Språket. Vilhelmina kommun. Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga upptäcka - möta

Transkript

1 Språket Vilhelmina kommun Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga upptäcka - möta språk-, läs- och skrivsvårigheter Beslutad Reviderad september

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 3 Inledning 3 Kartläggning förskola år 9 5 Förklaringar 9 Att arbeta vidare efter genomfört test 11 Schema över kommunens kartläggning Bil 1 Förteckning över diagnosmaterial och litteratur Bil 2 2

3 Vilhelmina kommuns kartläggning gällande språk-, läs- och skrivutveckling från förskola till och med år 9 SYFTE Vårt syfte med en handlingsplan för språkutveckling är att: visa på några språkutvecklande arbetssätt tidigt upptäcka och följa de barn/elever som behöver stöd för att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga visa hur vi regelbundet arbetar för att hitta de barn som behöver stöd i sin språkliga utveckling INLEDNING Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr11). Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. (Lgr11 - kursplan för ämnet svenska). Språkets betydelse Språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling går hand i hand och är livslånga processer. Att lära sig läsa, skriva och utveckla språket är viktigt inte bara för att tillägna sig kunskaper i skolan utan också för att det är en biljett in i samhället. Samhället ställer allt högre krav på språklig förmåga samt en skicklighet i att läsa och skriva. Språklig förmåga ökar också individens möjlighet att påverka sin omgivning för ökad rättvisa, demokrati och jämställdhet. Språkutveckling När barnet är tre till fyra år är grunden lagd för den språkliga kompetensen, det vill säga barnet kan uttala de flesta ord rätt. Grammatiken fungerar och barnet har ett flytande tal. Barnet kan samtala och göra sig förstådd, men använder sig av kroppsspråket när orden inte räcker till. Ordförrådet utvecklas tillsammans med den sociala kompetensen och byggs ut under hela livet. Det arbete som läggs ned i form av medveten träning med språklekar och ramsor redan i förskolan är av stor vikt för det enskilda barnets språkutveckling. Därefter ska barnet lära sig en ny kunskap, läsa och skriva. Barnet ska koppla samman ljud och bokstav och sätta ihop bokstäver till ord ett nytt sätt att ta till sig språket. Fram till år tre kan de flesta elever följa kunskapsförmedlingen i alla ämnen, men efter år tre blir texterna i läromedlen språkmässigt svårare och mera ämnesspecifika. Utan tillräckligt språk klarar eleverna inte sitt skolarbete. Arbetssätt Det finns många metoder för att arbeta språkutvecklande, men något som ständigt återkommer är vikten av att samtala kring text och bild. Några strategier för att underlätta förståelsen är att: kunna knyta an till egna erfarenheter identifiera huvudbudskapet, sammanfatta innehållet se orsakssamband göra förutsägelser om vad som ska komma härnäst dra slutsatser och generalisera 3

4 associera till andra texter de läst eller skrivit kritiskt granska texters form och innehåll Sådana strategier, att skapa inre bilder och ett rikt ordförråd hjälper eleven att förstå. Det finns bra litteratur att använda sig av om man behöver stöd i detta arbete. Se till exempel Den meningsfulla språkväven av Rigmor Lindö, Tankens Mosaik av Susanne Zimmerman eller Böcker inom oss av Aidan Chambers. Även faktatexter behöver bearbetas för att öka förståelsen. Eleverna behöver förberedas genom att samtal förs om texten och svåra ord förklaras. I Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse finns ett kapitel som behandlar just hur läraren kan förbereda eleverna att möta en faktatext med rubriker, underrubriker, faktarutor och bilder. I böckerna Läsning av faktatexter - från läsprocess till lärprocess av Elisabeth Arnbak och Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg ges exempel på hur man kan ge eleverna aktiv vägledning i hur de ska ta till sig innehållet i faktatexter. Genrepedagogik syftar till att ge eleverna en medvetenhet om hur språket fungerar i olika sammanhang och att stegvis stötta eleverna att utveckla både sitt vardagsspråk och ett effektivt skolspråk. Det handlar om att tillsammans hitta strukturen i språket och att lära sig att olika texter har olika syften. I skolan används huvudsakligen sex olika textgenrer: argumenterande text, förklarande text, beskrivande text, narrativ text, återgivande text, samt instruerande text. Genrepedagogiken bygger på ett arbete i fyra steg: bygga upp kunskap studera texter inom genren för att få kunskap skriva en gemensam text skriva en egen text Till exempel är genrepedagogiken ett utmärkt redskap att använda när eleverna ska skriva faktatexter. Det gäller då både att lära sig om ämnet ifråga och att lära sig hur en faktatext byggs upp. Fas ett handlar då om vilka ord och begrepp i texten som behöver förklaras och arbetas vidare med för att eleverna till fullo ska förstå vad de betyder. Det handlar också om att eleverna tänker efter vad de redan vet och att man tar reda på så mycket som möjligt om ämnet. Vidare behöver eleverna se vilka ord som kan vara typiska att använda i en text av den typen. I fas två tittar man på olika faktatexter i ämnet och jämför vad som skiljer dem åt. Fas tre handlar om modellande, läraren skriver tillsammans med klassen en faktatext om ämnet så att eleverna får en modell för hur texten kan se ut. Slutligen skriver eleverna en text på egen hand. Modellen tar tid att arbeta sig igenom, men vinsten är att eleverna både lär sig om ämnet, ämnesspråket och att producera en egen text på en högre nivå En närmare beskrivning av cirkelmodellen finns i böckerna Låt språket bära och Stärk språket stärk lärandet (se litteraturlista). 4

