Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll"

Transkript

1 Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering Carmela Miniscalco, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Sahlgrenska Akademin, & Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet Finns det samband mellan språkstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex. Autism, ADHD? Definitioner Tal Språk Kommunikation Språk Tal Miljö Gener Närvaro av en annan mänsklig person som samspelar med barnet är avgörande! Utveckling Kommunikation riskfaktorer Hur förvärvar barnet kommunikations- och språkförmåga? Medfödda förutsättningar Behov av rätt stimulans vid rätt tid Barnet är aktivt och kreativt Samspel måste till! Typisk språkutveckling Den utveckling som majoriteten av barnen företer Samspel mellan språklig och kognitiv utveckling Barnet medfödd förmåga att skilja mellan olika språkljud utvecklar minne för objekt och händelser i omgivningen utvecklar objektpermanens utvecklar förmåga till delad uppmärksamhet 1

2 Typisk tal- och språkutveckling 3-8 månader trivselläten 8-12 månader stavelsejoller 12 månader enstaka ord, härmning 1,5 år ordförrådsspurt Hälsoövervakning BVC månader Reagerar barnet på sitt namn? Söker språklig kontakt? Säger minst 8 ord - förstår fler? Förstår enkla frågor? Härmar? Hälsoövervakning BVC 2½-3 år Hälsoövervakning BVC 4 år Förstår barnet enkla frågor och uppmaningar? Talar barnet i minst: 2-ordsmeningar vid 2½ år? 3-ordsmeningar vid 3 år? Obegripligt tal även för familjen? Finns föräldraoro? Munmotorik: Tuggar? Dreglar? Icke-flytande tal - iterationer? Ofullständiga satser? Begränsat ordförråd? Svårbegripliga utanför familjen? Ingen rollek? samtal bildbenämning 2 år 3 år Typisk tal- och språkutveckling forts. tvåordssatser, enkla språkljud treordssatser, förenklat uttal 4 år längre meningar, de flesta språkljud finns 5 år långa meningar, talar rent, r, sje- tje- kan vara svårt, rimmar, leker med ord = språkligt medvetenhet 6-7 år börjar läsa och skriva Språklig medvetenhet Att flytta uppmärksamheten från innehållet det som sägs, till formen, d v s hur det sägs Språkligt medveten kan man vara på alla språkliga nivåer 5-åringar brukar känna igen rim, identifiera ljud dela upp ord i stavelser, tex kaka [ka-ka] 6-åringar dela upp ord i ljud (analys) tex kaka [k-a-k-a] foga samman ljud till ord (syntes) tex [s-t-o-l] blir stol Den språkliga medvetenheten utvecklas gradvis! 2

3 Kommunikativ utveckling Samtalsfärdigheter vid 3 år: påbörjar ett samtal Svarar Frågar uppmanar eller följer uppmaningar kommenterar, återkopplar Samtalsfärdigheter vid 4 år: anpassar sitt yttrande till mottagaren beskriver vad lyssnaren inte vet hänvisar till vad som redan sagts Språkförsening vs Språkstörning Språkförsening (language delay). En förlångsammad utveckling som följer det normala mönstret. Normaliseras ofta utan behandling Språkstörning (language impairment). En avvikelse från normal utveckling. Kräver insatser av logoped/specialpedagog. Samtalsfärdigheter vid 5 år: Berättarförmågan utvecklas. Barnet kan hålla en röd tråd i ett händelseförlopp och beskriva hur delarna hänger ihop Riskfaktorer för Språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Ärftlighet Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning) Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning, syrebrist) Hörselproblem Hjärndysfunktion Motoriska begränsningar Avvikande allmän utveckling Miljö- bristande stimulans Kön Orsaker till språkstörning Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund kombinationen av många olika gener med liten effekt samverkar tillsammans med miljömässiga riskfaktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008) Förekomst Språkstörning Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på vilken definition av språkstörning och vilka testinstrument som används Internationellt: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) I Sverige: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Språkstörning är den vanligaste förekommande störningen hos förskolebarn Karaktäristiska drag i språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Joller i mindre omfattning Sen taldebut Långsam tal- och språkutveckling Svårförståeligt tal Svårt lära sig nya ord samt mobilisera dem Språkförståelse, språkanvändning och kommunikation påverkad 3

