HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC"

Transkript

1 HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC Centrala Barnhälsovården Göteborg juni 2012, reviderad mars

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 TIDSÅTGÅNG... 4 LOKALER... 4 UTRUSTNING... 4 VID EVENTUELL UPPFÖLJNING VID TRE ÅR TILLKOMMER:... 5 METODER... 5 KALLELSE TILL BESÖK... 5 SAMTAL, STÖD OCH INFORMATION OM... 6 FAMILJESITUATION... 6 BETEENDE OCH UTVECKLING... 6 VAR UPPMÄRKSAM PÅ:... 7 UNDER BESÖKET SOMATISK BEDÖMNING TILLVÄXT MATVANOR... 8 PEDAGOGISKA HJÄLPMEDEL VID HÄLSOSAMTALET ÄR DYGNSCIRKELN, TALLRIKSMODELLEN OCH BROSCHYR OM NYCKELHÅLET, SE BARNHÄLSOVÅRDENS HEMSIDA, - METODBOK, -MAT OCH HÄLSA, -MATPÄRMEN, FLIK 20 SAMT BROSCHYREN MAT AKTIVITET OCH VIKTUTVECKLING 2-4 ÅR. DEN KAN HÄMTAS FRÅN BIFOGAD LÄNK MOTORISK UTVECKLING ALLMÄN UTVECKLING SPRÅK OCH AUTISMSCREENING SPRÅKSCREENING AUTISMSCREENING UTFALL I SPRÅK OCH AUTISMSCREENING A. UTFALL I SPRÅKSCREENING UTFALL I AUTISMSCREENING B. UTFALL I OBSERVATION AV FÖRMÅGA TILL GEMENSAMT UPPMÄRKSAMHETSFOKUS, JOINT ATTENTION.15 C. UTFALL I M-CHAT FÖRÄLDRAFORMULÄR REFERENSER BILAGOR 18 2

3 Bakgrund Hälsoundersökningen vid 2½ - 3 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakning i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8l, och ingår i basprogrammet för barnhälsovården (BHV) i Västra Götaland. Alla barn ska erbjudas 2½ -årsundersökningen och minst 98 % ska ha genomgått den. Målsättningen med hälsoundersökningen är att följa upp barnets hälsa och utveckling, eventuella tidigare insatser, exempelvis vad gäller språkutveckling, och funderingar hos föräldrar, för att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare och ev. förskola identifiera barn med behov av extra stöd och utvecklingsstimulans. BVC:s uppgift är bla att identifiera barn med avvikelser i utvecklingen. Vid misstanke om utvecklingsavvikelse görs en basutredning för att utröna om det föreligger en utvecklingsavvikelse eller ej. Basutredningen är grund för en bedömning av om barnets svårigheter ryms inom ramen för normal variation eller om barnet bör bli föremål för vidare insatser inom BHV eller remitteras för vidare bedömning och insats på specialistnivå. I tveksamma fall upprepas utredningen på basnivå vid ett senare tillfälle när arten och graden av barnets svårigheter möjligen har blivit tydligare. Likaså kan utredningen upprepas vid uppföljning av en fastställd utvecklingsavvikelse. Tidiga avvikelser i utveckling av språk och kommunikation har visat sig vara en viktig indikator för risk för fortsatta svårigheter i barnets utveckling. (Miniscalco, C 2006, Nygren, G 2011). I denna ålder kan även en del barn starta eller fortsätta en ohälsosam viktutveckling. Det är viktigt att BVC uppmärksammar, och initierar insatser mot ogynnsam viktutveckling. Målsättning med hälsobesöket vid 2½ år är att Bedöma om barnets miljö hemma och borta (familj och förskola) främjar hälsa och utveckling Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Identifiera barn med försenad tal-, språk- och kommunikationsutveckling Uppmärksamma matvanor, rörelse - och viktutveckling Uppmärksamma barn och familjer som behöver extra stöd 3

