Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Transkript

1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So, No, engelska och här presenteras svenska. Tidsperiod: Vt-2013 Ur Övergripande mål: Kunskaper 2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Ur Syfte: Genom undervisningen ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att sv formulera sig och kommunicera i tal och skrift läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer söka information från olika källor och värdera dessa 1

2 Ur Centralt innehåll: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter tillexempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i 2

3 elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Arbetssätt / metoder: Läsa och skriva: Pedagogerna högläser och använder medvetet texten som utgångspunkt för språkutvecklande arbete t ex för att modellera lässtrategier, begreppsutveckling samt för diskussioner kring uttryck och metaforer. Temaboken Hedvig blir ofta sammanhanget kring vilket undervisningen sker och vi undersöker språket i boken. Boken inspirerar också till vidare läsning i faktatexter, skönlitteratur, rim, ramsor, sånger, lyrik och sagor. Eleverna läser i bokcirklar och vi har då återkommande läsförståelsestrategiundervisning. Exempel på sådana är: textbearbetning före, under och efter läsning, textkopplingar samt RT:s fyra strategier Individuell läsning sker i Stjärnsvenska böcker samt övriga skolbiblioteksböcker. För att inspirera kamrater till läsning samt för att träna återberättande av något man läst delger eleverna varandra sina läsupplevelser. Övning i att läsa med inlevelse/betona/anpassa röststyrka och hastighet görs tillsammans med välkända vuxna och kamrater i trygga situationer. Vi uppmuntrar och stöttar även eleverna till att låna böcker när bokbussen besöker oss en gång i månaden, allt för att stimulera läsintresse. Läsläxan prepareras i skolan genom att texten analyseras på textnivå ner till mindre textdelar - reflektion kring det lästa sker tillsammans med kamrater och pedagog. Läxan övas i skolan och hemma genom upprepad läsning, detta för barnens läsavkodningsutvecklingen. Läsningen ska mer och mer automatiseras. Eleverna kommer att skriva texter i olika genrer: berättande, sakprosa (faktatexter) och återgivande texter samt instruktioner i vårt tema. Det kommer att ske både för hand och med hjälp av datorn. Vi kommer gemensamt att iaktta, diskutera och bearbeta våra texter. Nästan alltid kommer elevernas skrivande att ha en mottagare och ett tydligt syfte till exempel i form av meddelanden till hemmen, i temaarbetet och för publicering på bord eller väggar i skolans lokaler. I skrivandet används olika metoder, exempelvis inspiration från Cirkelmodellen, Pennvässaren och Skrivprocessen. I undervisningen kommer vi särskilt att arbeta med ordval, ordföljd, ordens böjningsformer samt meningsbyggnad och textens struktur/indelning. Uppmärksamhet på genre kommer också att vara i fokus. Eleverna kommer att skriva i en Tankebok för att få skrivflöde och för att träna på att klä sina tankar i skrivna ord. Stavning övas i funktionella sammanhang. Vanligt förekommande ord i elevers texter är de ord vars stavning vi iakttar och undervisar om. Eleverna kommer att ha skrivläxa där de skriver av meningar ur läseboken för att öva uppmärksamhet, noggrannhet och handstil. Konstruktiv och tydlig kamrat- och lärarrespons på elevtexter ska inspirera till fortsatt skrivutveckling. Tala, samtala och lyssna: I undervisningen kommer eleverna att inspireras och tränas till att berätta i grupp och lyssna till varandra. Eleven ges också tillfälle att samtala om elevnära frågor och ämnen genom att vi pedagoger ger dem utrymme för att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 3