4 Språkstörning kan drabba olika språkliga domäner Grader av språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Grad Påverkade domäner Lätt Fonologi FÖRSTÅELSE Fonologi (särskilja språkljud, verbalt korttidsminne) Grammatik (satsförståelse) Semantik (ordförståelse) Pragmatik (situationsanpassad förståelse) PRODUKTION Artikulation Fonologi Grammatik Semantik (ordförråd) Pragmatik (situationsanpassad användning) Måttlig Grav Mycket grav Fonologi Grammatik Fonologi Grammatik Lexikon Språkförståelse Pragmatik 20 VIDEO Långtidsuppföljningar av barn med språkstörning 4 av 5 barn med utfall på 2½-års språkscreening hade behov av vidare utredning (Miniscalco et al, 2001) 61% av barnen med utfall på 3-års språkscreening hade komorbiditet med andra utvecklingsavvikelser i skolåldern (Westerlund et al, 2002) 20 av 23 barn i Språkförskola i Stockholm hade svårigheter motorik, kognition och beteende (Fernell et al, 2003) Språkstörning och Dyslexi hur hänger det ihop? 41-75% av barn med sen språkutveckling el språkstörning får Läs- och skrivsvh i 8åå Screening av tal och språk vid BVC: Remisskriterier vid 2½-års ålder talar 0-25 ord saknar 2-ordssatser dålig språkförståelse (Law et al.,1998) Personer med dyslexi har haft språkstörning (Bishop&Snowling,2004) Remiss logoped + hörselprövning 4

5 Procent Några forskningsfrågor Finns det kvarstående skillnader mellan barnen med positiv dvs språkliga problem och negativ dvs utan språkliga problem 2½-års screening vid 6 års ålder? Har barn som identifierats via 2½-års screening språkliga, utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter i tidig skolålder? LI? LI? N=133 Studiegrupp N=25 Total screeningpopulation i S Bohuslän 1998 N= 2216 ~6% ~2% ~92% N ~ 44 MR CP EP Syndrom N=2039 Jämförelsegrupp N=80 Deltagare 25 barn med positiv screening (=språkliga problem) 80 barn med negativ screening (= inga problem) vid 2½-års ålder Alla barn var dragna ur populationen (Samtliga 105 barn screenades på BVC vid 4-års kontrollen) 22 barn med språkliga problem och 77 barn utan logopedbedömdes vid 6 år Vid 6 år testades olika språkliga domäner Fonologi produktion, bearbetning och fonologisk medvetenhet Grammatik produktion, förståelse och grammatisk medvetenhet Semantik produktion och förståelse Pragmatik språkanvändning Språkliga svårigheter hos 22 LD barn och 77 screeningsnegativa Slutsats 6-års uppföljningen Barn som inte klarar 2½-års screeningen har kvarstående svårigheter vid 6 år, åtminstone på gruppnivå Signifikanta svårigheter i olika språkliga domäner (språkljud, grammatik, ordförråd och språkanvändning) Med språklig medvetenhet, ffa fonologisk Screen-positive at age 2½ y Screen-negative at age 2½ y Risk för läs- och skrivsvårigheter! Miniscalco,Westerlund & Lohmander(2005). Acta Paediatrica 94,

