Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Brukets skola Betyg och bedömning, skola ÅR 1 Eleverna i år 1 har detta läsår nått ungefär samma måluppfyllelse som tidigare. ÅR 3 Vi tror att detta har påverkat resultatet: 1. Små klasser 2. Läsning varje dag 3. Nivåindelade grupper vid vissa tillfällen Fler pojkar har nått kunskapskraven i matematik och svenska i år i jämförelse med förra året. Något färre flickor har nått kunskapskraven i matematik och svenska i år i jämförelse med förra året. Några av flickorna har kommit till klassen under trean och har gått på andra skolor tidigare. Ett framgångsfaktor kan vara att klassen har arbetat i mindre grupper inom matematik och svenska vid några tillfällen i veckan. ÅR 6 Klassen har 12 elever 10 elever är godkända i alla ämnen, en elev har inte nått målen i Svenska och Engelska, och en elev har inte nått målen i Musik. Klassen har jobbat mycket med att ta eget ansvar för sitt lärande. Eleverna har jobbat och strävat efter att få ett bra betyg. Klass 6 har haft tillgång till ämneslärare. Eleverna har haft möjlighet att få läxhjälp vid behov av klasslärare. Utveckling och lärande, förskola, förskoleklass och fritidshem Vi är verktyget för att lära genom leken. Vi lär barnen grundläggande värderingar såsom det sociala samspelet, språklig medvetenhet, logiskt tänkande, kroppsuppfattning, olika uttrycksformer (alla sinnen), eget ansvar d.v.s. ta ansvar för sig själv och andra. Framgångsfaktor är att vi styrt upp rutinerna på fritidshemmet, bl a vid mellanmålet. Utifrån barnens önskemål erbjöds olika aktiviteter för alla barn. På det viset har vi mindre grupper inne och ute vilket ger barnen större möjlighet att synas och kunna lära och leka i lugnare omgivning. Samarbete med Tegnérskolans fritidshem där vi ordnat gemensamma aktiviteter tillsammans under läsåret (fritidshemmens dag och skogsutflykt).

2 En framgångsfaktor i förskoleklassen är en förlängd stund för arbetspasset utan avbrott vilket har gett ett bättre och lugnare arbetsklimat. Vi har arbetat utifrån barnens önskemål och för in det i den röda tråden av vad man ska lära sig under året, barnen känner sig mer delaktiga. På fritidshemmet har vi haft enkätundersökning gentemot föräldrarna och föräldrarna var till det mesta nöjda. Lite tips och idéer kom även fram i den undersökningen, föräldrars delaktighet har varit en framgångsfaktor. En förbättringsåtgärd är att ha färre aktiviteter så att föräldrarna inte får för mycket att komma till. Bättre att satsa mer på färre aktiviteter såsom föräldramöten, drop-in och eventuellt öppet hus. Hela skolan behöver ha ett aktivitetshjul så det blir bättre framförhållning i verksamheterna. Därigenom kommer färre aktiviteter och möten krocka med varandra. Många aktiviteter har klumpat ihop sig så att nästan allt händer samtidigt. Ett förbättringsområde för verksamheten på fritidshemmet är att alla som arbetar på fritidshemmet kan delta på den gemensamma planeringen. Under året har vi haft större möjlighet att använda idrottssalen vilket har gjort att vi kunnat arbeta i mindre grupper. Samverkan, förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Överlämnande förskola/skola:.inskolningsträffar ordnas vi två tillfällen under vårterminen där barnen från förskolan kommer på besök. Vid första tillfället träffas barnen utomhus och vid andra tillfället är träffen i förskoleklassens lokaler. Föräldrarna får inbjudan till informationsmöte under vårterminen då personalen i förskoleklassen berättar om verksamheten. Vid skolstarten erbjuds föräldrarna startsamtal då vi pratar kring barnet för att starten ska bli så bra som möjligt. Samarbete förskola/förskoleklass: Under hela läsåret i förskoleklassen samarbetar vi med förskolorna på Brukets skola där vi tillsammans planerar, genomför och utvärderar gemensamma aktiviteter. Samarbete förskoleklass/skola: Var 4:e vecka har personalen i förskoleklass och år1 planering tillsammans där vi gemensamt planerar läsårets aktiviteter, bland annat utedagar, juldans och temaarbete. Förskoleklassen har haft några gemensamma aktiviteter med övriga klasser på skolan där äldre elever planerat innehållet. Exempelvis Varbergadagen. Överlämning förskoleklass/skola: Personalen träffas och går igenom varje enskild elev och grupp. Mottagande lärare besöker förskoleklassen och presenterar sig. Samarbete förskola/fritidshem: Vi har gemensamma öppningar och stängningar. Gemensamma aktiviteter såsom grillning och midsommarfirande.

