Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

Transkript

1 Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering Carmela Miniscalco, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Sahlgrenska Akademin, & Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet Finns det samband mellan språkstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex. Autism, ADHD? Definitioner Tal Språk Kommunikation Språk Tal Miljö Gener Närvaro av en annan mänsklig person som samspelar med barnet är avgörande! Utveckling Kommunikation riskfaktorer Hur förvärvar barnet kommunikations- och språkförmåga? Medfödda förutsättningar Behov av rätt stimulans vid rätt tid Barnet är aktivt och kreativt Samspel måste till! Typisk språkutveckling Den utveckling som majoriteten av barnen företer Samspel mellan språklig och kognitiv utveckling Barnet medfödd förmåga att skilja mellan olika språkljud utvecklar minne för objekt och händelser i omgivningen utvecklar objektpermanens utvecklar förmåga till delad uppmärksamhet 1

2 Typisk tal- och språkutveckling 3-8 månader trivselläten 8-12 månader stavelsejoller 12 månader enstaka ord, härmning 1,5 år ordförrådsspurt Hälsoövervakning BVC månader Reagerar barnet på sitt namn? Söker språklig kontakt? Säger minst 8 ord - förstår fler? Förstår enkla frågor? Härmar? Hälsoövervakning BVC 2½-3 år Hälsoövervakning BVC 4 år Förstår barnet enkla frågor och uppmaningar? Talar barnet i minst: 2-ordsmeningar vid 2½ år? 3-ordsmeningar vid 3 år? Obegripligt tal även för familjen? Finns föräldraoro? Munmotorik: Tuggar? Dreglar? Icke-flytande tal - iterationer? Ofullständiga satser? Begränsat ordförråd? Svårbegripliga utanför familjen? Ingen rollek? samtal bildbenämning 2 år 3 år Typisk tal- och språkutveckling forts. tvåordssatser, enkla språkljud treordssatser, förenklat uttal 4 år längre meningar, de flesta språkljud finns 5 år långa meningar, talar rent, r, sje- tje- kan vara svårt, rimmar, leker med ord = språkligt medvetenhet 6-7 år börjar läsa och skriva Språklig medvetenhet Att flytta uppmärksamheten från innehållet det som sägs, till formen, d v s hur det sägs Språkligt medveten kan man vara på alla språkliga nivåer 5-åringar brukar känna igen rim, identifiera ljud dela upp ord i stavelser, tex kaka [ka-ka] 6-åringar dela upp ord i ljud (analys) tex kaka [k-a-k-a] foga samman ljud till ord (syntes) tex [s-t-o-l] blir stol Den språkliga medvetenheten utvecklas gradvis! 2

3 Kommunikativ utveckling Samtalsfärdigheter vid 3 år: påbörjar ett samtal Svarar Frågar uppmanar eller följer uppmaningar kommenterar, återkopplar Samtalsfärdigheter vid 4 år: anpassar sitt yttrande till mottagaren beskriver vad lyssnaren inte vet hänvisar till vad som redan sagts Språkförsening vs Språkstörning Språkförsening (language delay). En förlångsammad utveckling som följer det normala mönstret. Normaliseras ofta utan behandling Språkstörning (language impairment). En avvikelse från normal utveckling. Kräver insatser av logoped/specialpedagog. Samtalsfärdigheter vid 5 år: Berättarförmågan utvecklas. Barnet kan hålla en röd tråd i ett händelseförlopp och beskriva hur delarna hänger ihop Riskfaktorer för Språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Ärftlighet Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning) Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning, syrebrist) Hörselproblem Hjärndysfunktion Motoriska begränsningar Avvikande allmän utveckling Miljö- bristande stimulans Kön Orsaker till språkstörning Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund kombinationen av många olika gener med liten effekt samverkar tillsammans med miljömässiga riskfaktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008) Förekomst Språkstörning Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på vilken definition av språkstörning och vilka testinstrument som används Internationellt: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) I Sverige: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Språkstörning är den vanligaste förekommande störningen hos förskolebarn Karaktäristiska drag i språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Joller i mindre omfattning Sen taldebut Långsam tal- och språkutveckling Svårförståeligt tal Svårt lära sig nya ord samt mobilisera dem Språkförståelse, språkanvändning och kommunikation påverkad 3

