Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Transkript

1 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling

2 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter lämna grundskolan utan att ha blivit tidigt uppmärksammad och fått kvalificerad hjälp att lära sig läsa och skriva. Syfte Att förebygga och tidigt upptäcka språk-, läs- och skrivsvårigheter Att tidigt sätta in åtgärder för god språk-, läs- och skrivutveckling Att ha en kontinuerlig kontroll för att se så att varje barn/elev får det stöd den behöver. Genom att fortlöpande kartlägga, dokumentera och analysera barnens/elevernas kunskaper, skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna läsa med god förståelse när de slutar årskurs nio. Före skolstart Alla nyfödda barn får en bok i gåva från kommunbiblioteket. Med den följer en broschyr om språkutveckling. Kommunens barnbibliotekarie informerar på familjecentralen om nyutkommen barn- och föräldralitteratur. På biblioteket finns även en så kallad Äppelhylla, med böcker speciellt anpassade för barn och unga som av olika skäl behöver extra stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Dessutom finns den så kallade Språkpuffen böcker som barn får puffade för sig på rekommendation från logoped/talpedagog för språklig stimulans och träning i hemmet. Via biblioteket kan man även få möjlighet att själv ladda hem talböcker från MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). BVC-kontroll sker vid 2 ½ och 5 ½ års ålder, språkscreening ingår och logoped kontaktas vid behov. Förskola Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling genom dagliga språkliga aktiviteter, samt uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. All forskning pekar på att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar, utvecklar sitt talspråk, sitt ordförråd samt sin förmåga att kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier,»» som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 2

3 Förskolans pedagogiska verksamhet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera denna verksamhet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Specialpedagog och talpedagog från barn- och elevhälsan arbetar med handledning till personalen Det är önskvärt att information som kan ha betydelse för barnets läs- och skrivinlärning vid behov överlämnas från förskola till förskoleklass (föräldrars samtycke). Förskoleklass Träning av språklig medvetenhet genomförs t ex enligt Bornholmsmodellen eller Trulle-materialet. Förskoleklassen skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att berätta och beskriva händelser och situationer så att innehållet tydligt framgår utvecklar förmåga att ge och ta enkla muntliga instruktioner vidareutvecklar intresse för att skriva utvecklar förmåga att skriva/teckna kommunikativa berättelser så att innehållet framgår utvecklar förmåga att skriva såväl för hand som på datorn utvecklar intresse för läsning utvecklar förmåga att tolka och återge centrala delar av ett läst/berättat innehåll utvecklar förmåga att resonera om budskap i texter och relatera detta till egna erfarenheter vidareutvecklar förmåga att upptäcka språkliga strukturer i en text/berättelse utvecklar sin fonologiska medvetenhet Grundskolan Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, söka information från olika källor och värdera dessa. Basdiagnostisering Följande screeningmaterial används i grupp av klassläraren vid angiven tid. Allt material är standardiserat och används kommunövergripande. Genom att kartlägga barn/elever tidigt under läsåret, får pedagoger en möjlighet att planera undervisningen för att ge det extra stöd som en del barn/elever behöver så att de utvecklas maximalt. Förskoleklass Hur låter orden; mäter fonologisk medvetenhet. Utförs i september. För elever i behov av uppföljning, även i mars. Åk 1 DLS bas för skolår 1-2; mäter läslust, läsförståelse och skrivning. Utförs i april. Åk 2 Stavning L; rättstavning. Utförs i oktober. Vilken bild är rätt? 10 min; läsförståelse. Utförs i oktober. LäsKedjor för skolår 2 och 3; ordkedjor (avkodning). Utförs i oktober. 3

