Att ta på sig rätt glasögon

Transkript

1 Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i att upptäcka flickor med och i svårigheter Vad kan man göra i förskolan Vad kan vi göra tillsammans 1

2 Tidig upptäckt - Tidiga insatser AUtism Detection and Intervention in Early life (AUDIE) Ett samarbete mellan olika vårdnivåer i Göteborg med syfte att utveckla en effektiv vårdkedja; Barnhälsovården (screening av autism och språk för alla barn i Göteborg vid 2,5 års ålder) Enheten för barnneuropsykiatri, BNK (utredning) Habilitering och Hälsa (insatser) (Läs mer: Kantzer et al, 2013; Kantzer et al, 2016) Flickor och pojkar i småbarnsåren vilka skillnader ser vi? 2

3 METOD 20 flickor och 20 pojkar under 4 år som remitterats till BNK med misstänkt ASD matchades utifrån ålder och generell utvecklingsnivå Jämförelser gjordes gällande Slutlig diagnos Samspelsförmåga (ADOS) Svårighetsgrad utifrån samspelsobservation (ADOS) Utvecklingsnivå inom olika delområden Adaptionsnivå i vardagen Språklig förmåga Generell Funktionsskattning RESULTAT Inga signifikanta skillnader kunde identifieras Varför? Vid tidig jämförelse och när pojkar och flickor matchas med varandra ser vi inga skillnader eller? 3

4 Vilken roll har förskolan i att identifiera flickor och pojkar med autism? Identifiera svårigheter är ej detsamma som att ställa diagnos Diagnos ställs av neuropsykiatriska utredningsteam ej av personal i förskolan! Däremot behöver vi samarbeta 4

5 Barn och personal i förskolan - lite statistik Skolverkets statistik från hösten 2017 visar: 84% av alla barn mellan 1-5 år i Sverige är inskrivna i förskola Störst är gruppen 4-5 åringar (94%) 48,4% flickor, 51,6% pojkar (i enlighet med könsfördelningen i befolkningen) Ca 79% av 1-5 åringar med utländsk bakgrund är inskrivna i förskolan 40% av personalen har förskollärarexamen 30% har annan typ av utbildning för arbete med barn 30% av personalen saknar helt utbildning för arbete med barn 5% av anställda i förskolan arbetar som resurs/stödpersonal I förskolan förväntas barnen Anpassa sig i en (stor) grupp Samspela med jämnåriga och vuxna Kommunicera Förstå och utföra instruktioner Anpassa sig till olika rutiner och gruppaktiviteter Utveckla lek Utveckla vardagsfärdigheter osv 5

6 Vad är grundsvårigheterna i autism? begränsning i social kommunikation och socialt samspel begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter Detta blir till stora utmaningar i förskola (och skola) De sociala lekreglerna (Garvey 1977, Knutsdotter Olofsson 1996) Samförstånd Ömsesidighet Turtagande Jämför med grundsvårigheterna vid autism Här bör man kunna urskilja ev svårigheter även hos flickor hur följs lekreglerna? 6

7 Observationer i förskolan som en del i utredning METOD 40 barn (9 flickor, 31 pojkar) Jämförelser gjordes mellan ADOS (samspelsobservation på klinik) och samma observationspunkter i förskolemiljön Två olika bedömare (specialpedagoger från BNK) Endast egen observation intervju med personal ej inräknad 7

8 RESULTAT Observationer i förskolan ger lika bra information som vid observation på klinik Den enda skillnaden var vid barnets egen initiering av delad uppmärksamhet - störst svårigheter uppmättes på kliniken Information från förskolan är viktig vid utredning 8

9 METOD 34 barn (6 flickor och 28 pojkar) deltog Den kliniska bilden om trolig diagnos vid första mötet med barnet jämfördes : Medicinsk bedömning Utvecklingsbedömning Språkbedömning ADOS (lekobservation på kliniken) Observation i förskolan inkl intervju med förskollärare DISCO-intervju med föräldrar RESULTAT Information från förskolan där både observation och intervju med förskollärare ingick gav den bästa överensstämmelsen Föräldraintervju gav också mycket bra resultat 9

10 Hur gick det vid bedömningen av de 6 flickorna? Alla 6 flickor som deltog i denna studie fick diagnosen autism(spektrum) Inga statistiska beräkningar men även här var det observationerna i förskolan och föräldraintervjun som hade flest rätt vid första kliniska bilden Detta flaggar för att det är viktigt med observationer i vardagsmiljö Viktigt med flerprofessionella utredningar (team) Erfarenheter av utredning 10

