PROJEKT år ½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

Transkript

1 Centrala Barnhälsovården Göteborg PROJEKT år ½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren Eva Sandberg, Thomas Arvidsson, Lena Holmberg och Antonia Reuter Göteborg maj 2009

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund... 3 TIDIG UPPTÄCKT - TIDIGA INSATSER,... 4 Utredning på barnavårdcentralen... 4 Allmän utredning/bedömning... 5 Inför 2½-års besöket... 6 Föräldrafrågeformuläret M-CHAT... 7 Innehåll i 2½-årsbesöket Möte med barn och vårdnadshavare Somatisk bedömning Screening avseende språk, kommunikation och autismspektrumtillstånd Sammanfattande bedömning av hälsobesöket Dokumentation Kallelser i Medidoc Dokument barnhälsovårdens hemsida - Basprogram Blanketter i Medidoc Hantering av dokument vid utfall Viktiga milstolpar i barnets utveckling av förmåga till samspel, kontakt och kommunikation Vid 4 månader Vid 6 månader Vid 9 månader Vid 12 månader Vid 18 månader Vid 24 månader Vid 36 månader Gemensamt uppmärksamhetsfokus Joint Attention Autism/Autismspektrumtillstånd Tidiga tecken på autism...16 Hos barn upp till 18 månaders ålder: Hos barn vid 2½ års hälsokontroll på BVC Absoluta Varningstecken! Allmänna riktlinjer för tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd på BVC ½ års screening avseende språk, kontakt och kommunikation Språkutveckling A. Språkscreening Undersökningen Språk: Tolkning av föräldrafrågor B Screening av autismspektrumtillstånd, förmåga till kontakt och kommunikation JointAttention Frågeformulär: Modified Checklist for Autism in Toddlers, M-CHAT Definitivt utfall M-CHAT: Observation av förmåga till Gemensamt uppmärksamhetsfokus, Joint Attention Observationsuppgifter Utfall i 2½-års screening A. Utfall språk: B. Utfall kontakt och kommunikation - Joint attention M-CHAT - Föräldrafrågeformulär Kompletterande M-CHAT-intervju:

3 Observation av barnet Bedömning språk vid 3 års ålder Vid omtest av 3-åringar används; Utfall språk vid 3 års bedömning Fortsatt handläggning efter utfall i 2½-års screening Riktlinjer för handläggning av barn 0-5 år vid autismmisstanke utanför 2½-årsbesöket...28 Referenser Bilagor Inbjudan till 2½ års hälsokontroll... Fel! Bokmärket är inte definierat. INFORMATION TILL FÖRÄLDER/VÅRDNADSHAVARE OCH FÖRFRÅGAN OM ATT DELTA I FORSKNINGSPROJEKTET TIDIG UPPTÄCKT - TIDIGAINSATSER.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Frågeformulär om språk till föräldrar vid 2½ år.... Fel! Bokmärket är inte definierat. M-CHAT Föräldrafrågor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bedömningsmall M-CHAT... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetsformulär 2½ år:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Remissunderlag vid utfall i Tidig upptäckt, tidiga insatser.fel! Bokmärket är inte definierat. Frågeformulär om språk till föräldrar med annat modersmål...fel! Bokmärket är inte definierat. Bedömningsmall- språkformulär - föräldrar med annat modersmål...fel! Bokmärket är inte definierat. Inbjudan till 3 års hälsobesök!... Fel! Bokmärket är inte definierat. Frågeformulär om språk till föräldrar vid 3 år... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetsformulär 3 år:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Logopedremiss... Fel! Bokmärket är inte definierat. M-CHAT uppföljningsintervju, vg se separat bilaga Materialet är utarbetat och sammanställt av Gudrun Nygren barnläkare/barnpsykiater Eva Sandberg logoped i samarbete med Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Barnhälsovårdsöverläkare Thomas Arvidsson Samordnande M/BHV psykolog Antonia Reuter Kontaktperson: Verksamhetsutvecklare Lena Holmberg, lena.holmberg@vgregion.se Metoden för språkscreening är tidigare utarbetad av logoped Carmela Miniscalco, barnhälsovården Södra Bohuslän. 2

4 Bakgrund En viktig uppgift för barnhälsovården är att identifiera barn med avvikelser i utvecklingen. Hälsoundersökningen vid 2½- 3 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakning i enlighet med Allmänna råd 1991:8l, och ingår i basprogrammet för barnhälsovården i Göteborg. Tidiga avvikelser i utveckling av språk och kommunikation har visat sig vara en viktig indikator för risk för fortsatta svårigheter i barnets utveckling, och då inte enbart i fråga om språkutveckling, utan även risk för andra avvikelser, såsom generell utvecklingsförsening och neuropsykiatriska svårigheter (Miniscalco et al 2006). Många forskningsstudier har under det senaste årtiondet visat evidens för att tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd och tidiga behandlingsinsatser har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling och prognos (Howlin, 2005). Det finns därmed starka skäl att tidigt identifiera dessa barn och därför introduceras nu screening av språk och förmåga till kontakt och kommunikation (Joint Attention) vid 2½-års ålder i barnhälsovården i Göteborg. Representanter för Centrala Barnhälsovården, Enheten för barn- och ungdomsneuropsykiatri (BNK) och Barn- och ungdomshabiliteringen har i samråd utarbetat en plan för tidig upptäckt och tidiga insatser vid autismspektrumtillstånd, och vid utvecklingsavvikelser i språk och kommunikation. En samtidig målsättning för detta gemensamma projekt har varit att utarbeta en välfungerande vårdkedja för utrednings- och behandlingsinsatser. Parallellt kommer arbetet i projektet att följas via forskningsstudier för att utvärdera möjligheterna för tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd och öka kunskapen om barn med dessa svårigheter. Studierna kommer att innefatta bland annat kvalitetssäkring av använda metoder för tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser inom barnhälsovården. Projektet har fått benämningen TIDIG UPPTÄCKT - TIDIGA INSATSER, Småbarnsprojektet i Göteborg (med särkilt fokus på tidiga tecken på autism och andra tillstånd med avvikelse i språk och kommunikation). I detta stora projekt finns tre delprojekt: 1. Tidig upptäckt (barnavårdscentralen) 2. Utredning och diagnostik (BNK) 3. Tidiga mångsidiga insatser (barn-och ungdomshabiliteringen). From våren 2009 kommer screening avseende språk, kontakt och kommunikation/ Joint attention, i samband hälsokontroll vid 2½-år, att introduceras i barnhälsovården. Förhoppningen är att BHV- personal, genom utbildningsdagar och detta informationsmaterial för screening och handläggning, skall uppleva en ökad säkerhet vid bedömning av misstänkta utvecklingsavvikelser. 3