4 Åk 3 Nationella prov; svenska/svenska som andraspråk. Åk 4 Stavning M; rättstavning. Utförs i oktober. Åk 5 DLS 4-6; läsförståelse. Utförs i oktober. Åk 6 Nationella prov; svenska/svenska som andraspråk. Sammanställning över basdiagnostiseringen överlämnas till specialpedagog, åk 7. Åk 7 - Åk 8 LS klassdiagnoser; ordförståelse II och läsförståelse II, för elever i behov av uppföljning. Utförs i sep/okt. Åk 9 Nationella prov; svenska/svenska som andraspråk. Nyinflyttade elever Diagnoser görs motsvarande de som genomförts i klassen under läsåret. Mentor/klasslärare/specialpedagog inhämtar information från avlämnande skola när elev uppvisar läs- och skrivsvårigheter. Tillägg till basdiagnostisering Följande screeningmaterial är tänkta att användas när det behövs en djupare analys. Det är oftast skolans specialpedagog eller speciallärare som använder analysmaterialet. Förskoleklass och Åk 1 Vad sa Du fröken?; ett individuellt material som visar eventuellt behov av vidare analys. Fonolek; kartlägger fonologisk medvetenhet. Bokstavskännedom; individuellt test av vilka bokstäver eleven kan. OS 64; läsförståelse. Kartläggning av fonologisk medvetenhet. Testa språket med Trulle. Åk 2 H4; individuellt test, avkodning och snabbhet. DLS för skolår 2 och 3; grupptest, läs- och skrivdiagnostik. Åk 3 H4; individuellt test, avkodning och snabbhet. LäsKedjor för skolår 2-3; grupptest, bokstavs-och ordkedjor. DLS för skolår 2 och 3; grupptest, läs- och skrivdiagnostik. Åk 4 SL 40; grupp- eller individuellt test, läsförståelse. LäsKedjor för skolår 4-9; grupptest, avkodning. 4

5 Stadieövergripande Nya språket lyfter; diagnosmaterial i svenska/svenska som andraspråk LUS (läsutvecklingsschema); kartläggning av läsutveckling. God läsutveckling; kartläggning av läsutveckling. God skrivutveckling; kartläggning av skrivutveckling. ITPA; diagnostiskt test som beskriver intraindividuella variationer i kommunikationsförmågan. LOGOS; datorbaserat diagnostiskt lästest. Utredning av språk-, läs- och skrivsvårigheter i åk F - 6 En fortsatt utredning av en elevs läs- och skrivsvårigheter sker i samarbete med talpedagog/specialpedagog i elevhälsan. Syftet med en utredning är att finna elevens styrkor för att veta vad läraren kan bygga undervisningen på, och svårigheter för att veta vilka åtgärder som är lämpliga. Denna utredning kartlägger: språklig medvetenhet, t ex rim läsförmåga, t ex avkodning, förståelse och hastighet ordförråd skriv- och stavningsförmåga, t ex fritt skrivande, skrivmotorik, stavning indirekta funktioner som påverkar läs- och skrivförmågan, t ex koncentrationsförmåga, arbetsminne och grundläggande perception. I förskoleklass genomförs syn- och hörselkontroll av skolsköterskan. Om den individuella, utredningen inte ger tillräcklig information kan eleven behöva utredas vidare av t ex skolpsykolog, skolläkare, logoped, ögonläkare/ ortoptist eller hörselmottagning. Pedagogiska åtgärder På förskolorna används vid behov TRAS ett material för observation och dokumentation av barns språk. Detta ger pedagoger redskap för att stimulera utveckling av barns språk. Marte meo är en metod där man med hjälp av videoinspelning kan se hur barnets samspel och kommunikation utvecklas. Metoden fokuserar på att stimulera den vuxne för att han/hon genom sin kommunikation med barnet ska främja dess naturliga utveckling. Grundprincipen är att lyfta fram och förstärka positivt samspel mellan barn och vuxen. Leken är grundläggande för barns språkutveckling. Genom strukturerade lekgrupper, där pedagogerna aktivt deltar i barnens lek, ökar förutsättningarna för barnets deltagande i leken. Genom konsultation och/eller observation från elevhälsans talpedagog/specialpedagog, kan pedagoger få redskap i arbetet med barns språkutveckling. Riktat material, i form av exempelvis bildmaterial, dataprogram och appar, kan användas som stöd i språkutvecklingen. Erfarenheter visar att kombinationen av att använda alternativa verktyg tillsammans med att träna läsoch skrivförmågan i perioder ger de mest direkta resultaten. Läraren bör känna till och använda sig av olika läsinlärningsmetoder, t ex: LTG, Witting-metoden eller fonologiskt baserad läsinlärning. Enligt läroplanen ska läraren göra nödvändiga anpassningar. Det är bra att läraren läser högt ur skönlitterära böcker, så att eleverna får möjlighet att tillägna sig språkkunskaper som ordförråd och meningsbyggnad. Högläsning och textsamtal är viktiga i alla ämnen genom hela grundskolan. Att organisera en-till-en-undervisning kan vara en effektiv specialpedagogisk insats om den är strukturerad och systematisk. Det är viktigt att anpassa efter elevens behov och önskemål. 5