3 Samarbete förskoleklass/skola/fritidshem: gemensam personal och gemensamma lokaler, kommunikation med föräldrar underlättas av att det till viss del är samma personal i F-klass som på fritids. Skriftlig information från fritidshem till föräldrar går ofta genom skolan. Personal från fritidshemmet möter upp eleverna i klassrummet vid skoldagens slut. Då finns möjlighet att ge kort information från skola till fritidshem. Barn i behov av stöd, skola Åtgärder om en elev riskerar att inte nå målen Eleven tas upp i arbetslagets elevhälsa och vid behov förs detta vidare till skolans elevhälsogrupp, där beslut tas om vidare åtgärder. Varje lärare är skyldig att vid varje misstanke om att elev inte kommer att nå målen rapportera detta vidare till skolans specialpedagog och skriva ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska föregås av en pedagogisk utredning. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska skrivas eller inte efter att utredningen analyserats. Åtgärdsprogrammen ska vara tidsbestämda och följas upp varje månad av respektive lärare. En sammanställning av alla åtgärdsprogram på skolan tas upp i elevhälsogruppen. Stödet kan ges både enskilt eller i grupp av pedagoger i arbetslagen. Stöd ges även indirekt genom att pedagogerna får handledning/rådgivning av specialpedagog och psykolog. Nivågruppering kan tillfälligt förekomma. Under läsåret har centrala skolstödet, Örebro kommun kontaktats. Bland annat har all personal deltagit i en föreläsning om hur vår hörsel fungerar. Vi använder oss av t ex Fonolek, Bornholmsmodellen, Språket lyfter, Förstå och använda tal, DLS och Måns och Mia för att göra en kartläggning. Vissa åtgärder som beslutats har inte kunnat utföras eftersom förutsättningar har förändrats. Det kan vara t ex att det börjat nya elever med stora sociala behov, akuta elevärenden och akuta tillbud. Förbättringsområden Personalen behöver få handledning hur man skriver ett åtgärdsprogram, uppföljning, utvärdering. Om personal som ska stödja elev enligt åtgärdsprogram får andra arbetsuppgifter behöver vi bli bättre på att tydliggöra konsekvenserna förändringen får för elev med åtgärdsprogram. Förbättring Förskollärarna och de pedagoger som tar emot de blivande ettorna kan förbättra sitt samarbete för att ta reda på vad de arbetat med under terminen och för att lära känna eleverna.