5 Kartläggning sker enligt följande: Förskola 5 års ålder SIT Specialpedagog Språkligt Impressivt Test Arbetsgång: Specialpedagog i förskolan kartlägger alla barn med SIT. Vid oro kring språkutvecklingen kontaktas föräldrar och berörd personal. Åtgärdsprogram upprättas vid behov för arbetet i förskolan. Om vidare utredning behövs kontaktar föräldrar BVC för remiss till logoped. Specialpedagog informerar personal och specialpedagog i förskoleklass om resultatet av kartläggningen under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande och vid behov görs ytterligare kartläggning. Specialpedagog i förskolan informerar specialpedagog/personal i förskoleklass om kartläggning under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande. Förskoleklass Januari Vad kan du höra? DEL1 Förskollärare April/maj Vad kan du höra? DEL2 Februari LUS Förskollärare Arbetsgång: Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av screeningmaterial till förskollärare som genomför och rättar. Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna. Specialteamet och förskollärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser. Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i språkutvecklingen. Information som anses värdefull för mottagande klasslärare i år 1 överlämnas vid en elevvårdskonferens. I vissa fall skrivs en ansökan till specialteamet för vidare uppföljning. Under våren hålls överlämnandekonferens där förskollärare och mottagande lärare deltar. År 1 September Fonolek Klasslärare Oktober LUS Klasslärare Februari LUS Klasslärare Maj Diktamen nonsensord (2 ljud) Klasslärare 5

6 År 2 September DLSBas Klasslärare Oktober LUS Klasslärare Februari LUS Klasslärare År 3 Oktober DLS för klasserna 2 och 3* Klasslärare *Läsförståelse, Ordförståelse och Rättstavning Oktober LUS Klasslärare Februari LUS Klasslärare Våren Nationella prov Klasslärare År 4 Oktober LUS Klasslärare Januari DLS för skolår 4-6 Läshastighet Klasslärare DLS för skolår 4-6 Rättstavning 1 Februari LUS Klasslärare År 5 Oktober LUS Klasslärare Februari LUS Klasslärare Februari DLS för skolår 4-6 Läsförståelse Klasslärare År 6 Oktober LUS Klasslärare Februari LUS Klasslärare Våren Nationella prov Klasslärare Arbetsgång: Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av screeningmaterial till klasslärare som genomför och rättar. Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna. Klasslärare ansvarar för genomförandet och rättning av nationella prov. Specialteamet och klasslärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser. Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i sin läs-, skriv- och språkutveckling. I vissa fall skrivs en ansökan till specialteamet för vidare uppföljning. Vid individuella insatser och när elev ej uppnått mål upprättas åtgärdsprogram. 6