6 Frågeställningar vid 7-8 års uppföljningen Har barn som identifierades vid 2½ års screeningen några utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter när de undersöks av läkare, psykolog, och logoped i tidig skolålder? Predicerar kvarstående språkliga problem vid 6 års ålder sådana svårigheter? Metod vid 7-8 års uppföljningen Parallell utredning av barnen Logopedbedömning Neuropsykologisk bedömning Läkarbedömning 5-15 Nordiskt formulär (FTF) för utredning av barns utveckling och beteende till föräldrar och skola Studiegrupp n=21 (17 pojkar, 4 flickor) av de ursprungliga 25 screening-positiva barnen Resultat: Uppföljning av barnen i tidig skolålder 13 av de 21 testade 7-8 åringarna hade en neuropsykiatrisk diagnos Åtta barn hade AD/HD huvudsakligen uppmärksamhetsbrist Fem barn hade ASD varav 2 st autistiskt syndrom och IQ 70 Två av barnen hade svag begåvning (IQ 71-84) och inlärningssvårigheter Varje familj erbjöds en sammanfattning av logoped, psykolog och barnläkare och vissa barn har blivit klinikbarn på BNK Predicerade språksvårigheter vid 6 år resultatet av den multidisciplinära us vid 7-8 års ålder? 7 av de 21 screenings positiva barnen hade lindriga språkliga problem vid 6 års ålder - 5 av dem hade ingen neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen 14 barn hade kvarstående stora språkliga problem vid 6 år - 13 av dem hade en neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen Miniscalco C., Nygren G., Hagberg B., Kadesjö B. & Gillberg C.(2006). Developmental Medicine and Child Neurology 48, Fortsatta språkliga svårigheter skolåldern? Barn med språkliga problem vid 2½ år hade vid 7-8 års ålder svårigheter med: Berättarförmåga Miniscalco, C., Hagberg, B., Kadesjö, B., Westerlund, M. & Gillberg, C. Narrative skills, cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8 year old children with late developing language. International Journal of Communication & Language Disorders, 2007; Volume 42, Issue 6, Non-ordsrepetition Miniscalco & Gillberg (2009) Non-word repetition in 7-year old children with late developing language and/or neuropsychiatric disorder. Research in Developmental Disabilities. 2009;30: Läsförmåga Miniscalco & Dahlgren- Sandberg (2010). Basic reading skills in Swedish children with late developing language and with or without autism spectrum disorder or ADHD. Research in Developmental Disabilities, 31, Begränsningar Liten studiegrupp Bortfall (3/25 barn med positiv screening (LD) och 3/80 screeningsnegativa (LN) vid 6 årsålder) Ojämn könsfördelning LD (21 pojkar,4 flickor) LN (38 pojkar, 42 flickor) Avsaknad av kontrollgrupp vid 7-8 års bedömningen 6

7 Autism, ADHD och språkstörning 40 nyinremitterade barn till BNK testades på ett identiskt sett som barnen med språkstörning (medelålder 7.3 år) 31 fick ASD diagnos(eller komb ASD/ADHD) 9 fick ADHD diagnos Hagberg B., Miniscalco C & Gillberg C.(2010). Clinic attenders with autism or attention-deficit/hyperactivity disorder. Cognitive profile at school age and its relationship to preschool indicators of language delay. Research in Developmental Disabilities,31(1):1-8. Resultat logopedkontakt och begåvning 24 av 40 BNK barn(60%) hade varit i kontakt med logoped under förskoleåren 20 av 31 barn med ASD hade varit i kontakt med logoped, 12 barn redan vid 2½ åå 2 av 9 barn med ADHD hade varit i kontakt med logoped, men senare De 60% som hade haft logopedkontakt hade lägre begåvningsnivå (FSIQ =83.3) jfr med de som inte hade haft logopedkontakt (FSIQ=93.1) Hur hänger autism och språkstörning ihop? Det finns barn mitt emellan SLI och autism Det finns SLI hos släktingar till barn med autism Barn går in och ut ur SLI- och autismdiagnos när de följs över tid Språklig form (språkljud + grammatik) Specifik språkstörning Autistiskt syndrom Asperger s syndrom Social språkanvändning Pragmatisk språkstörning Intressen Bishop, 2000 Språkstörning hos familjemedlemmar till barn med autism Språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter hos 25% av föräldrar och syskon jfr med 5-10 % av kontroller (Fombonne 1997, Folstein et al. 1999) Dvs prevalensen för SLI är större än förväntat hos familjemedlemmarna! Autism fanns hos ca 3% av syskonen till barn med SLI (Hafeman & Tomblin, 1999), dvs samma prevalens av autism som hos syskon till barn med autism Prevalens av autism i populationen var då ca 0.1% Språk- och kommunikationstörning vid autism Uteblivet eller begränsat joller Utebliven eller sen talutveckling Förlust av ord Pekar inte, vill inte dela sitt intresse med andra Svårt att samordna blickkontakt med gester och ljud för att förmedla önskemål o tankar Svårt med turtagning Imiterar inte 7