5 TIDIG UPPTÄCKT - TIDIGA INSATSER, Småbarnsprojektet i Göteborg med fokus på språk, kommunikation och samspel. Flödesschema över projektets 3 olika delar (figur 1): 1. Basprogram inkl 2½årsscreening på BVC Barn med misstänkt utvecklingsavvikelse BVC-sjuksköterska, BVCläkare och eventuell psykolog samråder om resultat och åtgärd Misstanke om autismspektrumtillstånd Misstanke om annan utvecklingsavvikelse 2. Remiss till: Neuropsykiatrisk utredning BNK Basutredning inom BHV Remiss enligt kriterier till: Logoped, BUP, BUM, HAB, BNK eller annan Barn med identifierade stöd- och behandlingsbehov 3. Stöd- och behandlingsinsatser för barn med autism (inom habiliteringen) Stöd- och behandlingsinsatser för barn med andra typer av utvecklingsavvikelser (logoped, habilitering, psykiatriska och medicinska verksamheter) Figur 1 1. Tidig upptäckt på BVC 2. Utredning/diagnostik/åtgärdsplanering 3. Stöd- och behandlingsinsatser för barn med autism och för barn med andra typer av utvecklingsavvikelser. Utredning på barnavårdcentralen Barn med utvecklingsmässiga eller neuropsykiatriska svårigheter upptäcks som regel 4

6 antingen i samband med födelsen, via barnhälsovårdens hälsoövervakning eller genom att förskola/skola uppmärksammar avvikande inlärning/beteende. Syftet med utredning är att konstatera om det föreligger en utvecklingsavvikelse, eller om barnets svårigheter ryms inom ramen för normal variation. Vid misstanke om autism/autismspektrumtillstånd Barn med misstanke om autism/autismspektrumtillstånd remitteras direkt till Enheten för barn- och ungdomsneuropsykiatri (BNK) för utredning och diagnostik. Allmän utredning/bedömning En basutredning innehåller en sammanställning av information för att avgöra om ett barn bör bli föremål för vidare insatser inom BHV eller remitteras för vidare bedömning och insats på specialistnivå. I tveksamma fall och vid fastställande av en utvecklingsstörning upprepas utredningen på basnivå vid ett senare tillfälle när arten och graden av barnets svårigheter möjligen har blivit tydligare. Basutredningen sammanställs på Barnavårdcentralen (BVC) och kan innehålla följande information: sammanfattning av hälsobesök på BVC medicinsk anamnes psykologbedömning språkbedömning uppgifter om sociala förhållanden pedagogisk bedömning från aktuell förskoleverksamhet. information om resultat av eventuella tidigare åtgärder/insatser BVC- sjuksköterskan och/eller BVC- läkaren ansvarar för att underlagen från teamet/professionerna sammanställs till en gemensam bedömning och formulerar frågeställning i en remiss, som efter utredning skall föranleda ett remissvar till BVC. När barnet väl remitterats till utredning på specialistnivån, upphör barnhälsovårdens ansvar för utredningsdelen. 5

7 Inför 2½-års besöket Inbjudan till hälsobesöket skickas per brev. Bifoga följande: Frågeformulär till föräldrar om språkutveckling Frågeformulär till föräldrar, Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT). Information till föräldrar om projektet Tidig upptäckt - Tidiga insatser och samtyckesblankett för deltagande i studie. Kallelse skickas två gånger, och har barnet inte kommit till erbjudna besök bör du ta telefonkontakt. Vid oro för barnet kan ett hembesök göras och vid behov informeras socialtjänsten. Tidsåtgång: Beräknad tidsåtgång för hälsobesöket och efterarbete är ca minuter. Genomgång av BVC-journalen: Se över tidigare hälsoövervakning och utveckling. Barnhälsovårdsjournalens avsnitt, uppföljning av utveckling, bör ligga till grund för undersökning och bedömning. Som stöd i samtalet kan GrowingPeoples information om sjuksköterskebesök på BVC vid 2½-3 år användas, se sidan 9, tabell 1. Var speciellt uppmärksam på: Föräldrars oro över barnet utveckling. Avvikelser, såsom prematuritet, kronisk sjukdom, generell utvecklingsförsening, autismspektrumtillstånd i familjen. Har barnet kontakt med barnläkare, psykolog eller liknande? Hörselnedsättning eller hereditet för hörselskada. Tidigare bedömning av språkutveckling vid 6 månader ( jollrar nyanserat), 10/12 månader (förstår enstaka ord tex. titta, lampa, bil) och vid 18 månaders ålder (använda ca 8-10 talade ord men förstår många fler ord). Ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter. Denna fråga gäller inte bara barnets syskon och föräldrar utan även far- och morföräldrar liksom kusiner till barnet. Vi är ute efter sen språk- och kommunikationsförmåga, inte läspning, r- fel eller liknande. Flerspråkig miljö. Skriv ner vilket/vilka språk som talas i familjen och vilket språk som talas i omgivningen. Notera om barnet är placerat i förskola och hur lång placeringstid. Om förälder har svårt att tillgodogöra sig det skriftliga materialet som skickas ut i samband med kallelse till 2½-årsbesöket, kan de fylla i frågeformulären vid besöket, och då kan Ni även informera om projektet. 6

8 Var extra uppmärksam - Om föräldrarna upplever barnet som språkligt sämre än sina syskon, och andra jämnåriga i motsvarande situation och ålder. Om barnet efter att ha exponerats för svenska språket under 1½-2 års tid, fortfarande inte har en åldersadekvat vardagssvenska (Basic interpersonal conversation skills) Om föräldrarna fortfarande efter 5 års vistelse i Sverige behöver tolk. Det finns ett speciellt framtaget intervjuformulär till föräldrar med annat modersmål och det kan även användas vid samtal med förälder, som har behov av förenklad svenska. Se bilaga sidan 10 och 11 (bedömningsmall). Anlita tolk vid behov. Broschyren Två språk eller flera? ger svar på många frågor, som vi ställs inför på BVC. Den finns på flera språk och kan beställas från Skolverket på modersmal.skolverket.se. Det finns även information om flerspråkighet och språkstörningar, samt broschyrer om språkutveckling på olika språk på Föräldrafrågeformuläret M-CHAT Detta formulär finns att hämta från nätet på många olika språk, ( Nätadressen kan vara bra att ha bland favoriterna i datorn för att snabbt kunna ta fram rätt språkversion. Till föräldrar som har annat modersmål än svenska är det bra att, om möjligt, skicka M- CHAT-formuläret både på svenska och på modersmålet. M-CHAT frågeformuläret finns översatt till följande språk; Arabic Bangla/Bengali Chinese Dutch Engelska French German Greek Gujarati Icelandic Japanese Kurdish Portuguese Sinhala Somalian Spanish Tamil Turkish Vietnamese 7

