Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Transkript

1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No, teknik, engelska, bild och här presenteras svenska och svenska som andraspråk (sva) för åk 1. Tidsperiod: Vt-2013 Ur Övergripande mål: Kunskaper 2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Ur Syfte: Genom undervisningen ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att sv formulera sig och kommunicera i tal och skrift läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer söka information från olika källor och värdera dessa välja och anpassa språkliga strategier 1

2 Ur Centralt innehåll: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter Alfabetet och alfabetisk ordning Sambandet mellan ljud och bokstav. Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Strategier för att lyssna, förstå och mutligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålet Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till 2

3 exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett språk på ett annat. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Specifikt för svenska som andraspråk: Eleven har ett grundläggande ordförråd som kan användas i samtal om elevnära frågor och ämnen. I samtalen ställer eleven frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Eleven kan uppmärksamma när språkliga missförstånd uppstår och ber då om förtydliganden. Vid samtal använder eleven i huvudsak fungerande språkliga strategier för att göra sig förstådd. Arbetssätt / metoder: Läsa och skriva: Pedagogerna högläser och använder medvetet texten som utgångspunkt för språkutvecklande arbete t ex för att modellera lässtrategier, begreppsutveckling samt diskussioner kring uttryck och metaforer. Läsläxan prepareras också i skolan genom att texten analyseras på textnivå ner till mindre textdelar, läxan övas för barnens läsavkodningsutveckling i skolan och hemma genom upprepad läsning. Detta för att läsningen mer och mer ska automatiseras. Vi arbetar även vidare med de vanligaste ordbilderna blixtord Bokstavsarbete. Varje bokstav, ljud och form kommer att arbetas med (ca en bokstav i veckan). Vi kommer kombinerat med bokstavsarbetet att sammanljuda och laborera med ljud/ord och betydelse både gemensamt och enskilt. Vi stimulerar nu eleverna att läsa småböcker i små grupper och på egen hand i undervisningen. Vi uppmuntrar och stöttar även eleverna till att låna böcker när bokbussen besöker oss en gång i månaden, allt för att stimulera läsintresse. Vi har skrivande i meningsfulla sammanhang där skrivandet har en mottagare och ett tydligt syfte t ex meddelande hem eller i temaarbetet. Eleverna får också en Tankebok för att träna sig att klä sina tankar i ord i skrivandet. 3

4 Tala, samtala och lyssna: I undervisningen kommer eleverna att inspireras och tränas till att berätta i grupp och lyssna till varandra. Eleven ges också tillfälle att samtala om elevnära frågor och ämnen genom att vi pedagoger ger dem utrymme för att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. Vid pedagogernas högläsning blir den gemensamma läsningen också utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion. I lekar med rim, ramsor, sång, drama och upptäckter av språkets uppbyggnad arbetar vi med den språkliga medvetenheten men också för att uppleva språket och glädjen i att leka med ord. Språkbruk och källkritik I undervisningen påvisar vi hur språkbruk varierar och uppfattas i sociala sammanhang och vilka konsekvenser det kan få. För att stimulera till ett utökat ordförråd med större möjlighet till nyanser sker fortlöpande insamlande, iakttagande och ifrågasättande av ords form, betydelse, stavning, släktskap, synonymer, motsatsord, homonymer och semantiska fält. Jämförelser med olika elevers modersmål och med framförallt engelska som främmande språk görs återkommande i naturliga sammanhang. Så här vill eleverna själva arbeta för att nå målen som finns i rutan bedömning, citat från eleverna i åk 1: - Vi vill läsa småböcker och läsa dem flera gånger (upprepad läsning) så vi blir snabba på att läsa - Vi vill skriva sagor : - Vi vill ha bokcirklar som 2-3:orna har - Vi vill läsa faktaböcker - Vi vill lära oss stava ord med e och ä och andra ord som är svåra att stava - Vi vill lära oss att skriva våra namn i skrivstil Redovisningsform: Eleverna redovisar sina förmågor och kunskaper fortlöpande i det vardagliga arbetet samt vid specifika diagnostillfällen. Pedagogerna dokumenterar elevers styrkor och utvecklingsområden. Pedagogerna ger formativ feedback till eleverna under arbetsprocessen. Bedömning: Vad och Hur? För att bedöma förmågan att läsa, skriva, tala, lyssna och samtala använder vi pedagoger oss av God läsutveckling (Herrlin/Lundberg, 2005) samt Nya språket lyfter! (Skolverket, 2011). I Nya språket lyfter! Ska eleven nå avstämningspunkt A. Dessa material är en del av det skriftliga omdömet. Läsa och skriva: Eleven ska kunna läsa enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin. Exempel på sådana meningar: Lisa ser en stor mus. Ola leker med en katt. Jag bor i Lanna. Detta mål innebär att: * Eleven ska ha förståelse för hur man med hjälp av bokstäver ljudar ihop ord. * Eleven ska kunna läsa tvåstaviga ljudenliga ord tex läsa, leka och resa utan svårighet. * Eleven ska kunna läsa enstaviga ord med ändelser t ex reser, solar, trädet och valen. * Eleven ska kunna läsa ord med enkel konsonant förbindelse som spel, gris och blöt. Eleven ska kunna skriva de flesta bokstäver (versaler/ stora och gemener/ små ) och kunna koppla samman dessa med bokstavens ljud. Eleven ska inte blanda stora och små bokstäver när han/hon skriver. Eleven ska ha mellanrum mellan orden. Eleven ska kunna skriva ljudenliga ord, meningar och korta texter som övning eller för att berätta alternativt komma ihåg. Det kan ske för hand eller på datorn. Exempel på hur en sådan elevtext kan se ut i omfattning: 4

5 I går var vi i skogen. Vi lekte ta. Det var kul. Sedan fick vi fika. Det var gott. (Krav på korrekt stavning och meningsbyggnad finns dock ännu inte) Tala, samtala och lyssna: Eleven ska kunna återberätta en händelse eller en saga så att andra förstår vad eleven menar. Eleven ska kunna berätta något den varit med om i grupp och lyssna på andra. Eleven talar om vad eleven tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter. Eleven ger och tar muntliga instruktioner. Detta bedöms genom pedagogens och kamraternas observationer och dokumenteras i Nya språket lyfters! observationsschema för berättande och argumenterande tal Språkbruk: Eleven visar medvetenhet kring skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Källkritik: Eleven visar förståelse för att källor kan behövas granskas. De senare två punkterna bedöms genom pedagogernas observationer 5