med många olika delar som kräver kompetens. Det ser väldigt olika ut i kommunerna vilka stödfunktioner som finns. Vår kunskap gör att vi måste styra innehåll i möten/konferenser så att det utvecklar verksamheten. Vi måste vara pålästa i de nya direktiven. Positivt med processtöd som hjälper att driva Bra att leda i mindre grupper/möten än stormöten. Överblick att se vad som fungerar och vad som inte gör det. Mod att ta tag i det som behöver utvecklas. Den elev/kunskapssyn vi vill ska råda måste vi också ha gentemot personalen. Vi måste ha kunskap i att systematisera och dokumentera det vi ser i vår egen verksamhet. Rektorsnätverk Ta kontakt med lokala nätverk/grupper för rektorer som finns i din kommun/region, dela med dig av erfarenheter från tex konferenserna eller denna webbplat. Se mer ex på Grupp Kungälv Mattenätverk: Bollplank till matematikutvecklare Få till kontakt med politiker Nätverket har fört dialog med förvaltningschef
5 Matematiksatsningen sökt pengar till Learning Studies. Tranemo Gjort sammanfattningspowerpoint från förra utbildningstillfället och visat för rektorsgruppen. Grupp Vi hann bara med att prata om uppdraget som matematik-rektor. Det ser väldig olika ut i de olika kommunerna i gruppen. En kommun har presenterat väldigt tydligt uppdrag för matematik-rektorerna. I en kommun har rektor själv tagit initiativ till att vara med i utbildningen. De övriga kommunerna har blivit utvalda utifrån att de har särskilda utvecklingsuppdrag på den egna skolan eller kommunövergripande, men det vet inte uppdraget under utbildningstiden. Vi upplever det som en förvirring att vi är kommunernas matematik-rektor men de uppgifter vi fått från NCM handlar om den egna skolan. Det stämmer inte riktigt, tycker vi.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi
Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Matematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning. Förskolan/Grundskolan
Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning Förskolan/Grundskolan Gullängens förskola 4 avd Lokes förskola 2 avd Krabbans förskola 1 avd Gullbrandstorpsskolan
Matematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. Enhet Varför sjunker resultaten över tid? Vilka åtgärder kommer respektive skola år 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018. Angelstad Astradskolan
Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet och den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå NCM 11 04 07 RUC UU Vision Samverkan i ögonhöjd för att utveckla
Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?
Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag
Vilken kursplanskompetens behöver rektor?
Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse
Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket
Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument
Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017
Nyheter om matematik från Skolverket oktober 2017 Innehåll Några korta nyheter Nytt material för förskoleklass Revideringar i styrdokument Korta nyheter Rapport Nära examen. Inventering av synpunkter på
Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna
ia.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola
Revisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Forskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Parkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015
Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-
Matematiksatsningen 2010-2011
Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning
Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02
Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor
Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet
Systematiskt kvalitetsarbte Värdegrund & Idé GRUNDEN SOM VI VILAR PÅ Den ska finnas med i bakhuvudet hela tiden! Lika Unika Allas lika värde Använd begreppen Tala om orden Vad betyder orden Tillsammans
Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Vi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Matematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Plan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Skolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Uppdraget enligt Regleringsbrev 2018 främja digitaliseringen inom skolväsendet underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter
Arbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Kungsängsskolan. Arbetsplan
2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden
Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013
2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid
Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Leda digitalisering 12 oktober Ale
Leda digitalisering 12 oktober Ale Program för dagen Check in Gå igenom och diskutera metoden effektkedja Bensträckare Check out Diskutera intervjuer FIKA! Planera genomförandet av effektkedjan Välja modul
Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun
Kvalitet i undervisningen i matematik. Så gör vi.. 1 2010-01-26 Sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Största orter: Mölnlycke, Landvetter, Härryda, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö Yta: 268
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport 2018-19 har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden ligger till grund för arbetsplanen under
Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
IT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Matematikutveckling. Erfarenheter och fortsatt arbete vid RUC, Umeå universitet. Stockholm april 2011 Margareta Wolf-Watz Matematikdidaktikansvarig
Matematikutveckling Erfarenheter och fortsatt arbete vid RUC, Umeå universitet Stockholm april 2011 Margareta Wolf-Watz Matematikdidaktikansvarig RUC och matematikdidaktik Ma. Did. är prioriterat område
Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12
1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan
MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun
Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun 2007-2010 Bakgrund Läsåret 2004-2005 inrättades en utvecklingstjänst i matematik på 40 % för att stimulera matematikutvecklingen på skolorna
VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Strategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.neverland@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Delutvärdering av Matte i Πteå
Delutvärdering av Matte i Πteå Utbildningsförvaltningen Piteå Kommun Moa Nilsson, Juli 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Projektet Matte i Πteå... 2 Syfte... 2 Målgrupp... 2 Mål... 2 Förutsättningar för
en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola
en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola Skolverkets uppdrag och roll Riksdag och regering anger mål och riktlinjer för förskolan och skolan genom bl a skollagen och läroplaner.
Beslut för förskoleklass och grundskola
n Beslut Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eriksdalsskolan belägen i Stockholms kommun 2(6) Tillsyn i Eriksdalsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Förhållningssätt till ämnet
Förhållningssätt till ämnet Förståelse Kompetensutveckling / nätverksträffar i matematik Lägesbeskrivning Bedömning och kunskapskvaliteter Matriser Självvärdering Dokumentation kunskapsutveckling Iup Algoritmer
Programmering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958
Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare
Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Barn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2016/2017 Jonatan Lannemar Uppdaterad 2016-06-08 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,
Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3
STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:7613 Backeboskolan Ek. För. Org.nr. 716422-1470 för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Backeboskolan belägen i Nacka kommun 2(11) Tillsyn i Backeboskolan har genomfört tillsyn
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13
Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning
Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning Program september 2017 09.30 Styrdokumentsförändringar och presentation av moduler 10.15 Paneldebatt: Varför ska våra elever lära sig programmering?
Glappet mellan skolans praktik och forskningen
Lärardagarna Örebro kommun 2017 Glappet mellan skolans praktik och forskningen Charlotta Pettersson, fil. dr., forsknings- och utvecklingssamordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten, lektor Örebro universitet
Så här gjorde vi sen
Så här gjorde vi sen Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens i Malmö Rektorer i Linköping Möte med Utvecklingsledare och Matematikutvecklare