9 Innehåll i 2½-årsbesöket 1. Möte med barn och vårdnadshavare För många av barnen har det gått ett år sedan förra besöket på BVC, mycket, som påverkar barnet, kan ha hänt i familjen,. Angelägna områden att ta upp med familjen beskrivs i GrowingPeoples handbok. Tabell 1. Sjuksköterskebesök hemma eller på BVC vid 2½-3 år (källa: Rikshandbok för barnhälsovård, metod på BVC). Samtal, stöd och information Familjestöd hur mår och fungerar familjen föräldrarnas ansvar och arbetsfördelning föräldraledighet, barntillsyn Barn-föräldrakontakt samspel barn - föräldrar föräldraskap syskonrelationer dygnsrytm, sömnvanor gränssättning lugnt - livligt barn vad gör familjen tillsammans Stimulans läs, sjung och lek med barnet pussel, lego, fantasilekar, enkla rollekar öppen förskola, barngrupp, kompisar, TV-program och videos, titta tillsammans. Begränsa och ha kontroll över TV, video och dataspel utelekar gärna i naturen Kommunikation och lek leker med andra barn enkel rollek Mat familjens mat, måltidsordning, när, var och hur? äter själv men spiller en del tillåtet med kladd, söl, spill och slafs vanor och ovanor? Godis, söta drycker, juice, läsk m.m. potträning, börjar klara sig utan blöjor Tandhälsa inspektera framtänderna i överkäken karies, plack Barnsäkerhet Barns miljö säkra åldersanpassade leksaker kan ej lämnas utan uppsikt ens för mycket kort stund smiter till spännande aktiviteter spisskydd, kaffebryggare m.m. elkontakter säker förvaring av medicin och kemikalier fall från fönster, i trappor, vid klättring m.m. bilbarnstol, småbarnshjälm, ekerskydd drunkningsrisk ute, inne ute mycket rökfritt 8

10 2. Somatisk bedömning Aktuella hälsoproblem Vikt- och längdkontroll i underkläder Följ upp tidigare somatiska bedömningar 3. Screening avseende språk, kommunikation och autismspektrumtillstånd BVC-sjuksköterskan utför screeningen Språkbedömning Observation av kommunikation och socialt samspel. Bedömning av föräldraformulär (språk/flerspråkighet, M-CHAT) Sammanställning av utfall, se sidan 26 och Sammanfattande bedömning av hälsobesöket Bedömning och ställningstagande till eventuella vidare åtgärder sker tillsammans med vårdnadshavare. Dessa kan bl. a. bestå av hänvisning till läkare, barnhälsovårdspsykolog och/eller logoped. Se anvisningar och kommentarer, i manual till Barnhälsovårdsjournal sidan Dokumentation Vid dokumentation av undersökningar, resultat av samtal och bedömning i BVCjournalen använd i första hand flik uppföljning av utveckling. Utfall markeras med X och beskrivs under kommentar, där även eventuella åtgärder dokumenteras. Språkscreening dokumenteras i kolumn språk: O = utan anmärkning X= avvikelse Observation av Joint attention och föräldrafrågor (M-CHAT) dokumenteras i rutan för kommentar. I löpande text noteras att; 2½ års us. GBG 09 ua. alternativt utfall enligt kriterier, Om barnet inte har genomfört alla moment notera vilka delar som är bedömda, exempelvis observation och M-CHAT utförda. Om målsman samtycker till att barnet ska delta i TUTI-studien, ska en klisteretikett placeras på försättsbladet i pappersjournalen. Texten på klisteretiketten ska innehålla följande formulering: Deltar i TUTI-studien och datum för vårdnadshavares godkännande. I datajournal dokumenteras att barnet Deltar i TUTI studien och datum för vårdnadshavares samtycke. Detta noteras i patientinformationen under fliken namn och adress och skrivs under rubriken övrig information. Endast journalhandlingar, dvs. remisser ska fyllas i och signeras i datorn. OBS! Alla skriftliga medgivanden till att delta i TUTI-studien ska skickas till BHV-överläkare. 9

11 6. Kallelser Alla kallelser finns att hämta i Medidoc eller från barnhälsovårdens hemsida Basprogram. Ni som inte har tillgång till BHV: s hemsida, kan använda de kopieringsunderlag som finns i metodpärmen. 2½-årsbesök Inbjudan till 2½ års hälsobesök Information till vårdnadshavare om projektet TUTI och samtyckesblankett Frågeformulär till föräldrar - M-CHAT Frågeformulär till föräldrar Språk 2½ år 3-årsbesök Inbjudan till 3års uppföljningsbesök (omtest) Frågeformulär till föräldrar Språk 3 år 2½-3-årsbesök om annat modersmål Frågeformulär till föräldrar med annat modersmål 7. Dokument barnhälsovårdens hemsida - Basprogram Arbetsformulär 2½ år Arbetsformulär 3 år Bedömningsmall frågeformulär M-CHAT Bedömningsmall- frågeformulär till föräldrar med annat modersmål 8. Blanketter i Medidoc Följande dokument är journalhandling och ska signeras : Remissunderlag/ sammanställning vid utfall TUTI (2 sidor) Logopedremiss Hörselremiss (allmän remiss) Finns att ta fram i Medidoc och från barnhälsovårdens hemsida Basprogram Remissunderlag/ sammanställning vid utfall TUTI (2 sidor) Logopedremiss Hörselremiss (allmän remiss) 9. Hantering av dokument vid utfall A. Utfall språk Dokument till logopedmottagningen: Logopedremiss Frågeformulär föräldrar 2½/3 år (kopia) Arbetsformulär 2½ /3 år (kopia) Dokument till BHV-överläkare (oavsett samtycke): Logopedremiss (kopia) Frågeformulär föräldrar 2½/3 år (kopia) Arbetsformulär 2½ /3 år (kopia) 10

