Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

Transkript

1 Resultat Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter Dyslexiförbundet FMLS Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

2 Om undersökningen Syftet med undersökningen var att kartlägga hanteringen av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på kommunal nivå. Studien riktar sig till Sveriges 1 största kommuner, där den som ansvarar för kommunens hantering av läs- och skrivsvårigheter har fått besvara en webbenkät. Svaren för de enskilda kommunerna redovisas separat. Ett register över ansvariga för kommunens arbete med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan byggdes upp genom telefonkontakt med samtliga kommuner. Det finns variationer i hur tydligt ansvaret i frågan åligger specifika personer och enkäten har i flera kommuner internt vidareförmedlats till annan person som uppfattats vara mer lämpad att besvara frågorna. Totalt genomfördes 72 internetintervjuer under perioden 13 maj 4 juni 13. Svarsfrekvensen var därmed 72 2

3 Slutsatser Hälften har handlingsplan/ger direktiv till skolorna I 46 procent av kommunerna finns en handlingsplan eller ges direktiv till kommunens skolor gällande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Direktiv är vanligare i mindre än i större kommuner. I de fall det finns direktiv så förmedlas de i flertalet kommuner till samtliga grundskolor. Uppfattningen är också att direktiven följs av skolorna, men i många fall görs inte en sådan uppföljning. Upptäckt prioriterat I direktiven behandlas främst frågan om upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Nästan lika många arbetar med hur svårigheterna kan förebyggas och ger exempel på stödinsatser. 3

4 Slutsatser En tredjedel screenas aldrig under grundskoletiden I nästan hälften av kommunerna görs screening för läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och två av tre gör det senast i andra klass, men i en tredjedel av kommunerna görs ingen screening av eleverna under grundskolan. Screening görs i vissa kommuner i varje årskull, men det finns en tendens till ökad screening i inledningen av mellanstadiet respektive högstadiet. Utredningstiden för en diagnos är längst i de större kommunerna I endast 19 av 72 kommuner görs en dyslexiutredning inom 8 veckor I genomsnitt är väntetiden för en dyslexiutredning 22 veckor. Väntetiden är påtagligt längre i de största kommunerna i vissa fall i upp till två år! I flera kommuner görs ingen utredning alls. Tillgången till inlästa läromedel särskilt låg I endast knappt hälften av kommunerna har eleverna tillgång till dator eller inlästa läromedel vid behov. Tillgången till inlästa läromedel är särskilt låg i större kommuner. I tre av fyra kommuner har alla elever med läs- och skrivsvårigheter tillgång till rättstavningsprogram och verktyg för talsyntes. 4

5 Slutsatser Fortbildning är generellt åsidosatt Fortbildning av lärare är vanligare beträffande pedagogiska verktyg än beträffande pedagogik mot elever med läs- och skrivsvårigheter Fortbildning är vanligare i kommuner som har en handlingsplan Skoldatatek vanligt kommuner som har en handlingsplan Sju av tio kommuner har Skoldatatek Skoldatatek är det vanligaste sättet att sprida kompetens kring dessa frågor 5

6 Knappt hälften av kommunerna har handlingsplan Har kommunen fastlagt en handlingsplan eller gett några direktiv till sina grundskolor gällande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? 1 Ja Ja Samtliga

7 Handlingsplanerna omfattar oftast flera områden uppföljning brister dock Ja Tar handlingsplanen upp hur skolorna kan upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter /dyslexi? (exempelvis genom screening) Är handlingsplanen förmedlad till samtliga grundskolor i kommunen? Följs handlingsplanen i huvudsak av flertalet skolor? Har handlingsplanen diskuterats och förankrats på flertalet grundskolor i kommunen? Tar handlingsplanen upp hur grundskolorna kan förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Omfattar handlingsplanen arbete i förskoleklass? Ger handlingsplanen exempel på stödinsatser för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Följer kommunen upp hur handlingsplanen används på kommunens grundskolor? (där 46 har svarat att de har handlingsplan) 7

8 34 av kommunerna har ingen centralt beslutad screening I vilka årskurser screenas elever för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 1 9 Screenas senast i Screenas i Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 8

9 Lång väntetid på utredning i stora kommuner Hur lång är väntetiden i snitt för en dyslexiutredning i kommunen? 8 Veckor Samtliga

10 Stora kommuner är särskilt dåliga på att säkerställa tillgången till inlästa läromedel och datorer 1 Har alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunens grundskolor tillgång till följande kompensatoriska hjälpmedel? Ja Samtliga Rättstavningsprogram i svenska (utöver vanliga Officesystemet)? Verktyg för talsyntes (utöver den inbyggda talsyntesen i Windows/Mac)? Rättstavningsprogram i engelska (utöver vanliga Officesystemet)? Dator efter behov? Inlästa läromedel i alla ämnen vid behov? 1

11 Generellt bättre tillgång till hjälpmedel i kommuner med handlingsplan Har alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunens grundskolor tillgång till följande kompensatoriska hjälpmedel? 1 Ja Samtliga Har handlingsplan Har ej handlingsplan Rättstavningsprogram i svenska (utöver vanliga Officesystemet)? Verktyg för talsyntes (utöver den inbyggda talsyntesen i Windows/Mac)? Rättstavningsprogram i engelska (utöver vanliga Officesystemet)? Dator efter behov? Inlästa läromedel i alla ämnen vid behov? 11

12 Fortbildning om anpassning av pedagogik sker endast i en av tre kommuner Handlingsplan viktigt Har kommunen genomfört fortbildning av samtliga lärare/skolpersonal om anpassning av pedagogiken för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? 1 Ja Ja Samtliga Har handlingsplan Har ej handlingsplan 12

13 En av tre kommuner erbjuder ingen fortbildning av lärare och specialpedagoger 1 Har kommunen genomfört fortbildning av lärare och speciallärare/specialpedagoger kring användning och handhavande av kompensatoriska hjälpmedel? Ja Ja Samtliga Har handlingsplan Har ej handlingsplan 13

14 Skoldatatek vanligaste sätt att säkerställa kompetens Hur säkerställs kompetensen i frågor kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunen? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 1 Ja Samtliga I genomsnitt motsvarar kommunens Skoldatatek 1 heltidstjänst Genom Skoldatatek Genom kontinuerlig fortbildning av speciallärare /specialpedagoger Genom annat centralt resurscentrum Genom annan metod 7 Görs ej

15 Handlingsplan ger större kompetensspridning Hur säkerställs kompetensen i frågor kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunen? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 1 Ja Samtliga Har handlingsplan Har ej handlingsplan 8 I genomsnitt motsvarar kommunens Skoldatatek 1 heltidstjänst Genom Skoldatatek Genom kontinuerlig fortbildning av speciallärare /specialpedagoger Genom annat centralt resurscentrum Genom annan metod 7 Görs ej