7 Under våren i år 3 och vid byte av lärarpersonal, hålls överlämnandekonferens där klasslärare och mottagande lärare deltar. LUS - läsutvecklingsschema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som vi använder oss av för att följa elevernas läsutveckling. Varje termin gör klasslärarna en bedömning av var varje elev befinner sig i sin läsutveckling och noterar detta i ett speciellt läsutvecklingsprotokoll. Skolbibliotekarien gör en sammanställning av alla läsutvecklingsprotokoll. Överlämning sker mellan år 6 och år 7. År 7-9 Diagnoserna ska fungera både som kartläggning av läsförmåga och som utgångspunkt i undervisningen. Handlingsplanen utvärderas och revideras varje år. År 7 Höst Diagnostiskt material i svenska Klassläraren och svenska som andraspråk år 6-9 Faktatext ur Fina fakta Vår Diagnostiskt material i svenska Svenskläraren och svenska som andra språk år 6-9 Skönlitterär text Ingenting att skratta åt (CD) År 8 Höst Diagnostiskt material i svenska Svenskläraren och svenska som andra språk år 6-9 Faktatext HipHop Vår Skönlitterär text Kante År 9 Höst Diagnostiskt material i svenska Svenskläraren och svenska som andra språk år 6-9 Brev WWF Bildanalys Bildsidan Vid behov kan läraren fylla på med eget material, och vid bedömning använda sig av matrisen i Språket på väg del II. Alla svensklärare och specialpedagoger/speciallärare sätter sig in i Språket på väg del I och II samt Språkutveckling. 7

8 Arbetsgång: Skolenhetens ämnesansvariga i svenska ansvarar för beställning och distribution av diagnosmaterial till svensklärarna. Svensklärarna genomför och rättar diagnoserna. Vecka när diagnoserna genomförs i respektive årskurs bestäms gemensamt av svensklärarna Specialpedagog/speciallärare eller svensklärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser. Rektor deltar/informeras. Vid behov genomför specialpedagog utförligare kvalitativa test (LOGOS) för att kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i läs- och skrivutvecklingen. Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte når målen. Vid misstanke om specifika läs- och skrivsvårigheter konsulteras logoped/skolpsykolog. Föräldrar, klasslärare, specialpedagog och rektor deltar vid konsultationen. Resultaten av observationer/kartläggning tas upp i språkgruppen vid en utvärderingsträff under vårterminen. Resultaten av kartläggningen tas i beaktande vid fördelning av områdets specialpedagogiska resurser. 8

9 FÖRKLARINGAR År 1 FONOLEK: Bedömning av språklig medvetenhet. FONOLEK är ett grupptest som under lekfulla former och på kort tid bedömer den fonologiska medvetenheten. Testet kan även användas för bedömning av enskilda elever. FONOLEK kan användas från 6 år och uppåt. Det förutsätter att man arbetat strukturerat med språklekar. Testet består av tre delprov med sex uppgifter i varje delprov. Delproven består av: 1. Ljudsegmentering 2. Lyssna ut initialt ljud. 3. Ljudsyntes (att dra samman ljud till ett ord ). LUS: LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema. Det är ett instrument för att ta reda på hur långt eleven nått i sin läsutveckling. Den beskriver en läsutvecklingsprocess etappvis och bedömningen grundas på vad barnen väljer att läsa. LUS ingår i alla årskurser. Diktamen nonsensord (2 ljud): Bedömning av ljudsäkerhet. Testet består av 24 ord. (Det är bra om eleverna innan testet fått prova på att skriva nonsensord, så att det inte är helt okänt för dem). År 2 DLSBas: DLSbas omfattar tre delprov: Läslust, Läsning (fem minuter) och Skrivning (sju minuter). Läslust omfattar tio uppgifter som berör elevernas inställning till läsning ur olika aspekter. Läsning omfattar 20 uppgifter (meningar) sammanvävda till en liten berättelse. Till varje läst uppgift finns fem bilder och eleverna ska markera den bild som bäst kan kopplas samman med den lästa uppgiften. Skrivning består av en bild som eleverna ska skriva och berätta till. Bilden hör samman med den berättelse som de läst i delprovet Läsning. År 3 DLS för skolår 2 och 3: DLS för klasserna 2 och 3 omfattar sju delprov för år 3: Ordförståelse, Rättstavning, Läsförståelse, Bokstavsordning, Skriva meningar, Hitta meningar och Min läsning och skrivning. Följande tre delprov görs: Ordförståelse undersöker förståelsen av 20 ord: adjektiv, substantiv, verb och adverb. Det är ett flervalsprov med fyra valmöjligheter till varje uppgift. Orden är valda så att de representerar vanligt förekommande ord i texter för barn i åldrarna 9 10 år. Rättstavning undersöker elevens förmåga att stava 20 ord rätt. Orden är valda så att de företrädesvis prövar ljudenligt stavade ord. För att underlätta ordförståelsen presenteras diktamensordet i en sammanhängande berättelse Läsförståelse består av en sammanhängande berättelse för tystläsning omfattande 17 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ på textinnehållet. Delprovet är tidsbegränsat till 30 minuter. 9