12 Remiss till hörselbedömning (kopia) Vårdnadshavarens samtycke till deltagande i studien (original) B. Definitivt utfall M-CHAT och /eller i observation av Joint attention. Dokument till BNK: Remissunderlag vid utfall TUTI (kopia) Tillväxtkurva (kopia) Dokument till BHV-överläkare (oavsett samtycke): Sammanställning/Remissunderlag vid utfall TUTI (kopia) Arbetsformulär 2½ år (kopia) Frågeformulär M-CHAT (kopia) med markering av vilka frågor som givit definitivt utfall Remiss till hörselbedömning (kopia) Vårdnadshavarens samtycke till deltagande i studien (original) Viktiga milstolpar i barnets utveckling av förmåga till samspel, kontakt och kommunikation Dessa milstolpar i barnets utveckling kan du som BVC-sjuksköterska/-doktor få information om i samtal med förälder och/eller vid observation av barnet: 11

13 Vid 4 månader Följer med blicken och reagerar på klara färger, rörelser och föremål. Vänder sig mot ljud. Visar tydligt intresse för att titta på andra personers ansikten. Ger svarsleende när du ler mot barnet. Vokalisation dvs. ljudlek med vokaler (aaaa, oooo, iiiii) Vid 6 månader Möter förälder med tydlig glädje i ansiktet (blick, leende, joller). Ler ofta under gemensam lek med förälder. Uttrycker glädje med ljud och joller. Vid 9 månader Ler och skrattar när ni tittar på varandra under lek Börjar nu uppskatta tittut-lek Stämmer av med förälder genom återkommande ögonkontakt och leenden under lek och aktivitet? Kan kommunicera med gester, t ex ge och ta emot. Vid 12 månader Kan använda några gester för att uttrycka behov och önskningar. Exempel: peka på saker, sträcka sig efter saker, ge saker åt någon annan och vinka hej då. Kan leka samspelslekar som tittut och baka kaka. Vänder sig mot dig eller förälder vid tilltal. Följer med blicken den vuxnes pekningar Säger enstaka ord, eller använder olika ljud som ma, pa. Vid 18 månader Använder 8-10 ord men, förstår fler. Använder ett flertal gester i tillsammans med ord alternativt ljud för att uttrycka behov t ex törstig. Barnet tar förälder i handen och pekar på vattenkranen. Visar både med gest och ögonkontakt vad de vill ha. Det vill säga tittar på vattenkranen, tittar på förälder och tittar återigen på vattenkranen (i engelskan använder man uttrycket three point gaze ). Visar att han/hon kan namnet på flera personer i närmaste omgivningen. Kan benämna eller peka på flera kroppsdelar. Börjar leka enkla låtsaslekar, såsom att mata en docka eller ett leksaksdjur. 12

14 Vid 24 månader Använder och förstår minst 50 ord. Använder tvåordsatser. Kan leka enkla rollekar såsom att mata dockan och sedan lägga dockan för att sova. Visar intresse för andra barn och verkar uppskatta lek i närheten eller tillsammans med andra barn. Kan söka efter kända föremål när du ber om det Vid 36 månader Uppskattar rollek tillsammans med andra, imiterar och härmar. Visar glädje och uppskattning för att få leka med andra jämgamla barn. Kan uttrycka sina tankar i handling och ord, t.ex. trött, gå och vila. Kan svara på frågor om vad, vem och var? Kan prata om intressen och känslor och om det som varit och det som skall hända. 13

15 Gemensamt uppmärksamhetsfokus Joint Attention Förmågan till gemensamt uppmärksamhetsfokus med en annan person utvecklas stegvis från späd ålder. Förmågan till så kallad Joint Attention ger en bas för gemensamma upplevelser, för språk och för gemensam lek. Bristande förmåga anses av ledande forskare vara kärnan till symptomutvecklingen vid autism. Vid 2 månaders ålder kan barnet känna igen och hålla ögonkontakt med förälder och därefter utvecklas förmågan till svarsleende och visar intresse för att titta på andra personers ansikten. Vid 9 månaders ålder kan barnet kommunicera med gester, ge och ta emot. Barnet ler och skrattar när ni tittar på varandra under lek. Vid 12 månaders ålder har barnet utvecklat förmågan att peka på något för att fånga en annan persons intresse. 14

16 Autism/Autismspektrumtillstånd Autism innebär betydande brister i förmågan att utveckla ett socialt samspel med andra och i förmågan att kommunicera med ömsesidighet, såväl språkligt som icke-språkligt. Olika former och grader av beteendeavvikelser förekommer. Barnets lek och intressen är ofta begränsade och repetitiva (t.ex. radar upp saker, snurrar på föremål). Avvikande stereotypa rörelser såsom tågång och handviftningar kan förekomma. Ett barn med autism har svårt att bearbeta information och att förstå helhet och sammanhang i det som händer. En person med autism har en bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Vissa barn med autism är aktiva, intensiva och tidigt krävande. Andra är mera passiva, tillbakadragna och nöjda i egna aktiviteter. Symptomen yttrar sig olika hos olika individer och varierar i svårighetsgrad. Varje barn har sin egen personlighet med individuella styrkor och svårigheter. Termen autismspektrum används för att täcka den stora variation i symptom, och intensitet av symptom, som förekommer hos olika individer. Till autismspektrumtillstånd hör autism, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. Vid autismspektrumtillstånd kan begåvning variera från god begåvningsnivå till svår utvecklingsstörning. Ett barn kan t.ex. helt sakna språk och ha samtidig utvecklingsstörning medan ett annat barn kan ligga väl framme i sin utveckling i flera avseenden och tidigt ha ett gott ordförråd. Bakgrunden vid autism är biologisk och multifaktoriell. Den genetiska bakgrunden är betydande och man räknar med att det finns ett hundratal gener av betydelse för uppkomsten av symptombilden hos olika individer. Andra bidragande riskfaktorer är t.ex. infektioner och toxiner under tidig fosterutvecklingen och komplikationer i samband med förlossning. Autism kan vara en del av symptombilden vid s.k. neurogenetiska syndrom såsom Tuberös skleros och Fragil-X. Symptomen vid autism debuterar före 3 års ålder. Det är viktigt att tidigt upptäcka barn med svårigheter! Prognosen för barnets utveckling är beroende av flera faktorer och kan inte allmänt förutsägas för det enskilda barnet under 3 års ålder. Från forskningsstudier under det senaste årtiondet finns klar evidens för att tidig upptäckt och möjlighet till individuellt riktade mångsidiga behandlingsinsatser är en viktig faktor som talar för en bättre prognos. (National Research Council, Committee on Interventions for Children With Autism, 2001, Howlin, 2005). Det yngre barnets hjärna har under de första åren en ökad plasticitet och anses därför mera påverkbar än hos ett äldre barn. Tidiga behandlingsinsatser ger en möjlighet att förebygga rigida beteendemönster som senare kan vara svåra att bryta och man kan förhindra sekundära beteendeproblem. Genom ett tidigt stöd för barnet och familjen kan man även avsevärt minska familjens stress. Fortsatta forskningsstudier behövs. Att identifiera vilka barn som svarar bäst på specifika behandlingsinsatser och i vilken utsträckning uppmätta resultat vidmakthålls är centralt i den framtida forskningen. 15