6 Anpassningar i gruppen kan göras t ex genom att anpassa texter som eleven ska läsa; genom att använda lättlästa böcker med elevnära texter eller förstora och begränsa textmängden. Eleven kan ibland behöva extra stöd i klassrummet i form av kompensatoriska hjälpmedel, till exempel dator/ipad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Alla skolor i Sotenäs har ett flertal pedagogiska läsoch skrivprogram, som bör anpassas för varje elev för att fungera effektivt. Ge eleven olika möjligheter att ta till sig kunskaper, t ex genom lärarens muntliga berättande och stöd av bilder. Eleven måste dessutom få visa vad han/hon kan, t ex genom muntliga prov och möjlighet att skriva med hjälp av ett ordbehandlingsprogram. Elever med läs- och skrivsvårigheter har ibland en långsam arbetstakt. Mängden arbete bör anpassas för att undvika stress. Även läxor bör anpassas, eleven ska inte ha mer läxor än övriga elever. Tid att repetera och befästa kunskaper är viktigare än att täcka in stora områden ytligt. Ge förförståelse, t ex genom att eleven lyssnar på ett kapitel i sin DAISY-spelare innan genomgången i klassen. En elev kan först ägna tid åt illustrationerna innan han/hon läser texten. Kopiera gärna anteckningar och OH-material före lektionen till eleven. En elev med läs- och skrivsvårigheter har svårt att anteckna själv och samtidigt lyssna. Med en Smartboard kan man skriva ut information från tavlan. Läraren bör visa på olika studietekniker, till exempel tankekartor. Mycket uppmuntran och förståelse är viktigt, t ex bör en elev med läs- och skrivsvårigheter inte tvingas att läsa högt inför klassen. Viktigt att eleven får möjlighet att lyckas! Eleven ska ha inflytande över sin inlärning. Det är viktigt att eleven har en realistisk självbild och vet sina styrkor, svagheter och på vilket sätt han/hon lär sig bäst. En del arbetssätt kan försvåra inlärningen. Ett exempel är egen forskning som ställer stora krav på läsförmåga av olika texter. Om eleven ska använda detta arbetssätt krävs mycket stöd ifrån läraren med att hitta lämpliga texter. När eleven ska söka på Internet efter information är det bra att ge förslag på sidor som även har talstöd. Skoldatorerna är numera utrustade med CD-ord (talsyntes). Ibland är rätt placering i klassrummet ett stöd. Vid bedömning av eleven ska hänsyn tas till dennes funktionshinder, t ex ska läraren bortse från stavningen vid bedömning av texter på svenska och engelska. Eleven ska i testsituationer få använda sig av de hjälpmedel som han/hon annars använder i undervisningen. För vidare tips; se LÄSK-pärmen, ett informationsmaterial från Föräldraföreningen för dyslektiska barn (finns på alla skolor). En läsande klass en studiehandledning i läsförståelse. Med hjälp av fem läsförståelsestrategier förs strukturerade samtal om texter, som leder till ökad läsförståelse. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn Tel: Fax:

7 Tabell över basdiagnostisering Namn Förskoleklass Hur låter orden? Åk 1 DLS bas för skolår 1-2 Åk 2 Stavning L Vilken bild är rätt? 10 min. Läskedjor Ordkedjor Åk 3 Nat. prov Sv/SvA G/Ej uppnått målen Åk 4 Stavning M Åk 5 DLS Läsförståelse Åk 6 Nat. prov Åk 8 LS-klassdiagnos Sv/SvA Ordförståelse II G/Ej uppnått målen LS-klassdiagnos Läsförståelse II Åk 9 Nat. prov Sv/SvA G/Ej uppnått målen 7