8 Språk- och kommunikationstörning vid autism (forts) 1/3 av barnen utvecklar aldrig något funktionellt tal (Rapin, 1997) Hos talande barn förekommer ekotal Talflyt, ordförråd, grammatik, fonologi påverkat (Tager-Flusberg, 1999) Konkret språkförståelse Problem med pronomen (jag/du/han/hon) Svårigheter med berättande (narrativor) Avvikande prosodi och röstläge Språk- och kommunikationstörning vid Asperger syndrom (AS) Tidig språkutveckling ofta ua, men från tyst till att börja tala i meningar vid 2 år Pedantiskt lillgammalt språkbruk Nyordbildningar Svårt att förstå ordvitsar, metaforer Bokstavlig tolkning Svårt med frågeord Avvikande satsmelodi Tvekljud, mazes Hos barn med autism och AS finns ibland hyperlexi, dvs avkodningen fungerar väl men de förstår inte vad de läser! AD/HD Förekommer hos 5-6% av barn i skolåldern Beteendeproblem inom uppmärksamhet och/eller överaktivitet/impulsivitet före 7 års ålder Inlärningsproblem Exekutiva funktioner (planera, reglera, minnas) Språkliga & kommunikativa svårigheter vid AD/HD (Bruce m.fl 2006) Verkar inte lyssna Talar impulsivt/avbryter andra Har svårt att följa instruktioner, särskilt när språket är abstrakt Kastar ur sig svar innan frågan ställts Har ofta läs- och skrivsvårigheter Har svårt att följa regler Språkliga svårigheter vid AD/HD forts Slutsatser Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder Språkstörning är sällan specifik Har svårt att samtala, dvs att tala o lyssna samtidigt Svårt att förklara/berätta sammanhängande Ordförrådet outvecklat och dåligt organiserat, leder till ordmobiliseringssvårigheter Språkförståelsesvårigheter och pragmatiska svårigheter är större problem än expressiva språkförmåga Språkstörning ändrar karaktär över tid Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3åå löper stor risk att ha språkliga, neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga avvikelser i tidig skolålder Barnen behöver följas upp noggrant under förskoleåren och i tidig skolålder Uppföljningen bör inkludera såväl språklig som psykologisk och läkarbedömning Team! 8

9 TACK! 9

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE Dyslexiföreningen, Malmö 10 november 2016 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år Björn Kadesjö Socialstyrelsen Utvecklingsområden för barnhälsovården Professionens prioriteringar Metoder för att uppmärksamma och ge insatser

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Språkstörning handlar det bara om språk?

Språkstörning handlar det bara om språk? Språkstörning handlar det bara om språk? En kvalitativ studie om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Susanne Olausson-Westermark Specialpedagogiska institutionen

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,

Läs mer

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson, barnpsykiater med dr BUP-kongressen maj 2017 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog. Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning

Läs mer

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Varför fattar dom inte vad vi gör? Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Språkutveckling 0-3 år

Språkutveckling 0-3 år Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Barn och elever med språkstörning

Barn och elever med språkstörning Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Språksvårigheter och flerspråkighet

Språksvårigheter och flerspråkighet Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped

Läs mer

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Barnets tidiga språkutveckling Vad är språk? flera modeller Förutsättningar som måste finnas: Kognitiva, oralmotorik,

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1 Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Pedagogik Education Barnet och språket En intervjustudie om hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar språkstörning hos barn

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Uppsats 15 högskolepoäng Att läsa och skriva med språkstörning som hinder To read and write despite having a language disorder

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.

Läs mer

KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK

KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK Vi föds med en förmåga och beredskap till kommunikation. Spädbarnet ger signaler som föräldern svarar på och dialogen utgår således från barnet till omgivningen. En trygg anknytning

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnlogopedi Diagnos/tillstånd Språkliga svårigheter/språkstörning Språket utvecklas inte alltid som förväntat hos ett barn.

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Autism bakgrund och tidig upptäckt

Autism bakgrund och tidig upptäckt Autism bakgrund och tidig upptäckt Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Hur

Läs mer