4 Tydligare arbetsgång i elevhälsan. En ny handlingsplan har utarbetats under våren Handlingsplanen delgavs all personal under juni månad. Denna handlingsplan gäller inom verksamheten från och med höstterminen. Nyanlända, skola En pojke nyanländ till årskurs 2. Han kom i oktober. Han har gått ett år i skolan i sitt hemland. Han har under läsåret fått studiehandledning vid ett tillfälle i veckan. En flicka kom till förskoleklass i mars. Ingen tidigare skolbakgrund. Hon har fått studiehandledning två timmar i veckan. Vi har inga säkra uppgifter om hur många elever som har varit i Sverige kortare tid än fem år. De uppgifterna finns i folkbokföringsregistret. För att ge nyanlända elever stöd så använder pedagogerna bilder och texter att samtala kring. Hela klassen arbetar gemensamt tillsammans och eleverna lyssnar på varandra och lär sig av varandra. Personalen har under läsåret fortbildat sig om läsförståelsestrategier utifrån boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund. Eleverna har också läst högt i mindre grupper utifrån Kiwi böcker på olika nivåer. Vid temaarbete får eleverna se filmer och illustrera till olika uppgifter. Att arbeta konkret hjälper eleverna att förstå sammanhang. Det skulle vara önskvärt att eleverna fick mer studiehandledning. Kostnaderna för studiehandledning borde ligga centralt. Förenkla, förnya, förbättra, förskola, skola Förenkla Vi har förenklat verksamheten genom att aktivt arbeta med språket i veckobrev och annan skriven information till elever och vårdnadshavare. Vi är tydliga och tillmötesgående i mötet med elever och vårdnadshavare. Klass fyra har startat en klassblogg med information för att underlätta kontakten med medborgarna. Dessutom skickas all information med mejl. Förnya Lärarna har under våren ingått i en studiecirkel för att öka kompetensen inom läsförståelse. Vi utgick från Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Vi har tagit hjälp av kommunens kvalitetsutvecklare för att förbättra arbetsgången inom elevhälsan. Vi har satsat på IT i skolan genom inköp av ipads och fortbildning. Dessutom kommer en pedagog arbeta 30 % av sin tjänst med IT-utveckling. En fritidspedagog har under året gjort arbetsbyten med en fritidspedagog från Tegnérskolan. Det goda mötet- för utveckling och lärande, förskola, skola Vi har haft en studiecirkel med Tegnerskolans specialpedagog Annika Forsberg för att diskutera boken Att undervisa i läsförståelse. I slutet av kursen hade vi en träff tillsammans med Tegnerskolans pedagoger då vi delgav varandra det vi lärt oss under kursen gång. Fritids hade arbetsbyte med Tegnerskolan, pedagoger från skolår 2 från båda skolorna har träffats och utbytt idéer.

5 Förskoleklasspedagoger med pedagoger från förskolan har tillsammans träffats med barnen under flera tillfällen för att lära känna varandra. Statistik till kvalitetsrapport 2013/2014, skola Bedömning av kunskapsresultat 2012/ /2014 F P F P Prognos skolår 1 elever som kan läsa Riktmärke = avstämning A enligt Nya språket lyfter Antal elever i skolår Antal elever som nått målet Andel elever som nått målet 100% 93% 100% 87% 2012/ /2014 Måluppfyllelse skolår 3 F P F P Antal elever i skolår Antal elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 1 i år Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen i år 3 100% 40% 64% 73% Antal elever som nått kunskapskraven i matematik i år Andel elever som nått kunskapskraven i matematik i år 3 100% 60% 73% 82% Antal elever som nått kunskapskraven i NO i år Andel elever som nått kunskapskraven i NO i år 3 100% 100% 100% 100% Alternativt att omdöme ges i respektive ämne: Antal elever som nått kunskapskraven i biologi i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i biologi i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i fysik i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i fysik i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i kemi i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i kemi i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i SO i år Andel elever som nått kunskapskraven i SO i år 3 100% 100% 100% 100% Alternativt att omdöme ges i respektive ämne: Antal elever som nått kunskapskraven i geografi i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i geografi i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i historia i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i historia i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i religion i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i religion i år 3 Antal elever som nått kunskapskraven i samhällskunskap i år 3 Andel elever som nått kunskapskraven i samhällskunskap i år 3 1 I alla ämnen med kunskapskrav för år 3, matematik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion, samhällskunskap samt svenska/sva.

6 Antal elever som nått kunskapskraven i svenska/sva i år Andel elever som nått kunskapskraven i svenska/sva i år 3 100% 40% 82% 82%