4 Strukturella förutsättningar Tidsåtgång Beräknad tidsåtgång för hälsobesöket, för- och efterarbete är ca minuter. I denna tid ingår genomgång av BVC-journal inför besöket och dokumentation efter besöket. Språk- och autismscreening tar ca 15 min att genomföra men kan bedömas i olika situationer under hela hälsobesöket. Resterande tid går åt till att samtala med föräldrar om barnets och familjens tillvaro, gå igenom föräldraformulären om språkutveckling och formuläret om kontakt och beteende dvs Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT), bedöma fin- och grovmotorik samt väga och mäta barnet. Vid osäkerhet alternativt att barnet inte medverkar, kalla tillbaka barnet efter en tid för en ny bedömning. Vid utfall behövs möjlighet att ta emot barnet inom 1-3 månader hos BVC läkare Logoped Psykolog Dietist efter bedömning av BVC läkare Vid utfall kan samverkan ske i BVC - team. Lokaler Hälsobesöket bör genomföras i ett rum, där man kan samtala med föräldrarna och barnet vid ett bord och göra dem delaktiga i innehållet i journalen. Barnet ska ha en lekyta, som möjliggör sysselsättning och observation. Barnet ska mätas och vägas avklätt i besöksrummet, för att man på ett naturligt sätt skall kunna inspektera hudkostymen. Mätsticka och våg ska finnas i rummet. Utrustning Papper och tjocka barnkritor samt en boll större än 6,5 cm. Väska/ låda som innehåller lekföremål: boll, hund, ko, docka, kopp, fat, sked, liten och stor bil. 4

5 Vid eventuell uppföljning vid tre år tillkommer: Lok med tre vagnar och en säng Metoder Hälsosamtalet skall genomföras med tillämpliga delar i metodiken motiverande samtal (Barth, Näsholm et al 2006). BVC sjuksköterskan skall vara utbildad i denna metodik. Språkscreening skall genomföras enligt metod utarbetad av Carmela Miniscalco (2001). Autismscreening skall genomföras enligt metod utarbetad av Gudrun Nygren (2011). Kallelse till besök Inbjudan till hälsobesöket skickas per brev. Bifoga följande: 1. Frågeformulär till föräldrar om språkutveckling (bilaga sid. 23). Om flerspråkig familj använd frågeformulär till föräldrar med annat modersmål (bilaga se sid.26 ). 2. Frågeformulär till föräldrar, Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT)). Bilaga se sid.24. Bifoga M-CHAT på modersmålet om möjligt. Kallelse skickas två gånger, och har barnet inte kommit till erbjudna besök kan det vara bra att ta telefonkontakt med förälder. Vid oro för barnet kan ett hembesök göras och vid behov informeras socialtjänsten. 5

6 Samtal, stöd och information om... Familjesituation Hur mår och fungerar familjen Syskonrelationer Barnomsorg Beteende och utveckling Är det svårt att hantera barnets vilja Leker med andra barn Rollekar Vad tycker barnet om att göra TV- tittande Läsa sagor Använder barnet blöja Förstoppningsbesvär Sömnvanor Sover barnet bra Var sover barnet Mat Fungerar matsituationen Var och när äter barnet (matvanor) Viktutveckling 6

7 Var uppmärksam på: Föräldrars oro över barnets hälsa och utveckling. Eventuell tillbakagång i utvecklingen i fråga om allmänna färdigheter Kontakt, språk och kommunikation Tillväxtavvikelser som undervikt eller snabb viktökning Avvikelser, såsom prematuritet, kronisk sjukdom, generell utvecklingsförsening, autismspektrumtillstånd i familjen? Har barnet kontakt med barnläkare, psykolog, logoped eller annan? Hörselnedsättning eller hereditet för hörselskada. Tidigare bedömning av språkutveckling vid 6 månader (jollrar nyanserat), 10/12 månader (förstår enstaka ord t.ex. titta, lampa, bil) och vid 18 månader (visar intresse för kommunikation/samspel, förstår enkla instruktioner och vet vad många vardagsföremål heter samt kan använda ca 8-10 talade ord). Ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter. Denna fråga gäller inte bara barnets syskon och föräldrar utan även far- och morföräldrar liksom kusiner till barnet. Vi är ute efter sen språk- och kommunikationsförmåga (intresse för kommunikation/samspel), inte läspning, r- fel eller liknande. Flerspråkig miljö Skriv ner vilket/vilka språk som talas i familjen och vilket språk som talas i omgivningen. Notera om barnet är placerat i förskola och hur länge barnet varit i svenskspråkig miljö. Var extra uppmärksam om föräldrarna upplever barnet som språkligt sämre jämfört med syskon, och andra jämnåriga i motsvarande situation och ålder. Om barnet efter att ha exponerats för svenska språket under 1½-2 års tid, fortfarande inte har en åldersadekvat vardagssvenska ( Basic interpersonal conversation sills ). Om föräldrarna fortfarande efter 5 års vistelse i Sverige behöver tolk. Det finns ett speciellt framtaget frågeformulär om språk till föräldrar med annat modersmål och bedömningsmall, (bilaga sid.26 och 27). Anlita tolk vid behov. 7