4 Språkstörning kan drabba olika språkliga domäner Grader av språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Grad Påverkade domäner Lätt Fonologi FÖRSTÅELSE Fonologi (särskilja språkljud, verbalt korttidsminne) Grammatik (satsförståelse) Semantik (ordförståelse) Pragmatik (situationsanpassad förståelse) PRODUKTION Artikulation Fonologi Grammatik Semantik (ordförråd) Pragmatik (situationsanpassad användning) Måttlig Grav Mycket grav Fonologi Grammatik Fonologi Grammatik Lexikon Språkförståelse Pragmatik 20 VIDEO Långtidsuppföljningar av barn med språkstörning 4 av 5 barn med utfall på 2½-års språkscreening hade behov av vidare utredning (Miniscalco et al, 2001) 61% av barnen med utfall på 3-års språkscreening hade komorbiditet med andra utvecklingsavvikelser i skolåldern (Westerlund et al, 2002) 20 av 23 barn i Språkförskola i Stockholm hade svårigheter motorik, kognition och beteende (Fernell et al, 2003) Språkstörning och Dyslexi hur hänger det ihop? 41-75% av barn med sen språkutveckling el språkstörning får Läs- och skrivsvh i 8åå Screening av tal och språk vid BVC: Remisskriterier vid 2½-års ålder talar 0-25 ord saknar 2-ordssatser dålig språkförståelse (Law et al.,1998) Personer med dyslexi har haft språkstörning (Bishop&Snowling,2004) Remiss logoped + hörselprövning 4

5 Procent Några forskningsfrågor Finns det kvarstående skillnader mellan barnen med positiv dvs språkliga problem och negativ dvs utan språkliga problem 2½-års screening vid 6 års ålder? Har barn som identifierats via 2½-års screening språkliga, utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter i tidig skolålder? LI? LI? N=133 Studiegrupp N=25 Total screeningpopulation i S Bohuslän 1998 N= 2216 ~6% ~2% ~92% N ~ 44 MR CP EP Syndrom N=2039 Jämförelsegrupp N=80 Deltagare 25 barn med positiv screening (=språkliga problem) 80 barn med negativ screening (= inga problem) vid 2½-års ålder Alla barn var dragna ur populationen (Samtliga 105 barn screenades på BVC vid 4-års kontrollen) 22 barn med språkliga problem och 77 barn utan logopedbedömdes vid 6 år Vid 6 år testades olika språkliga domäner Fonologi produktion, bearbetning och fonologisk medvetenhet Grammatik produktion, förståelse och grammatisk medvetenhet Semantik produktion och förståelse Pragmatik språkanvändning Språkliga svårigheter hos 22 LD barn och 77 screeningsnegativa Slutsats 6-års uppföljningen Barn som inte klarar 2½-års screeningen har kvarstående svårigheter vid 6 år, åtminstone på gruppnivå Signifikanta svårigheter i olika språkliga domäner (språkljud, grammatik, ordförråd och språkanvändning) Med språklig medvetenhet, ffa fonologisk Screen-positive at age 2½ y Screen-negative at age 2½ y Risk för läs- och skrivsvårigheter! Miniscalco,Westerlund & Lohmander(2005). Acta Paediatrica 94,

6 Frågeställningar vid 7-8 års uppföljningen Har barn som identifierades vid 2½ års screeningen några utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter när de undersöks av läkare, psykolog, och logoped i tidig skolålder? Predicerar kvarstående språkliga problem vid 6 års ålder sådana svårigheter? Metod vid 7-8 års uppföljningen Parallell utredning av barnen Logopedbedömning Neuropsykologisk bedömning Läkarbedömning 5-15 Nordiskt formulär (FTF) för utredning av barns utveckling och beteende till föräldrar och skola Studiegrupp n=21 (17 pojkar, 4 flickor) av de ursprungliga 25 screening-positiva barnen Resultat: Uppföljning av barnen i tidig skolålder 13 av de 21 testade 7-8 åringarna hade en neuropsykiatrisk diagnos Åtta barn hade AD/HD huvudsakligen uppmärksamhetsbrist Fem barn hade ASD varav 2 st autistiskt syndrom och IQ 70 Två av barnen hade svag begåvning (IQ 71-84) och inlärningssvårigheter Varje familj erbjöds en sammanfattning av logoped, psykolog och barnläkare och vissa barn har blivit klinikbarn på BNK Predicerade språksvårigheter vid 6 år resultatet av den multidisciplinära us vid 7-8 års ålder? 7 av de 21 screenings positiva barnen hade lindriga språkliga problem vid 6 års ålder - 5 av dem hade ingen neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen 14 barn hade kvarstående stora språkliga problem vid 6 år - 13 av dem hade en neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen Miniscalco C., Nygren G., Hagberg B., Kadesjö B. & Gillberg C.(2006). Developmental Medicine and Child Neurology 48, Fortsatta språkliga svårigheter skolåldern? Barn med språkliga problem vid 2½ år hade vid 7-8 års ålder svårigheter med: Berättarförmåga Miniscalco, C., Hagberg, B., Kadesjö, B., Westerlund, M. & Gillberg, C. Narrative skills, cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8 year old children with late developing language. International Journal of Communication & Language Disorders, 2007; Volume 42, Issue 6, Non-ordsrepetition Miniscalco & Gillberg (2009) Non-word repetition in 7-year old children with late developing language and/or neuropsychiatric disorder. Research in Developmental Disabilities. 2009;30: Läsförmåga Miniscalco & Dahlgren- Sandberg (2010). Basic reading skills in Swedish children with late developing language and with or without autism spectrum disorder or ADHD. Research in Developmental Disabilities, 31, Begränsningar Liten studiegrupp Bortfall (3/25 barn med positiv screening (LD) och 3/80 screeningsnegativa (LN) vid 6 årsålder) Ojämn könsfördelning LD (21 pojkar,4 flickor) LN (38 pojkar, 42 flickor) Avsaknad av kontrollgrupp vid 7-8 års bedömningen 6