11 Föräldrar och personal till 34 barn (27 pojkar, 8 flickor) deltog Hälften av föräldrarna hade börjat oroa sig för barnet före 2 års ålder Förskolepersonalen började oroa sig för barnet vid ungefär samma tidpunkt som föräldrarna Majoriteten av personalen sa att deras bild av barnet stämde väl överens med den slutliga diagnosen Majoriteten av föräldrarna tyckte att det var viktigt att information inhämtades från förskolan Var det några skillnader i föräldrarnas upplevelser i samband med utredning utifrån barnets kön? Inga betydande skillnader vad gäller föräldrars upplevelser förutom i en fråga: Flickornas föräldrar uppgav att de hade velat ha mer tid i samband med genomgång av utredningsresultaten Hade de förväntat sig ett annat resultat av utredningen? 11

12 Har förståelsen för flickors och pojkars behov ökat hos personalen? Utifrån svaren tyckte personalen att förståelsen för flickornas svårigheter/behov efter att diagnosen ställts hade ökat betydligt i jämförelse med pojkarna Var pojkarnas problem redan innan utredning mer synliga och lättare att förstå? Hade de på sig fel glasögon? (Jämför med den tidigare studien inga skillnader ) Även om även detta måste tolkas med försiktighet - ett viktigt observandum Föräldrars upplevelser av samhällets stöd 6 år senare 12

13 De flesta hade fått något stöd med varierad framgång men Tre teman framträdde vid analys av föräldrarnas egna kommentarer: 1. Föräldrars ansvar Stort ansvar vilar på föräldrar Tidig diagnos är bra men brist på hjälp efter utredning 2. Resurser och kompetens hos aktörer i samhället Stöd i hemmet upplevs vara av dålig kvalité Resurser och kompetens brister Frustration gällande förskole/skolsituationen Insatserna måste vara mer individualiserade 3. Godtycklighet Man måste bo i rätt geografiskt område Föräldrars egna resurser påverkar familjestödet Det finns ett behov av samordning och vägledning Förskolan har ansvar för att: Förskolans läroplan SKOLSFS 2018:50 - stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra - varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål - vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen - "utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen 13

14 Vad kan vi göra? Viktigt med kunskap om vad autism innebär både för barnet OCH familjen för att kunna förstå helheten kring barnet Utbildning till olika aktörer i samhället som ansvarar för organisationen i förskola/skola Utbildning till alla chefer inom förskola/skola Utbildning till alla blivande lärare och andra aktörer runt familjer (samt kontinuerlig fortbildning) Vad kan vi göra? Kommunikation mellan barnets olika vardagsmiljöer Forskning visar att samarbete mellan föräldrar och aktörer i samhället, tex förskolan, gynnar barnet (Murray et al, 2011) Lyssna på föräldrarna! Reaktioner och svårigheter blir ofta mer synliga i hemmet kanske framför allt hos flickor Ställ frågor vid samtal med alla föräldrar hur barnet mår när det kommer hem från förskolan. En bra dag i förskolan kan innebära att alla krafter är uttömda på kvällen 14

15 Vänta inte på rätt diagnos handla utifrån vad du ser Prata med föräldrarna Informera förskolans chef/rektor som har det övergripande ansvaret för verksamheten Samarbeta med t ex specialpedagog Se över pedagogiska strategier och miljön i förskolan Delta i barnens lekar observera och var ett stöd i lek och annat samspel Utvärdera ofta tillsammans med föräldrarna Slutligen - Ska vi söka efter problem som inte finns? Nej, men vi ska söka efter problem som finns - men som flickan får/försöker hantera på egen hand - Ska vi ändra på flickor (och pojkar) genom att identifiera redan i förskolan? Nej, men vi ska underlätta genom att forma en positiv miljö och att visa på strategier som leder till en god livskvalité både nu och i framtiden 15

16 Tack till Alla er som lyssnat idag Mina medarbetare i studierna: Christopher Gillberg, Carmela Miniscalco, Ulrika Johansson, Nanna Gillberg Mina medarbetare vid Gillbergcentrum och Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Alla barn, föräldrar och förskolepersonal som deltagit i studierna Lilly Almegren, 8 år, som tecknat flickorna i presentationen 16