Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola Läsåret 2014/2015

2 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Genom ökad och medveten lästräning har läsutvecklingen blivit bättre. Elever med svårigheter har haft stöd från IT-pedagog samt haft tillgång till digitala hjälpmedel vilket troligen gett positivt resultat. Genom att pedagogerna har visat på vad ämnet innehåller vet eleverna också vad de ska göra för att ta nästa steg. Några elever har under senare tiden av läsåret fått intensiv lästräning vilket har gett gott resultat. I ämnet matte har vi arbetat mer med att eleverna redogör för hur uppgifter har lösts. Genom samverkan fritidsskola har elever med särskilt stöd fått extra hjälp. Vi har fått bra stöd av Lilla elevhälsan för Korsberga Skola. På grund av för lite resurstilldelning har vi inte möjlighet att ge alla elever den hjälp de har rätt till. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån denna analys Vi vill fortsätta utveckla elevens skrivande. Vi vill fortsätta utveckla elevens läsförmåga genom intensivläsning. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Målet för utvecklingsarbetet Ökad måluppfyllelse alla årskurser i svenska och elever som är säkrare i att kommunicera i skrift. År 3 andel elever som nått målen/antal elever gruppen Resultat konkreta spår i verksamheten kopplat till målet 9 av 10 elever i skolår 1 har klarat avstämning B. Klassen Månen arbetade med extra fokustid med läsning, men pga att klassen behövde delas i mindre grupper så försvann möjligheten att genomföra detta någon gång i början av vårterminen. När även MASK upphörde vid påsk så försvann all möjlighet att ha två pedagoger i gruppen på svenska-lektionerna. 11 av 13 elever i skolår 3 har nått godtagbara kunskaper i svenska. Klassen Solen har haft större fokus på skrivutveckling vilket lett till att barnen skriver bättre och längre texter. När det gäller läsningen har vi haft fler gemensamma läsupplevelser med anpassade texter och vi märker att barnens läsflyt ökat, bland annat när vi gör avstämningar i Nya Språket lyfter. Dominic har haft APV-utbildning med en elev. Alla i skolår 6 har nått minst E-nivå i svenska. Anna-Lena B har haft tre timmar intensiv lästräning i veckan med flera elever. Dominic har haft utbildning på APV för sju elever som använder sig av det stödet. Eleverna använder sina hjälpmedel i sitt arbete.

3 3(5) Lärdomar APV är till väldigt stor hjälp för elever i svårigheter, och det behövs utbildning för både elever och lärare för att det ska fungera bra. Vi behöver också ha tillgång till hjälpmedel som fungerar. Under hösten kände vi att vi behövde arbeta med vår ledarroll i klassrummet för att få till bra förutsättningar för elevernas lärande. Vi har under våren haft lärsamtal kring boken Att vända en klass av John Steinberg och Åsa Sourander, tillsammans med vår specialpedagog Helen Andersson. Ett exempel på principerna i boken är Struktur och regler underlättar variation. Ökat vuxenstöd ger effekt. Arbetsron och studieron har stor betydelse för elevernas utvecklingsmöjligheter och resultat. Lokalbrist är något vi upplevt i år. Elevhälsan har haft samma dag att besöka oss på, vi har haft flera elever som behövt gå undan i egna rum, kulturskolan har haft mycket verksamhet på plats. En lärdom i detta är att vi behöver ha koll på logistiken och försöka ha bättre struktur kring schemaläggning av lokaler. Kuratorstödet har ökat. Fler elever har haft behov av kuratorstöd och det har varit väldigt bra att ha kuratorn på plats i skolan kontinuerligt en gång i veckan. Specialpedagogstödet har också varit kontinuerligt vilket är av stor betydelse. Både vi och eleverna har gott stöd av vår specialpedagog. Vetenskapliga perspektiv Vi har haft lärsamtal kring boken att vända en klass av John Steinberg och Åsa Sourander. Boken presenterar 30 principer som är viktiga för strukturen i klassen och för att skapa arbetsro. Nya språket lyfter. Förskoleklassen har arbetat med Bornholmsmetoden. Elevernas delaktighet i arbetet Eleverna väljer sitt IUP-mål i samråd med föräldrar och pedagoger. Vid en del temaarbeten får eleverna komma med förslag om hur arbetet ska genomföras och redovisas. Vi har minskat elevernas valmöjligheter eftersom större struktur eftersträvas, och vi roddar inte runt ett arbetssätt med för många valmöjligheter. Vi försöker variera arbetssätt och hur arbeten presenteras ändå. Vi har kontinuerliga klassråd och har även elevråd tillsammans med rektor en gång i månaden.

