Handlingsplan. För att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter

Transkript

1 Handlingsplan För att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter

2 Handlingsplan för att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter Inledning Denna handlingsplan har framarbetats för att uppmärksamma och ge adekvat hjälp till barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Det gäller att ta till vara barnets/elevens starka sidor och hitta en framkomlig väg genom skolan, samt ge en god grund för fortsatta studier och yrkesval. Skolarbetet skall kännas meningsfullt och roligt. Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med läs- och skrivsvårigheter lämna grundskolan utan att ha blivit tidigt uppmärksammad och fått kvalificerad hjälp att lära sig läsa och skriva. Förebyggande arbete Före skolstart Kommunens barnbibliotekarie informerar alla nyblivna föräldrar om språket och litteraturens betydelse i samband med en föräldraträff på BVC. En skrift om litteraturens betydelse för språkinlärning delas ut. BVC-kontroll sker vid 2 ½ och 5 ½ års ålder, språkscreening ingår och logoped kontaktas vid behov. Förskola Stor vikt läggs vid språkliga aktiviteter i den dagliga verksamheten. Barn lär sig språket i interaktion med andra. Det är viktigt att personalen blir medveten om hur de talar med barnen, hur ofta och hur mycket med var och en. På förskolorna finns TRAS - ett material för språkobservation. Specialpedagog och talpedagog från kommunens stödteam arbetar med handledning till personalen. Vid behov uppmanar personalen föräldrarna att ta kontakt med talpedagog eller BVC. Det är önskvärt att information som kan ha betydelse för barnets läs- och skrivinlärning överlämnas från förskola till förskoleklass (föräldrars samtycke). Förskoleklass Träning av språklig medvetenhet genomförs t ex enligt Bornholmsmodellen eller Trulle-materialet. Forskning har visat att det är en fördel om barn blir undervisade direkt i skriftens kod och med ljudmetoden. Pedagogerna genomför språklig screening (samma material i hela kommunen). Pedagoger eller föräldrar tar kontakt med stödteamet angående barn i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram för barn i riskzonen ska upprättas. Gemensam mall finns för hela kommunen. Överlämnandeträff med förskollärare och skolpersonal äger rum under våren. Berörd personal från stödteamet deltar. Åtgärdsprogram överlämnas efter föräldrars samtycke. 2

3 Basdiagnostisering Följande screeningmaterial används i grupp av klassläraren vid angiven tid. Allt material är standardiserat och används kommunövergripande. Elever med låga resultat uppmärksammas och stödinsatser ska sättas in tidigt. Där värdena är delade mellan pojkar och flickor används denna delning. Förskoleklass Hur låter orden; mäter fonologisk medvetenhet. Utförs i oktober. År 1 Hur låter orden; mäter fonologisk medvetenhet. Utförs i september. År 2 Stavning L; rättstavning. Utförs i oktober. Vilken bild är rätt? 10 min; läsförståelse. Utförs i oktober. Läskedjor för år 2 och 3; avkodning. Utförs i oktober. År 3 ; matematik, svenska/svenska som andraspråk. År 4 Stavning M; rättstavning. Utförs i oktober. År 5 DLS 4-6; läsförståelse. Utförs i oktober. År 6 ; engelska, matematik, svenska/ svenska som andraspråk. Överlämnandekonferens genomförs i slutet av vårterminen år 6. Deltagare: avlämnande klassföreståndare och mottagande mentor/lärare samt specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och rektor. Skolledningen på mottagande skola är sammankallande. Åtgärdsprogram överlämnas efter föräldrars medgivande. År 7 LS klassdiagnoser; diagnos av diktamen, ordförståelse, läsförståelse. Utförs i september/oktober. Mentorer för elever i år 7 ansvarar för att övriga i klassen undervisande lärare får vederbörlig information. År 8- År 9 ; biologi/fysik/kemi, engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk. Nyinflyttade elever Diagnoser görs motsvarande de som genomförts i klassen under läsåret. Mentor/klasslärare/specialpedagog inhämtar information från avlämnande skola när elev uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