8 UNDER BESÖKET 1. SOMATISK BEDÖMNING Aktuella hälsoproblem Följ upp tidigare somatiska bedömningar Hörsel (frågor till föräldern) Syn; skelar barnet? + (frågor till föräldern) 2. TILLVÄXT Vikt- och längdkontroll i underkläder. 2½-åringen befinner sig i en stabil tillväxtfas och ska följa en kanal motsvarande medelföräldralängden +/- 1,5 SD. Barnets mäts med mätsticka mot vägg. Kontrollera att barnets står sträckt med huvudet i medelläge och hälarna mot väggen. Barn som sedan 18 månader ökat i vikt i relation till längd löper större risk för framtida övervikt. Åtgärd: rådgivning och uppföljning. Det är ovanligt att barn växer under sin längdkurva i denna period. Det kan dock orsakas av undernäring, födoämnesintolerans (gluten) och, i sällsynta fall, av tillväxthormonbrist. Orsaken kan också vara familjeproblem av psykosocial karaktär. BMI ska bedömas vid svårighet att bedöma över eller undervikt 3. MATVANOR Övergripande fokus vid denna ålder är: Familjens mat, måltidsrytm, måltidsordning, när, var och hur? Barnet äter själv men spiller en del. Det är tillåtet med kladd och söl. Rekommendera lättprodukter, fisk 2-3 ggr/v samt ökat grönsaks- och fruktintag. Diskutera gärna vad som är vardagsmat och helgmat. Pedagogiska hjälpmedel vid hälsosamtalet är Dygnscirkeln, Tallriksmodellen och broschyr om Nyckelhålet, se barnhälsovårdens hemsida, - Metodbok, -Mat och Hälsa, -Matpärmen, flik 20 samt broschyren Mat aktivitet och viktutveckling 2-4 år. Den kan hämtas från bifogad länk eller hämtas från Barnhälsovårdens hemsida alternativt beställas från centrala barnhälsovårdsenheten. Om familjen har mycket frågor eller oro kring måltiderna eller barnet har en avvikande viktutveckling, boka in en ny tid för samtal kring maten. I Matpärmen, flik 15 finns råd kring liten aptit och undervikt. 8

9 4. MOTORISK UTVECKLING Anvisningar till utvecklingsbedömning 2 ½- år enligt BVC manual Moment Bedömning av Utförande Avvikelse Åtgärd Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklottrar Grovmotorik Grovmotorik, lek, koordination Finmotorik, koordination Helst barfota, gärna jämfota Använd större boll 65mm Vitt papper och tjocka kritor Sätter ej ned hela fotsulan. Tappar balansen Träffar inte bollen, tappar balansen Svaga streck kan inte prestera bågform. Tvärhandsgrepp då barnet håller pennan är tillåtet. Omkontroll. Råd om lek och stimulans. Om fler moment avviker remiss till läkare Se ovan Råd om lek och stimulans. Omkontroll. Om övrig avvikelse konsultera barnpsykolog. 5. ALLMÄN UTVECKLING Anvisningar till utvecklingsbedömning vid 2 ½- år enligt BVC manual Moment Bedömning av Utförande Avvikelse Åtgärd Lyssnar gärna på sagor Kommunikation, lek och koncentration Anamnes ev. bilderbok Lyssnar inte. Kan inte sitta stilla. Råd om lek/ stimulans. Om fler avvikelser konsultera Barnpsykolog/ Logoped Enkla rollekar Kommunikation, lek och kognitiv utveckling Använd leksaker kör med bilen, mata dockan, kon äter gräs Locka barnet att leka med föremålen. Om barnet ensidigt undersöker leksakerna i munnen eller bankar dem i bordet. Konsultera Barnpsykolog/ Logoped 9