17 Tidiga tecken på autism Det är viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på avvikelser, men samtidigt vara medveten om att flera av nämnda tidiga tecken på t ex autism kan förekomma övergående hos ett barn, som vid uppföljning visar en normal utveckling. Flera av tidiga tecken kan också förekomma vid andra utvecklingsavvikelser och sjukdomstillstånd, t ex. trauma, allvarlig anknytningsproblematik eller andra för barnet påtagligt belastande förhållanden. För att kunna avgöra om ett barn har autism måste en helhetsbedömning och utredning utföras. Hos barn upp till 18 månaders ålder: Jollrar sparsamt Svarar inte på ögonkontakt i samma utsträckning som jämnåriga barn Avsaknad av svarsleende Föga eller inget intresse för tidiga interaktionslekar som tittutlek och baka, baka kaka Lystrar inte till sitt namn Verkar höra dåligt Pekar inte Säger inga ord vid 16 månader Leker inte enkla låtsaslekar Hos barn vid 2½ års hälsokontroll på BVC Socialt samspel Trivs bäst då det är ensamt Ger dålig ögonkontakt Gör inga försök att dela med sig av sitt intresse/aktivitet Kommunikation Lystrar inte till sitt namn Svarar inte på tilltal, verkar höra dåligt Pekar inte för att göra en vuxen uppmärksam på något intressant Följer inte med blicken när du pekar på något intressant en bit bort Använder inte tvåordsmeningar Lär sig ord, men tappar dem igen 16

18 Beteende Leker annorlunda i jämförelse med jämnåriga Visar inte nyfikenhet för olika leksaker Använder inte leksaker funktionellt Leker på ett och samma sätt hela tiden, t ex. radar upp sina leksaker, snurrar på saker Viftar med händerna Går på tå Andra områden Reagerar annorlunda på ljud Reagerar annorlunda på kyla Reagerar annorlunda på smärta Betydande sömnsvårigheter Ät/matproblem 17

19 Absoluta Varningstecken! Du observerar och/eller förälder berättar att barnet; -inte visar tydlig glädje i kontakten (leenden, mimik, kroppsspråk) vid 6 månaders ålder eller senare -inte visar delad uppmärksamhet, Joint Attention, med annan person kring händelse eller föremål med ljud och/ eller gester vid 9 månaders ålder eller senare -inte jollrar vid 12 månaders ålder -inte visar ömsesidighet i samspel med förälder, i form av att använda gester, t.ex. peka, vinka, visa eller sträcka sig mot något intressant vid 12 månaders ålder eller senare -inte använder ord vid 18 månaders ålder eller senare -inte har tvåordsmeningar vid 2½ års ålder eller senare -inte visar intresse för att härma eller imitera -har förlorat någon förmåga när det gäller kontakt och kommunikation, t.ex. slutat jollra eller använda språket eller visa intresse för samspel med andra, oberoende av barnets ålder. 18

20 Allmänna riktlinjer för tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd på BVC Var en god lyssnare och var lyhörd för oro hos vårdnadshavare. Det är bra att ta för vana att vid varje rutinkontroll/hälsobesök på BVC göra en observation av kontakt och samspelsförmåga hos barnet, se sid.25. Finns det varningstecken, som indikerar möjlig autism? Riskfaktorer är; syskon i familjen med autismspektrumtillstånd, förälders och/eller andra vårdgivares oro ( t ex förskole- och/eller BVC-personal) för att barnet visar svårigheter i sin förmåga till kontakt och samspel. Screening vid 2½-årsbesöket innebär undersökning av språk, kommunikation och samspel. Initiera screening och bedömning av barnet tidigare om föräldrar uttrycker oro eller du själv misstänker avvikelse. M-CHAT (föräldrafrågor) kan användas från 16 mån ålder. Vid utfall M-CHAT, genomför uppföljningsintervjun (särskild bilaga) och, om utfall bekräftas, samråd med BVC-läkare och/eller psykolog för vidare handläggning. Vid positiv screening, eller då barnet har två eller flera riskfaktorer för autismspektrumtillstånd vid 2½ års bedömning, handlägg enligt ovan. Vid negativ screening (=inget utfall) men fortsatt oro över barnets utveckling hos föräldrar eller dig som personal, eller när det framkommer misstanke om annan utvecklingsavvikelse, eller andra riskfaktorer i hemmiljön, ordna då en förnyad bedömning av teamet på BVC (läkare, psykolog). De är bra att ge en första information till föräldrarna om vad som planeras vid utfall och varför. Om du är osäker över något, be att få återkomma med information eller informera om att en kompletterande bedömning behöver göras för att vid behov ge möjlighet till tidiga behandlingsinsatser. 19