4 Stadieövergripande Nya språket lyfter; diagnosmaterial i svenska/svenska som andraspråk LUS (läsutvecklingsschema); kartläggning av läsutveckling. God läsutveckling; kartläggning av läsutveckling. God skrivutveckling; kartläggning av skrivutveckling. ITPA; diagnostiskt test som beskriver intraindividuella variationer i kommunikationsförmågan. LOGOS; datorbaserat diagnostiskt lästest. Utredning av läs- och skrivsvårigheter Tillägg till basdiagnostisering Följande screeningmaterial är tänkta att användas när det behövs en djupare analys. Det är oftast skolans specialpedagog eller speciallärare som använder analysmaterialet. Förskoleklass och År 1 Vad sa Du fröken?; ett individuellt material som visar eventuellt behov av vidare analys. Fonolek; kartlägger fonologisk medvetenhet. Bokstavskännedom; individuellt test av vilka bokstäver eleven kan. OS 64; läsförståelse. Utförs under vårterminen. Kartläggning av fonologisk medvetenhet År 2 H4; individuellt test, avkodning och snabbhet. DLS 2-3; grupptest, läs- och skrivdiagnostik. År 3 H4; individuellt test, avkodning och snabbhet. Läskedjor för år 2-3; grupptest, bokstavs- och ordkedjor. DLS 2-3; grupptest, läs- och skrivdiagnostik. År 4 SL 40; grupp- eller individuellt test, läsförståelse. Läskedjor för år 4-9; grupptest, avkodning. En fortsatt pedagogisk utredning av en elevs läs- och skrivsvårigheter sker i samarbete med talpedagog/ specialpedagog i kommunens stödteam. Syftet med en utredning är att finna elevens styrkor för att veta vad läraren kan bygga undervisningen på, och svagheter för att veta vilka åtgärder som är lämpliga. En pedagogisk utredning kartlägger: språklig medvetenhet, t ex rim läsförmåga, t ex avkodning, förståelse och hastighet. Avkodningen bör vara automatiserad för att eleven ska kunna bli en skicklig läsare ordförråd skriv- och stavningsförmåga, t ex fritt skrivande, skrivmotorik, stavning indirekta funktioner som påverkar läs- och skrivförmågan, t ex koncentrationsförmåga, arbetsminne och grundläggande perception. Om den individuella, pedagogiska utredningen inte ger tillräcklig information kan eleven behöva utredas vidare av t ex skolpsykolog, skolläkare, logoped, ögonläkare/ortoptist eller hörselklinik.

5 Pedagogiska åtgärder Självförtroende, kompensation och träning Åtgärdsprogram upprättas i samråd med elev, förälder, klasslärare och ibland talpedagog eller specialpedagog/-lärare. Initiativtagare är klassläraren, som även ansvarar för att alla lärare som undervisar eleven informeras (rektor är ansvarig). Stor vikt bör läggas vid elevens och föräldrarnas upplevelse av situationen. Åtgärdsprogram överlämnas vid byten av skola etc. Klassläraren ansvarar. Utvärdering av åtgärdsprogram sker enligt överenskommelser vid upprättandet. En tydlig uppföljning av elevens kunskaper ger eleven bekräftelse på hans/hennes kunskapsutveckling och kan stärka självkänslan. Läraren bör känna till och använda sig av olika läsinlärningsmetoder, t ex: LTG, Witting-metoden eller fonologiskt baserad läsinlärning. Enligt läroplanen ska läraren, om en elev får svårigheter, använda ett annat arbetssätt. Det är bra att läraren läser högt ur skönlitterära böcker, så att eleverna får möjlighet att tillägna sig språkkunskaper som ordförråd och meningsbyggnad. Högläsning och textsamtal är viktiga i alla ämnen genom hela grundskolan. Att organisera en-till-en-undervisning kan vara en effektiv specialpedagogisk insats om den är strukturerad och systematisk. Pedagogen som leder undervisningen ska vara kunnig inom området. Vissa elever kan uppfatta enskild undervisning negativt och det är därför viktigt att anpassa efter elevens önskemål. Anpassningar i gruppen kan göras t ex genom att anpassa texter som eleven ska läsa; genom att använda lättlästa böcker eller förstora och begränsa textmängden. Prova olika kompensatoriska hjälpmedel och köp in det som passar eleven, t ex inlästa läromedel och skönlitteratur på DAISY, talsyntes, Alpha-smart och avancerade stavningsprogram till datorn. Tekniska hjälpmedel kan utveckla användbara strategier för att komma vidare i läsutvecklingen. Datorn är ett användbart hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Flera dataprogram har utvecklats för att avhjälpa läs- och skrivsvårigheter. Alla skolor i Sotenäs har Lexia som bör anpassas för varje elev för att fungera effektivt. Eleven kan ibland behöva extra stöd i klassrummet istället för att lämna klassen. Ge eleven olika möjligheter att ta till sig kunskaper, t ex genom lärarens muntliga berättande och stöd av bilder. Eleven måste dessutom få visa vad han/hon kan, t ex genom muntliga prov och möjlighet att skriva med hjälp av ett ordbehandlingsprogram. Viktigt att eleven får möjlighet att lyckas! 5