10 6. SPRÅK OCH AUTISMSCREENING Bedöm språk, och vilja till kommunikation och samspel under hela hälsobesöket. Barnets förmågor kan bedömas i olika situationer t ex i väntrummet, på väg in till undersökningsrummet, eller i leksituation. Använd leksakerna till att locka barnet att samspela. Pröva i första hand barnets förmåga. Om barnet inte vill svara eller medverka, ta reda på om det är en uppgift som barnet brukar klara av. SPRÅKSCREENING Använd arbetsformulär 2½ år eller 3 år. Det kan vara bra att inte presentera alla leksaker på en gång utan visa dem en eller två i sänder och locka barnet att utföra en aktivitet. För att få uppfattning om barnets ordförståelse kan du be barnet ge eller visa Dig en leksak. Exempel: Var är hunden?, Kan jag få bilen? Förstår barnet prepositionerna i och på? Säg t ex Lägg skeden i väskan och ställ hunden på fatet/tallriken. Låt locket vara stängt på väskan men inte låst, så att barnet måste välja aktivt att lägga i och inte på väskan. Förstår barnet begreppen stor och liten? Säg Kör/ge den stora bilen till mig alternativt var är den stora bilen? eller Kör/ge den lilla bilen till mamma/ pappa alternativt var är den lilla bilen?. Förstår barnet en uppmaning i två led? Säg t ex Lägg bilen i väskan och sätt kossan på fatet/tallriken eller något liknande. Det ska vara två enkla instruktioner i samma mening utan längre paus. För att locka fram spontana yttranden kan du använda instruktion som - Här är en? (och visa föremålet) eller jag har en?.(och visa föremålet) alternativt Titta, vad är det här? När det gäller blyga och försiktiga barn kan det vara bra att börja med uppgifter som inte kräver prat av barnet dvs språkuppgifterna 4-7 eller be dem peka ut kroppsdelar på dockan eller på sig själva. Det kan vara bra att skriva ner hur barnet säger orden eller meningar/fraserna på arbetsformuläret skriv som det låter. Informationen kan vara viktig om vid utfall i senare språkscreeningar t ex för att bedöma utvecklingstakt. Screeningen kan användas för barn med annat modersmål med hjälp av förälder som ställer samma fråga på modersmålet. Notera vilket språk barnet använder. Många språk har en annorlunda struktur än svenska. När det gäller meningsbyggnad och prepositioner (i/på/under) kan det vara bättre att fråga om hur barnet talar, t ex om det kombinerar små meningar eller bara uttrycker sig med ettordsyttranden. Hos flerspråkiga barn accepteras språkblandning. Vid osäkerhet och oro hos föräldrarna kring språkval kan det vara lämpligt att kontakta alternativt remittera till logoped för rådgivning. 10