4 Vid pedagogernas högläsning blir den gemensamma läsningen också utgångspunkt för frågor, samtal och diskussion. I lekar med rim, ramsor, sång, drama och upptäckter av språkets uppbyggnad arbetar vi med den språkliga medvetenheten men också för att uppleva språket och glädjen i att leka med ord. Språkbruk I undervisningen påvisar vi hur språkbruk varierar och uppfattas i sociala sammanhang och vilka konsekvenser det kan få. För att stimulera till ett utökat ordförråd med större möjlighet till nyanser sker fortlöpande insamlande, iakttagande och ifrågasättande av ords form, betydelse, stavning, släktskap, synonymer, motsatsord, homonymer och semantiska fält. Jämförelser med olika elevers modersmål och med framförallt engelska som främmande språk görs återkommande i naturliga sammanhang. Informationssökning och källkritik Vi iakttar och granskar tillsammans olika texter för att träna oss i att fundera på vad författaren vill säga med texten samt om vi kan lita på sanningen i den (faktatexter). Vi använder oss både av tryckta böcker och digitala texter på Internet. Så här vill eleverna arbeta för att nå målen som finns i rutan bedömning, citat från åk 3 eleverna: - Vi vill spela teatrar där vi pratar själva - Vi vill skriva faktatexter där vi väljer ämne fritt - Vi vill skriva sagor och berättelser - Vi vill ha bokcirklar där vi läser Lasse-Maja böcker eller Bozze och träna lässtrategierna Redovisningsform: Eleverna redovisar sina förmågor och kunskaper fortlöpande i det vardagliga arbetet samt vid specifika diagnostillfällen. Pedagogerna dokumenterar elevers styrkor och utvecklingsområden. Pedagogerna ger formativ feedback till eleverna under arbetsprocessen. Bedömning: Vad och Hur? För att bedöma förmågan att läsa, skriva, tala, lyssna och samtala använder vi pedagoger oss av God läsutveckling (Herrlin/Lundberg, 2005) samt Nya språket lyfter! (Skolverket, 2011). Dessa material är en del av det skriftliga omdömet. Läsa: Eleven ska med flyt kunna läsa länge, engagerat, kritiskt och reflekterande- åldersadekvata elevnära skönlitterära och faktatexter t ex Stjärnsvenska böcker nivå Eleven ska visa på läsförståelse genom att kunna reflektera över, återge och kommentera innehållet tillsammans med pedagog eller i grupp innan, under och efter gemensamt lästa texter. Eleven ska också kunna svara på frågor om texten där svaret går att finna direkt i texten alternativt där olika textdelar måste integreras (inferenser). Eleven ska kunna läsa mellan raderna i åldersadekvata och elevnära texter. Det innebär att beträffande läsutvecklingen ska eleven minst ha nått nivå 13 i Ordavkodning, nivå 8 i Flyt i läsningen i samt nivå 15 i Läsförståelse i God läsutveckling. I Nya språket lyfter! ska nivå C:4 nås. Skriva: Eleven ska anpassa sitt skrivande för olika syften, texttyper och mottagare. Eleven visar sin förmåga genom att i en berättelse ha inledning, handling samt avslutning. Eleven ska också kunna skriva en faktatext som innehåller grundläggande delar av information, ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår Eleven ska kunna planera sitt skrivande t ex genom en tankekarta och ändra i texten för att förbättra den. Eleven skriver nu alltid meningar med stor bokstav och punkt. Eleven ska veta hur man använder skiljetecken ex (kommatecken vid upprepning, punkt, frågetecken, utropstecken och talstreck). Eleven ska känna igen och försöker själv använda genomgående samma tempusform i en berättelse. 4

5 Eleven ska kunna skriva en elevnära faktatext. Eleven ska kunna skriva en instruktion så att en läsare kan förstå den Eleven ska kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter t ex: och, också, han, hon, leker samt finns Eleven ska kunna ta reda på ords stavning genom ordlista eller datorns stavningsprogram. Eleven ska kunna bearbeta sin skrivna text genom att i efterhand korrigera och förbättra t ex att i efterhand korrigera meningsbyggnad samt inledning av meningar. Det innebär att eleven ska nå nivå C:4 i skriva i Nya språket lyfter! Tala, samtala och lyssna: Eleven ska kunna återberätta en längre berättelse eller en saga så att andra förstår vad eleven menar samt att poängen av berättelsen blir tydlig. Eleven ska kunna berätta i grupp och lyssna på andra. Eleven talar om vad eleven tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter. Eleven ger och tar muntliga instruktioner. Detta bedöms genom pedagogens och kamraternas iakttagelser samt i Nya språket lyfters observationsschema för berättande och argumenterande tal. Språkbruk: Eleven visar medvetenhet kring skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Källkritik: Eleven visar förståelse för att källor kan behövas granskas. De senare två punkterna bedöms genom pedagogernas observationer 5