6 Elever med läs- och skrivsvårigheter har ibland en långsam arbetstakt. Mängden arbete bör anpassas för att undvika stress. Även läxor bör anpassas, eleven ska inte ha mer läxor än övriga elever. Tid att repetera och befästa kunskaper är viktigare än att täcka in stora områden ytligt. Ge förförståelse, t ex genom att eleven lyssnar på ett kapitel i sin DAISY-spelare innan genomgången i klassen. En yngre elev kan först ägna tid åt illustrationerna innan han/hon läser texten. Kopiera gärna anteckningar och OH-material före lektionen till eleven. En elev med läs- och skrivsvårigheter har svårt att anteckna själv och samtidigt lyssna. Med en Smartboard kan man skriva ut information från tavlan. Läraren bör visa på olika studietekniker, tillexempel mindmapping. Mycket uppmuntran och förståelse är viktigt, t ex bör en elev med läs- och skrivsvårigheter inte tvingas att läsa högt inför klassen. Eleven ska ha inflytande över sin inlärning. Det är viktigt att eleven har en realistisk självbild och vet sina styrkor, svagheter och på vilket sätt han/hon lär sig bäst. En del arbetssätt kan försvåra inlärningen. Ett exempel är egen forskning som ställer stora krav på läsförmåga av olika texter. Om eleven ska använda detta arbetssätt krävs mycket stöd ifrån läraren med att hitta lämpliga texter. När eleven ska söka på Internet efter information är det bra att ge förslag på sidor som även har talstöd (antalet sidor med talsyntes ökar kraftigt). Ibland är rätt placering i klassrummet ett stöd. Vid bedömning av eleven ska hänsyn tas till dennes funktionshinder, t ex ska läraren bortse från stavningen vid bedömning av texter på svenska och engelska. Eleven ska i testsituationer få använda sig av de hjälpmedel som han/hon annars använder i undervisningen. För vidare tips; se LÄSK-pärmen, ett informationsmaterial från Föräldraföreningen för dyslektiska barn (finns på alla skolor). Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn Tel: Fax:

7 Tabell över basdiagnostisering Namn Förskoleklass Hur låter orden? År 1 Hur låter orden? År 2 Stavning L Vilken bild är rätt? 10 min. Läskedjor År 3 Nat. prov Ma Sv/Sv2 G/Ej uppnått målen År 4 Stavning M År 5 DLS Läsförståelse År 6 Eng Ma Sv/Sv2 7

8 Tabell över basdiagnostisering Namn År 7 LS-klassdiagnos Diktamen LS-klassdiagnos Ordförståelse LS-klassdiagnos Läsförståelse År 9 Biologi/Fysik/Kemi Engelska Matematik Svenska/Svenska 2 8