11 Tolkning av föräldrafrågor om språk 1. Hur många ord kan barnet säga? Man brukar ange att när barnet själv använder 10 talade ord förstår det redan över hundra, det vill säga förståelsen ligger långt före det barnet själv kan uttrycka. 2½åringar bör ha ett talat ordförråd på ca 50 ord. I början dominerar substantiv och verb och handlar om personer, leksaker, kläder, mat som är viktiga när barnet upptäcker sig själv och sin omgivning. Ordförrådet är starkt kopplat till miljön, det vill säga vilka ord som omgivningen använder. Trots många individuella skillnader brukar de allra flesta barn tidigt använda ord som mamma, pappa, titta, lampa, där och borta 2. Kan barnet sätta samman två eller flera ord till små meningar? Under den allra tidigaste språkutvecklingen använder barnet bara ett ord i taget. Men när barnet börjar använda tvåordsmeningar behärskar de åtminstone ett 50-tal ord. 2½-åringar använder i allmänhet tvåordsmeningar som: Där vovve. Bilen borta. Mamma öppna. Vid 3 års ålder brukar de allra flesta barn använda sig av treordsmeningar som: Där är vovven. Mamma öppna den. Jag vill sova. 3. Visar ditt barn intresse för att tala/kommunicera med barn/vuxna? I denna ålder är barnet intresserat av att samspela med både barn och vuxna i sin omgivning. De använder språket i t ex lek för att förmedla sig till sin omgivning. 4. Språklig förmåga är inte bara att kunna prata, utan också att kunna förstå. det som sägs. Förstår barnet längre meningar t ex hämta pallen i köket? Redan mycket små barn har ordförståelse (se fråga 2). Det 2½-åriga barnet kan utföra en enkel aktivitet på uppmaning och förstår längre instruktioner det vill säga har språkförståelse. Språkförståelse bygger på ett stort antal underliggande kognitiva processer, såsom att diskriminera språkljud, känna igen ord, tolka komplexa meningar, hålla kvar orden i minnet, dra slutsatser av ett sammanhang och att förstå andra personers avsikt med ett yttrande. Dålig språkförståelse är alltid ett varningstecken och barnet bör remitteras till logoped. 5. Använder barnet hellre gester än tal? Barn kan föredra att använda gester istället för talade ord av flera anledningar, t.ex. språkstörning, hörselnedsättning eller andra utvecklingsavvikelser. Föräldrar är ofta bra på att tyda sitt barns signaler och kroppsspråk men 2½ åringen bör använda talade ord och små meningar i sin kommunikation. 6. Har barnet problem med dregling eller att tugga och/eller svälja? I en undersökning av oralmotorik hos typiska 3-åriga barn förekom dregling på kläderna eller rikligt på händer och föremål hos ca 7 %. Redan vid 12 månaders ålder har barnet en god förmåga att koordinera tuggrörelserna. Denna förmåga förfinas allteftersom barnet utvecklas och beror på tillväxt av tänder, muskler och skelett. Barn med dregling eller som ofta sätter i halsen bör bedömas av BVC läkare. 7. Känner du eller förälder oro för barnets tal och språk? Föräldrars oro över barnets språkutveckling är i sig mycket viktig att ta på allvar och föräldraoro kan vara en anledning till remittering till logoped. 11

12 AUTISMSCREENING B. Observation av förmåga till Gemensamt uppmärksamhetsfokus, Joint Attention (modifierad av G. Nygren) Observationen består av 5 moment, v g se arbetsformulär sid.28. Uppgifterna i observationsmomentet kan användas vid misstanke om avvikelser inom kommunikation och samspel redan from 12 månaders ålder, men då bedömer man bara de 4 första uppgifterna. Uppgift 1tom 5 from 18 månaders ålder. Observationsuppgifter 1. Reagerar barnet på sitt namn? (Vänder sig mot den som tilltalar barnet?) 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka därefter på något föremål och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt pekfinger för att peka på någon/något t ex. på en bild i en bok? 5. Kan barnet samverka/leka tillsammans med dig eller förälder i enkel låtsaslek t ex mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på? C. Föräldrafrågeformuläret - Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT) M-CHAT är ett screeninginstrument för autismspektrumtillstånd. (bilaga sid.24). Det är validerat i USA (Robins et al., 2001) för barn i åldrarna månader och har under de senaste åren översatts till flera olika språk 1. Svensk översättning av M- CHAT finns från 2008 (Almgren I, Gillberg T, Gillberg C, Nygren G). Instrumentet är ett frågeformulär till föräldrar och omfattar 23 frågor som besvaras med ja eller nej. Fokus i frågorna är barnets förmåga till Joint Attention, dvs. förmågan till gemensamt uppmärksamhetsfokus med annan person. M-CHAT kan användas från 16 mån ålder tom 4 års ålder. Formuläret används i sin helhet och det tar några minuter för förälder att besvara. De centrala frågorna är; 2,7, 9, 13, 14 och 15 och dessa har i studier särskilt visat förmåga att indikera autism: 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 13. Härmar ditt barn dig? (t ex om du gör en grimas härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? 12