21 2½ års screening avseende språk, kontakt och kommunikation Språkutveckling Språkutvecklingen är inte en isolerad oberoende process utan sker hela tiden i ett intimt samspel mellan barnets egna medfödda förutsättningar och den miljö barnet vistas i (Hagelin et al 2007). Språkutvecklingen måste därför bedömas i relation till all övrig utveckling (intellektuell, social-, emotionell och biologisk). Vid bedömning kontrollera i BVC- journalen resultat från språk/kommunikationsbedömningar vid 6, 12 och 18 månaders ålder. Var uppmärksam på jollerutveckling, ord- och satsproduktion samt intresse för kommunikation. Det är svårt att ange några exakta tidpunkter för när de första orden debuterar men en typisk utvecklingsgång är att barn vid månaders ålder använder ca 3 ord, vid månader ca 4-5 ord, och vid 18 månader 9-12 ord. I början växer barnets ordförråd ganska långsamt, men vid 18 månader sker ofta en ordförrådsspurt. Barnen förstår fler ord än de kan säga/uttala. Det är viktigt att komma ihåg att 2½-årsscreeningens krav på 50 talade ord, kombination av tvåordsmeningar, förståelse av enkla instruktioner och begrepp (i/på, stor/liten) är relativt lågt ställda. A. Språkscreening Observation/bedömning av barnets språkutveckling sker med hjälp av leksaker och tolkning av föräldrafrågor. Föräldrarnas svar och din observation ligger sedan till grund för eventuell vidare åtgärd. Screeningen görs då barnet är 2½ år +/- 2 månader. Tidsåtgång ca 15 minuter för själva språkscreeningen. Materialet består av: En väska som innehåller 10 föremål: docka, boll, kopp, fat, sked, hund, ko, kanna, en stor bil och en liten bil. A. Språkbedömning (del av arbetsformulär, bilaga sid. 7) Ja Nej 1. Talar barnet spontant? 2. Härmar barnet ko, hund eller bil ljud? 3. Har barnet 2-ordsatser, t ex titta vovve? Ge exempel: 4. Förstår barnet prepositionerna i och på, t ex lägg hunden i väskan? 5. Kan barnet peka ut den stora respektive den lilla bilen? 6. Kan barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv eller på dockan? 7. Förstår barnet följande uppmaning: Sätt skeden i koppen/muggen och lägg dockan på väskan. 8. Skriv ner hur barnet säger ord och mening/fras: Docka Bil Mugg/kopp Sked Fat/tallrik Boll Väska Hund Ko Kanna/kanin 9. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren? 20

22 Undersökningen Låt inte barnet se leksakerna före själva undersökningen. Målsättningen med leksakerna är att skapa kontakt med barnet och inbjuda till samtal kring materialet. Ge inte föräldrarna tillfälle att först benämna föremålen för barnet, eller peka, visa eller svara åt barnet. Du skall försöka få en uppfattning om barnets förmåga att kommunicera och speciellt notera om barnet kan: förstå ord förstå meningar benämna/säga ord tala i tvåordsmeningar Det kan vara bra att var uppmärksam på hur barnet talar redan i väntrummet före besöket! Utförande Presentera inte alla sakerna samtidigt. Tag fram föremålen ett i sänder och be barnet benämna. Säg Titta, vad är det här? Alternativt Här är en? (och visa föremålet). Skriv ner hur barnet säger orden eller meningar/fraser på arbetsformuläret skriv som det låter. Pröva i första hand barnets förmåga. Om barnet inte vill svara, ta reda på om det är en uppgift som barnet brukar klara av. För att få en uppfattning om barnets ordförståelse kan Du ta fram ett par saker i taget och be barnet ge Dig en av dem eller visa. Exempel: Var är hunden?, Kan jag få bilen? Förstår barnet prepositionerna i och på? Säg t ex Lägg skeden i väskan och sätt fatet/tallriken på koppen/muggen. Låt locket vara stängt på väskan men inte låst, så att barnet måste välja aktivt att lägga i och inte på väskan. Förstår barnet begreppen stor och liten? Säg Kör den stora bilen till mig eller Kör den lilla bilen till mamma. Förstår barnet en uppmaning i två led? Säg Lägg bilen/bollen i sängen och sätt kossan på fatet/tallriken eller något liknande. Det ska vara två enkla instruktioner i samma mening utan paus. Samtidigt som barnet leker, anteckna vad det yttrar på arbetsformuläret. Screeningen kan användas för barn med annat modersmål med hjälp av förälder som ställer samma fråga på modersmålet. Notera vilket språk barnet använder eftersom de kan välja ett annat språk än modersmålet. Tänk på att många språk har en annorlunda struktur än svenska. När det gäller meningsbyggnad och prepositioner (i/på/under) kan det vara bättre att fråga om hur barnet talar, t ex om det kombinerar små meningar eller bara uttrycker sig med ettordsyttranden. Hos flerspråkiga barn accepteras språkblandning, men diskutera språkval med föräldrarna. Vid osäkerhet och oro hos föräldrarna kring språkval kan det vara lämpligt att remittera till logoped för rådgivning. Tala annars om att det är bra att välja huvudspråk för sitt barn. 21

23 Språk: Tolkning av föräldrafrågor 1. Vilka språk talas med barnet? Många barn i Sverige har idag mer än ett språk. De allra flesta kommer att växa upp och få sin skolgång i Sverige och många kommer att leva och arbeta här hela livet. Svenskan kommer alltså med stor sannolikhet att bli huvudspråket eller åtminstone ett av huvudspråken också för dessa barn. Det är viktigt att kartlägga vilket/vilka språk som talas i familjen och vilket språk som barnet möter t ex i förskolan. Ett flerspråkigt barn, dvs. ett barn som kontinuerligt kommer i kontakt med ett eller flera språk utöver svenskan, måste därför ha problem med båda språken för att anses vara språkligt sen/avvikande, dvs. ha en genuin språklig störning (Salameh et al 2002). 2. Hur många ord kan barnet säga? Man brukar ange att när barnet själv använder 10 talade ord förstår det redan över hundra, det vill säga förståelsen ligger långt före det barnet själv kan uttrycka. 2½-åringar bör ha ett talat ordförråd på ca 50 ord. I början dominerar substantiv och verb och handlar om personer, leksaker, kläder, mat som är viktiga när barnet upptäcker sig själv och sin omgivning. Ordförrådet är starkt kopplat till miljön, det vill säga vilka ord som omgivningen använder. Trots många individuella skillnader brukar de allra flesta barn tidigt använda ord som mamma, pappa, titta, lampa, där och borta. 3. Kan barnet sätta samman två eller flera ord till små meningar? Under den allra tidigaste språkutvecklingen använder barnet bara ett ord i taget. Men när barnet börjar använda tvåordsmeningar behärskar de åtminstone ett 50-tal ord. 2½-åringar använder i allmänhet tvåordsmeningar som: Där vovve. Bilen borta. Mamma öppna. Vid 3 års ålder brukar de allra flesta barn använda sig av treordsmeningar som: Där är vovven. Mamma öppna den. Jag vill sova. 4. Språklig förmåga är inte bara att kunna prata, utan också att kunna förstå. det som sägs. Förstår barnet längre meningar t ex hämta pallen i köket? Redan mycket små barn har ordförståelse (se fråga 2). Det 2½-åriga barnet kan utföra en enkel aktivitet på uppmaning och förstår längre instruktioner det vill säga har språkförståelse. Språkförståelse bygger på ett stort antal underliggande kognitiva processer, såsom att diskriminera språkljud, känna igen ord, tolka komplexa meningar, hålla kvar orden i minnet, dra slutsatser av ett sammanhang och att förstå andra personers avsikt med ett yttrande. Dålig språkförståelse är alltid ett varningstecken och barnet bör remitteras till logoped. 5. Använder barnet hellre gester än tal? Barn kan föredra att använda gester istället för talade ord av flera anledningar, t.ex. språkstörning, hörselnedsättning eller andra utvecklingsavvikelser. Föräldrar är ofta bra på att tyda sitt barns signaler och kroppsspråk men 2½ åringen bör använda talade ord och små meningar i sin kommunikation. 6. Känner du eller förälder oro för barnets tal och språk? Föräldrars oro är i sig mycket viktig att ta på allvar och föräldraoro är i sig anledning till remittering till logoped. 22