4 4(5) Redovisning av måluppfyllelsen i alla ämnen år 3 och 6 År 3 andel elever som nått målen/antal elever gruppen Bild 13/13 Engelska 13/13 Idrott & hälsa 13/13 Matematik 9/13 Musik 13/13 NO 13/13 SO 13/13 Slöjd 13/13 Svenska 11/13 Teknik 13/13 År 6 andel elever som nått målen/antal elever gruppen Bild 13/13 Engelska 11/13 Idrott & hälsa 12/13 Matematik 10/13 Musik 13/13 Slöjd 13/13 Svenska 13/13 Teknik 13/13 Biologi 13/13 Fysik 13/13 Kemi 13/13 Geografi 13/13 Historia 13/13 Religion 13/13 Samhällskunskap 13/13 Moderna språk? Analys av skolans resultat Vi funderar kring våra resultat i matematik, och konstaterar att det är väldigt viktigt att ha matteundervisningen i åldershomogena grupper också. I år har det mest varit i åldersblandade grupper, då vår resurstilldelning inte räcker till att ha fler grupper i matte. Utökad matematiktid i år F-3 har uppenbarligen inte gett någon effekt kan det måhända ha att göra med att det inte getts någon förstärkning i personal? Det blev ju mer lektionstid för lärarna, och mindre planeringstid att förbereda lektionerna på. Då är det lätt att det blir mycket arbete i matte-boken, och eleverna har kommit långt i sina matteböcker i år 2-3 men det ger inte det resultat som behövs. Att endast arbeta i matematikböcker är inte den väg som leder till ökade matematikkunskaper. Vi har fått extra matematikhjälp av matematikpedagog Berit Gustafsson som tränat extra med vissa elever.

5 Även ekonomiska resurser har blivit mindre då kostnaden för de obligatoriska nationella proven tar en stor del av budgeten. I år 6 är det 13 elever, och deras andel av verksamhetsbudgeten är ca Ca 3000 kronor av detta har gått till att betala de nationella proven. Vi ser att barnen klarar de kreativa och praktiska ämnena bra, men att det är väldigt viktigt att vi jobbar med simundervisningen. Den extra simundervisningen som kommunen har erbjudit anser inte vi vara elev-vänlig eller genomförbar för våra elever. Att skicka en enskild elev med buss själv till Hjo, för vidare färd mot Karlsborg och en halvtimmes simundervisning där, sedan sitta själv och äta på Hammarnskolan för att till sist få åka buss själv tillbaka till Korsberga. Ca 4 timmar skulle det ta för den eleven att få till 30 minuter simundervisning. Det måste gå att få till på något annat sätt. I 4-6:an har vi haft många elever med särskilda behov som våra resurser inte räckt till. Viss extra hjälp har vi fått, men det har ändå inte räckt. Behöver resursfördelningen i kommunen ses över? Vad gäller engelskaundervisningen så har den varit i åldersblandad grupp, och det har inte varit enkelt. I engelska är det ett lyft att det nu undervisas i ämnet redan från år 1. Dock blev det ju mindre engelska i år 4-6 och det blir ju lite snett i några år framöver eftersom de eleverna som går i 4-6 nu inte haft engelska från år 1. 5(5) Utvecklingsmål utifrån denna analys Spontant tänker vi att matematiken är något vi behöver prata mer om. Men egentligen är det nog ett större helhetsgrepp vi behöver ta. Vi känner behov av att få en röd tråd i både lärandet och värdegrunden. Vi har haft mycket ny personal och kommer att få ny personal, samt kommer nu att få ny rektor igen. Detta innebär att vi behöver ta ett omtag och se till att all personal är med och bygger upp en gemensam värdegrund. Det är grunden för allt annat arbete. Vi behöver se till att vi har mycket tid till att prata ihop oss om lärandet i de olika ämnena också. Övriga synpunkter Det finns alldeles för få tillgängliga vikarier, vilket påverkar verksamheten mycket. Rutinerna kring anskaffandet av vikarier känns onödigt krångliga och det verkar svårare att få vikarier också. Kan det behöva ses över varför det är så? Vi har förstått det som att vikarierna endast kan svara ja eller nej på de sms-förfrågningarna som skickas. Det kan innebära att de får en förfrågan om att jobba 8-13, men hen har inte möjlighet att komma förrän 9.00 och får då tacka nej, fast hen egentligen hade kunnat komma lite senare och arbeta. Vi ser fram emot när skolan ska byggas ihop med förskolan. Först ska ju barackerna hit, och det ska vara klart till skolstarten i augusti så vi slipper att ha barnen på en byggarbetsplats då. Men vi hoppas att planeringen för nybyggnationen snart är igång. Kommunen behöver snart sätta igång arbetet med att fundera ut hur förskolan ska byggas. Renoveringen av vår gamla del på skolan behöver ju snart komma igång då det läcker in vatten och fönster m.m. är ej täta. Vi känner att det är väldigt viktigt att det blir ett lugn i ledningen för vår del, och hoppas att vår nye rektor får rätt förutsättningar för att göra ett gott jobb så att han blir kvar. Vår enhet har inte mått gott av alla rektorsbyten de senaste åren.