10 DLS för skolår 4-6 omfattar fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. År 4 Följande två delprov görs i år 4: DLS Läshastighet Detta är ett lästest som kollar läshastighet. Texten Draken i månskenet skall läsas under 6 minuter och läsförståelsen ingår när man väljer rätt ord bland 3 alternativ. Testet består av 35 uppgifter. DLS Rättstavning 1 Delprovet Rättstavning består av 36 uppgifter som representerar olika moment inom stavningsmetodiken. En kvalitativ analys av den enskilde elevens stavningsförmåga utvärderas med en särskild analystabell. År 5 Följande delprov görs i år 5: DLS Läsförståelse Detta består av 4 texter med 41 flervalsuppgifter samt 3 frågor med öppna svar som rätt besvarade ger två poäng var. Testet görs vid två tillfällen med 30 minuter vid varje. ATT ARBETA VIDARE EFTER GENOMFÖRT TEST Till denna handlingsplan finns verktygslådor kopplade. I dessa finns konkret material för eleven, dataprogram, elevlitteratur samt litteratur för pedagogen. Detta material ska vara ett stöd för pedagogen när en elev får problem med läsinlärningen. Efter genomförda tester och när resultatet visar att elever behöver ytterligare träning kan nedanstående sidhänvisningar vara till hjälp. Fonolek: Bornholmsmodellen Avkodning år 2-4: Träna LÄSHASTIGHET, Skellefteå 2011 LUS: Läsa, se boktips s.154 i Nya Lusboken skonlitteratur/lusguiden2/ Skolbiblioteket Volgsjö Läsförståelse s i Den meningsfulla språkväven s i Förebygg och åtgärda s i Vägar till läsförståelse s i Läsning av faktatexter 10

11 DLS: För att arbeta mer med rättstavning se s i Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter För att arbete mer med läsförståelse sid 95 i Vägar till läsförståelse sid 122 i Läsning av faktatexter 11

12 Schema över kommunens kartläggning Bil 1 Förteckning över diagnosmaterial och litteratur Bil 2 12

13 Bilaga 1 Schema över Vilhelmina kommuns kartläggning av elevers språk-, läs- och skrivutveckling Hösten F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Fonolek sep DLS Bas sep DLS för klass 3: okt Läsförståelse, Ordförståelse, Rättstavning LUS okt okt okt okt okt okt Läsdiagnos fakta hösten Läsdiagnos hösten Läsdiagnos hösten Våren F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 år 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Vad kan du höra? DEL 1 jan DLS för skolår 4-6: Läshastighet, Rättst 1 jan DLS Läsförståelse feb LUS feb feb feb feb feb feb feb Nationella prov våren våren våren Vad kan du höra?del 2 apr/maj Diktamen nonord 2 ljud maj Läsdiagnos skönlitt. text våren 13

14 Bilaga 2 Screeningmaterial Nya SIT, Språkligt Impressivt Test för barn, Hellqvist, B.(1989) Pedagogisk Design Bornholmsmodellen, Lundberg, I.(2007) Natur & Kultur Fonolek, Hemmingsson I. (LPC i Östersund) KTI, Kontrollerad teckningsiakttagelse, Björk K., Lindman B. Kvalitativa diagnoser, Ljudsäkerhet, Johansson M-G Diagnostiskt material i svenska och svenska som andraspråk år 6-9. Skolverket DLSbas, Järpsten, B.(2004) Hogrefe Psykologiförlaget AB DLS för klasserna 2 och 3, Järpsten, B.(2003) Hogrefe Psykologiförlaget AB DLS för skolår 4-6, Järpsten, B. Taube, K.(2010) Hogrefe Psykologiförlaget AB Nationella prov för år 3, Skolverket Nationella prov för år 6, Skolverket Nationella prov för år 9. Skolverket Nya LUSboken, Allard, B. Askeljung, M. Sundblad, B.(2001) Bonnierutbildning Nya LUSboken komplement, Allard, B. Askeljung, M.(2003) Bonnierutbildning Vad kan du höra? Renström, U-B. Serholt Läromedel Litteraturlista Arnbak, Elisabeth (2010). Läsning av faktatexter - från läsprocess till lärprocess. Natur & Kultur Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss om boksamtal. Raben & Sjögren Druid-Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Natur och Kultur Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket stärk lärandet. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB Johansson,Britt & Sandell,Anniqa (2010). Låt språket bära. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkvägen. Studentlitteratur AB Reichenberg, M (2008). Vägar till läsförståelse. Natur och Kultur Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur Zimmerman, Susanne & O Keene, Ellen (2003). Tankens mosaik. Bokförlaget Daidalos 14