13 M-CHAT formulär finns att hämta: och formuläret finns även på Barnhälsovårdens hemsida: Till vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska är det bra att skicka frågeformuläret både på svenska och på modersmålet om möjligt. M-CHAT frågeformuläret finns översatt till följande språk; Arabic Bangla/Bengali Chinese Dutch Engelska (finns att hämta överst i texten på angiven webbsida) French German Greek Gujarati Icelandic Japanese + ritade illustrationer till frågorna nr 7,9,17 och 23. Kurdish Sinhala Somalian Tamil Turkish Vietnamese Nätadressen till ovan hemsida kan vara bra att ha bland favoriterna i datorn för att snabbt kunna ta fram rätt språkversion av M-CHAT. 13

14 UTFALL I SPRÅK OCH AUTISMSCREENING A. UTFALL I SPRÅKSCREENING Väg samman föräldrarnas svar med din egen bedömning. Ett av nedan kriterier är tillräckligt för remiss till logoped. Utfall språk: Barnet använder färre än 25 ord. Barnet använder inte, eller saknar, 2-ordsmeningar. Barnet har dålig språkförståelse t ex förstår inte enkel uppmaning. Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar (våt på hakan/tröjan). Föräldraoro finns kring barnets tal-, språk- och kommunikativa Förmåga, utveckling. Logopedremiss (bilaga sid. 32) kan hämtas från Barnhälsovårdens hemsida under rubriken Basprogram och därefter fliken - Hälsobesök vid 2½ år. Parallellt skickas alltid en remiss till hörselvården om hörselbedömning inte är utförd. Uppföljning vid 3 år Omtest/uppföljning sker vid 3 år av de barn som inte medverkar fullt ut men som förefaller att ha en god språkförståelse och visar intresse för kommunikation/ samspel samt barn som har ord. Uppföljning kan även ske vid föräldraoro. Vid omtest av 3-åringar använd; Kallelse till 3-årsbesök (bilaga sid.29) finns på BHV:s hemsida. Bifoga frågeformulär om språk till föräldrar (bilaga sid 30). Om vårdnadshavare har annat modersmål använd frågeformulär till föräldrar med annat modersmål (bilaga sid.26). Arbetsformulär 3 år finns som bilaga på sid. 31. Komplettera bedömningsmaterialet med tåg och säng. Utfall SPRÅK 3 ÅR Väg samman föräldrarnas svar med din egen bedömning. Ett av nedan kriterier är tillräckligt för remiss till logoped. Om barnet är svårt att bedöma kontakta Enheten för barnlogopedi för rådgivning telefon Barnet använder färre än 50 ord. Barnet använder inte, eller saknar, 3-ordsmeningar. Barnet förstår inte uppmaningar i två led. Barnet är mycket svårförståeligt för familjen, t ex att bara en förälder eller ett syskon förstår. Om förälder upplever att barnet är svårt att förstå i 3-årsålder så måste flera ord i en mening på 3-6 ord vara svårtolkade, inte bara enstaka ord för att en remiss ska skrivas. Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar ymnigt (våt på hakan/tröjan). Kraftig föräldraoro finns för barnets tal-, språk- och/eller kommunikativa förmåga. 14