24 7. Har barnet problem med dregling eller att tugga och/eller svälja? I en undersökning av oralmotorik hos typiska 3-åriga barn förekom dregling hos 7 % på kläderna eller rikligt på händer och föremål. Barn med dregling och sent tal bör visas för barnläkare. Redan vid 12 månaders ålder har barnet en god förmåga att koordinera tuggrörelserna. Denna förmåga förfinas allteftersom barnet utvecklas och beror på tillväxt av tänder, muskler och skelett. Visa barnet för barnläkare om barnet ofta sätter i halsen. B Screening av autismspektrumtillstånd, förmåga till kontakt och kommunikation Joint Attention Frågeformulär: Modified Checklist for Autism in Toddlers, M-CHAT M-CHAT är ett screeninginstrument för autismspektrumtillstånd. Det är validerat i USA (Robins et al., 2001) för barn i åldrarna månader och har under de senaste åren översatts till flera olika språk 1. Instrumentet består av ett frågeformulär till föräldrar och det innehåller 23 frågor som besvaras med ja eller nej. Fokus i dessa frågor är barnets förmåga till Joint Attention, dvs. förmågan till gemensamt uppmärksamhetsfokus med annan person. Formuläret används i sin helhet och det tar några minuter för förälder att besvara. Preliminärt utfall i M-CHAT : Förälder har angivit svårigheter i 3 frågor, vilka som helst, eller i 2 av de centrala frågorna De centrala frågorna är; 2,7, 9, 13, 14 och 15 och dessa har i studier särskilt visat förmåga att indikera autism: 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 13. Härmar ditt barn dig? (T ex om du gör en grimas- härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? För att utesluta feltolkningar skall ett utfall bekräftas genom kompletterande frågor i samtal med förälder (Kleinman et al 2008). För detta finns ett särskilt intervjuformulär (se separat bilaga). I intervjun kontrolleras endast de frågor där förälder angivit svårigheter. Om ett stort antal frågor i föräldraformuläret gett utfall, kan det räcka med att utfall i 2 centrala frågor bekräftas i intervju. Frågor som besvarats med frågetecken eller om både ja och nej-svar är ifyllda, tolkas som utfall. Definitivt utfall i M-CHAT: Avvikelse bekräftas vid intervju med förälder/ vårdnadshavare (dvs fortsatt utfall i minst tre av frågorna eller i 2 av de centrala frågorna.) 1 M-CHAT formuläret finns på sidan ( på olika språk. 23

25 Observation av förmåga till Gemensamt uppmärksamhetsfokus, Joint Attention Observationen består av 5 moment. Barnets förmågor kan bedömas i olika situationer t ex i väntrummet, på väg in till undersökningsrummet, under språkscreeningen eller i leksituation. Uppgifterna i observationsmomentet kan användas vid misstanke om avvikelser inom kommunikation och samspel redan from 12 månaders ålder, men då bedömer man bara de 4 första uppgifterna. Uppgift 1-5 from 18 månaders ålder Observationsuppgifter 1. Reagerar barnet på sitt namn? (Vänder sig mot den som tilltalar barnet?) 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka därefter på något föremål och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt pekfinger för att peka på någon/något t ex. på en bild i en bok? 5. Kan barnet samverka/leka tillsammans med dig eller förälder i enkel låtsaslek? T ex matar dockan, lägger dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på. 24

26 Utfall i 2½-års screening Väg samman föräldrarnas svar med din egen bedömning. A. Utfall språk: Barnet använder färre än 25 ord. Barnet använder inte, eller saknar, 2-ordsmeningar. Barnet har dålig språkförståelse t ex förstår inte enkel uppmaning. Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar (våt på hakan/tröjan). Föräldraoro finns kring barnets tal-, språk- och kommunikativa förmåga. Åtgärd Ett av ovan utfallskriterier är tillräckligt för remiss till logoped (remiss bilaga sid. 15). Det ska även skickas en remiss parallellt till hörselvården. Vid beslut om uppföljning/ omtest vid 3 år se sidan 27. Kopior på remisser och arbetsformulär skickas till BHVöverläkare vid utfall, se sidan för ytterligare information. B. Utfall kontakt och kommunikation - Joint attention M-CHAT - Föräldrafrågeformulär Utfall innebär att förälder uppgivit svårigheter i 2 av de centrala frågorna 2, 7, 9, 13, 14, 15, eller uppgivit svårigheter med 3 frågor (vilka som helst) av de totalt 23 frågorna. Kompletterande M-CHAT-intervju: För att utesluta feltolkningar behöver utfall bekräftas genom kompletterande frågor i samtal med föräldrar (se speciell bilaga). Om utfall bekräftas blir det ett s.k. definitivt utfall och detta innebär behov av vidare bedömning alternativt utredning hos BVCteamet inom 1 månad. Observation av barnet Om avvikelse i 2 eller i flera av de 5 momenten observerats, är detta ett s.k. definitivt utfall, oavsett information i föräldraformuläret. Åtgärd Om definitivt utfall i M-CHAT och /eller observationsdelen, konsultera BVC-läk och BVC-team. Vid remiss till BNK, kan ni använda remissunderlag, se bilaga sidorna 8-9. Kopia på arbetsformulär, bedömningsmall M-CHAT, och remissunderlag ska skickas som kopia till BHV-överläkare. Utfall frågeformulär till förälder med annat modersmål vid 2½ och 3-års ålder Barnet talar lite eller inte alls Barnet har/använder färre än 50 ord och är svår att förstå för familjen. Barnet har dålig språkförståelse t ex förstår inte enkel uppmaning Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar. Föräldraoro finns kring barnets tal-, språk- och kommunikativa förmåga. 25