7 Autism, ADHD och språkstörning 40 nyinremitterade barn till BNK testades på ett identiskt sett som barnen med språkstörning (medelålder 7.3 år) 31 fick ASD diagnos(eller komb ASD/ADHD) 9 fick ADHD diagnos Hagberg B., Miniscalco C & Gillberg C.(2010). Clinic attenders with autism or attention-deficit/hyperactivity disorder. Cognitive profile at school age and its relationship to preschool indicators of language delay. Research in Developmental Disabilities,31(1):1-8. Resultat logopedkontakt och begåvning 24 av 40 BNK barn(60%) hade varit i kontakt med logoped under förskoleåren 20 av 31 barn med ASD hade varit i kontakt med logoped, 12 barn redan vid 2½ åå 2 av 9 barn med ADHD hade varit i kontakt med logoped, men senare De 60% som hade haft logopedkontakt hade lägre begåvningsnivå (FSIQ =83.3) jfr med de som inte hade haft logopedkontakt (FSIQ=93.1) Hur hänger autism och språkstörning ihop? Det finns barn mitt emellan SLI och autism Det finns SLI hos släktingar till barn med autism Barn går in och ut ur SLI- och autismdiagnos när de följs över tid Språklig form (språkljud + grammatik) Specifik språkstörning Autistiskt syndrom Asperger s syndrom Social språkanvändning Pragmatisk språkstörning Intressen Bishop, 2000 Språkstörning hos familjemedlemmar till barn med autism Språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter hos 25% av föräldrar och syskon jfr med 5-10 % av kontroller (Fombonne 1997, Folstein et al. 1999) Dvs prevalensen för SLI är större än förväntat hos familjemedlemmarna! Autism fanns hos ca 3% av syskonen till barn med SLI (Hafeman & Tomblin, 1999), dvs samma prevalens av autism som hos syskon till barn med autism Prevalens av autism i populationen var då ca 0.1% Språk- och kommunikationstörning vid autism Uteblivet eller begränsat joller Utebliven eller sen talutveckling Förlust av ord Pekar inte, vill inte dela sitt intresse med andra Svårt att samordna blickkontakt med gester och ljud för att förmedla önskemål o tankar Svårt med turtagning Imiterar inte 7

8 Språk- och kommunikationstörning vid autism (forts) 1/3 av barnen utvecklar aldrig något funktionellt tal (Rapin, 1997) Hos talande barn förekommer ekotal Talflyt, ordförråd, grammatik, fonologi påverkat (Tager-Flusberg, 1999) Konkret språkförståelse Problem med pronomen (jag/du/han/hon) Svårigheter med berättande (narrativor) Avvikande prosodi och röstläge Språk- och kommunikationstörning vid Asperger syndrom (AS) Tidig språkutveckling ofta ua, men från tyst till att börja tala i meningar vid 2 år Pedantiskt lillgammalt språkbruk Nyordbildningar Svårt att förstå ordvitsar, metaforer Bokstavlig tolkning Svårt med frågeord Avvikande satsmelodi Tvekljud, mazes Hos barn med autism och AS finns ibland hyperlexi, dvs avkodningen fungerar väl men de förstår inte vad de läser! AD/HD Förekommer hos 5-6% av barn i skolåldern Beteendeproblem inom uppmärksamhet och/eller överaktivitet/impulsivitet före 7 års ålder Inlärningsproblem Exekutiva funktioner (planera, reglera, minnas) Språkliga & kommunikativa svårigheter vid AD/HD (Bruce m.fl 2006) Verkar inte lyssna Talar impulsivt/avbryter andra Har svårt att följa instruktioner, särskilt när språket är abstrakt Kastar ur sig svar innan frågan ställts Har ofta läs- och skrivsvårigheter Har svårt att följa regler Språkliga svårigheter vid AD/HD forts Slutsatser Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder Språkstörning är sällan specifik Har svårt att samtala, dvs att tala o lyssna samtidigt Svårt att förklara/berätta sammanhängande Ordförrådet outvecklat och dåligt organiserat, leder till ordmobiliseringssvårigheter Språkförståelsesvårigheter och pragmatiska svårigheter är större problem än expressiva språkförmåga Språkstörning ändrar karaktär över tid Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3åå löper stor risk att ha språkliga, neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga avvikelser i tidig skolålder Barnen behöver följas upp noggrant under förskoleåren och i tidig skolålder Uppföljningen bör inkludera såväl språklig som psykologisk och läkarbedömning Team! 8

9 TACK! 9