27 Åtgärd Ett av ovan utfallskriterier är tillräckligt för remiss till logoped (remiss bilaga sidan 15). Det ska även skickas en remiss parallellt till hörselvården. Vid beslut om uppföljning/omtest vid 3 år se nedan. Kopior på remisser och arbetsformulär skickas till BHV-överläkare vid utfall, se sidan för ytterligare information. Bedömning språk vid 3 års ålder Uppföljning språkscreening vid 3 års ålder av de barn som: Har ord Inte medverkar, men barnet tycks förstå bra Föräldraoro Vid omtest av 3-åringar används; Kallelse till BVC besöket, se bilaga sidan 12, och bifoga frågeformulär till föräldrar som finns som bilaga på sidan 13. Om föräldrar har annat modersmål använd formulär i bilaga sidan 10, och Bedömningsmall i bilaga sidan 11. Formuläret på sidan 11 kan användas vid intervju av förälder på BVC. Arbetsformulär språk och observation av kommunikation samt kontakt vid 3 år, bilaga sidan 14. Bedömningsmaterialet utökas med tåg och säng Utfall språk vid 3 års bedömning Barnet har färre än 50 ord Barnet saknar tre-ordsatser Barnet förstår inte uppmaning i två led Barnet är svårförståeligt för familjen, t ex att bara en förälder eller ett syskon förstår Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar ymnigt. Föräldraoro finns kring barnets tal- språk eller kommunikationsförmåga. Åtgärd Utfall A Ett av ovan utfallskriterier är tillräckligt för remiss till logoped (remiss bilaga sidan.15). Utfall B Samråd BVC-läkare för vidare remittering 26

28 Fortsatt handläggning efter utfall i 2½-års screening Utfall i A. språkscreening Remiss till hörselundersökning. Bedömning av logoped inom 3 mån. (särskild remissblankett finns) Behov av BVC-teamets utredning? Remiss till annan utredningsenhet? Utfall i B definitivt utfall i M-CHAT och/eller observationsdelen Remiss till hörselundersökning. Bedömning av BVC-läkare och BVCteam inom 1 mån. (Särskild blankett finns). Misstanke om autism/ autismspektrumtillstånd Misstanke om språkstörning och eller annan utvecklingsförsening. Betydande brister i den psykosociala miljön? Annan differentialdiagnos? BNK-team för utredning och diagnostik. Remiss annan instans vid behov Utredning av BVC-team (psykolog, läkare, sköterska) Remiss till annan instans vid behov. Diagnos: Autism/autismspektrumtillstånd Insatser Habiliteringen Uppföljning Hab och BNK BUM BUP Soc LOGOPED HAB Figur 2 27

29 Riktlinjer för handläggning av barn 0-5 år vid autismmisstanke utanför 2½-årsbesöket Rutinkontroll på BVC Ett extra besök på grund av oro för barnets beteende, samspel och kommunikation Sätt 1 poäng för varje riskfaktor (0-4) - ett syskon har autism - föräldrars oro - oro från andra vårdgivare (ex förskola) - BVC -personals oro 2 poäng Remiss till BNK Förbered med 4c BVC-teambed. Använd gärna observation av Joint attention och M-CHAT. i 2 poäng Antal poäng? 1 poäng Om barnet är >16 mån 5 Gör observation av Joint attention. Be föräldrar fylla i M-CHAT 0 poäng Vanlig screening vid 2½ år Finns det utfall vid denna bedömning och/ eller fortsatt oro ja nej Remittera till BNK för utredning och till hörselundersökning om denna ej gjorts Om barnet är 2½ gör ny bedömning vid 2½ års screening. Om barnet är 2½ år erbjud en extra kontroll inom 3mån och då start från 1b Figur 3 28

30 Referenser Om du vill läsa mera rekommenderar vi nedanstående referenser. Flera av nämnda artiklar går även att läsa online. Om du vill läsa på svenska om autismspektrumtillstånd, språkutveckling eller om språkstörning finns det bra information på och på 1. American Academy of Pediatrics, Council on Children With Disabilities Johnson CP& Myers SM. Identification and Evaluation of Children With Autism Spectrum Disorders. Pediatrics, 2007;120(5): American Academy of Pediatrics, Council on Children With Disabilities Myers SM & Johnson CP. Management of Children with Autism Spectrum Disorders. Pediatrics 2007;120(5): American Academy of Pediatrics, Council on Children With Disabilities Greenspan SI, et al. Guidelines for early identification, screening, and clinical management of children with autism spectrum disorders. Pediatrics, (4): Hagelin, Magnusson &Sundelin (2007) BARNHÄLSOVÅRDSBOKEN, Liber förlag. 5. Howlin, P. (2005). The effectiveness of interventions for children with autism. Neurodevelopmental Disorders, Miniscalco C, Nygren G, Hagberg B, Kadesjö B and Gillberg C. (2001). Neuropsychiatric and neurodevelopmental outcome at age 6 and 7 years of children who screened positive for language problems at 30 months. Developmental Medicine and Child Neurology 48, Minscalco C Mattsson CM, Mårild S, Pehrsson NG.( 2001). Evaluation of a language-screening programme for 2.5-year-olds at Child Health Centres in Sweden. Acta Paediatr. Mar;90(3): National Research Council (2001). Educating children with autism. Committee on Educational Interventions for Children with Autism. Division on Behavioral and Social Sciences and Education. Washington, DC: National Academy Press. 9. Kleinman, J.M.et al (2008). The Modified Checklist for Autism in Toddlers: A follow-up study investigating the early detection of autism spectrum disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders 38: Robins, D. L. (2008). Screening for autism spectrum disorders in primary care settings. Autism 12 (5), Robins, D.,L.et al (2001). The Modified-Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT): An initial investigation in the early detection of autism and 29

31 Pervasive Developmental Disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders, 31 (2), Salameh, E-K et al (2002). Language impairment in Swedish bilingual children: a comparision between bilingual and monolingual children in Malmö. Acta Paediaticia 91, OBS BILAGOR borttagna, p g a att de inte är aktuella! 30