15 UTFALL I AUTISMSCREENING B. Utfall i observation av förmåga till Gemensamt uppmärksamhetsfokus, Joint Attention UTFALL om avvikelse i 2 eller i flera av de 5 momenten observerats. Det ett definitivt utfall vilket leder till vidare utredning. C. Utfall i M-CHAT föräldraformulär Preliminärt utfall i M-CHAT Förälder har angivit svårigheter i 3 frågor, vilka som helst, eller i 2 av de centrala frågorna De centrala frågorna är; 2,7, 9, 13, 14 och 15 och dessa har i studier särskilt visat förmåga att indikera autism: 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 13. Härmar ditt barn dig? (T ex om du gör en grimas- härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? För att utesluta feltolkningar skall ett preliminärt utfall bekräftas genom kompletterande frågor i samtal med förälder (Kleinman et al 2008). För detta finns ett särskilt intervjuformulär (bilaga sid.35). I intervjun kontrolleras endast de frågor där förälder angivit svårigheter. Om ett stort antal frågor i föräldraformuläret gett utfall, kan det räcka med att utfall i 2 centrala frågor bekräftas i intervjun. Frågor som besvarats med frågetecken eller om både ja och nej-svar är ifyllda, tolkas som utfall. Definitivt utfall i M-CHAT Komplettera med M-CHAT- uppföljningsintervju bilaga sid. 35. För att utesluta feltolkningar behöver utfall bekräftas genom kompletterande frågor i samtal med föräldrar. Om utfall bekräftas blir det ett s.k. definitivt utfall och detta innebär behov av vidare utredning. Vid definitivt utfall i Observation av Joint attention och/eller i M-CHAT Konsultera BVC läkare och/eller BVC-team. Återbesök för att samtala om utfall, motivera till utredning Läkarbesök inom 1-2 månader (till läkare med insikt i autismfrågeställningar) Vid remiss till BNK, använd remissunderlag som finns som bilaga nr X och kan hämtas från Barnhälsovårdens hemsida. Kontakt med förskolan för information om barnets sociala förmåga/ färdigheter? 15

16 REFERENSER Barth T., Näsholm et al (2006) Motiverande Samtal Beslutstöd för övervikt och fetma. Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd SoS 1981:8) Journal Kommentus blanketter Magnusson., M., et al (2009) Barnhälsovård- att främja barns hälsa. Liber förlag Metodbok för projekt - Språk och autismscreening 2009 finns på CBHV:s hemsida Göteborg. Miniscalco., C., et al (2001) Evaluation of language screening programme for 2, 5- year- olds at Child Health Centres in Sweden. Acta Paediatricia 90, sid Nygren, G., et al (2011) The prevalence of autism in toddlers: A population study of 2-year-old Swedish children. Journal of Autism and Developmental Disorders, Nov Nygren, G., et al (2011) A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities, 33 Sid Rikshandboken Statens livsmedelsverk VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen, finns på BHV:s hemsida. 16

17 BILAGOR Sidhänvisning 1. Anvisningar till utvecklingsbedömning 2½ år enligt text från BVC manualen Sammanfattning av språk- och autismscreening vid 2½ år / Lathund Kallelse till hälsobesök vid 2½ år Föräldraformulär om språk Föräldraformulär M-CHAT Bedömningsmall M-CHAT Språkfrågor till vårdnadshavare med annat modersmål Bedömningsmall till Språkfrågor till vårdnadshavare med annat modersmål Arbetsformulär 2½ år Kallelse till besök (omtest) vid 3 års ålder Arbetsformulär vid 3 år Remiss till Enheten för barnlogopedi Remissunderlag till Enheten för barnneuropsykiatri/bnk 33 Uppföljningsintervju om utfall i M-CHAT finns på hemsidan under hälsobesök 2,5 år. 17

18 Anvisningar till utvecklingsbedömning 2½ år- enligt text från BVC manualen 2000 Moment Bedömning Utförande Avvikelse Åtgärd Hoppar på hela fotsulan Grovmotorik Helst barfota, gärna jämfota Sätter inte ned hela fotsulan. Tappar balansen Sparkar boll Grovmotorik, lek, koordination Använd större boll > 65 mm Träffar inte bollen, tappar balansen Cirkelklottrar Finmotorik, koordination Vitt papper och tjocka kritor Svaga streck, kan ej prestera bågform. Tvärhandsgrepp då barnet håller pennan är tillåtet. Talar 2-3 ordsatser Språk- och kommunikativ samt kognitiv utveckling Lyssnar på sagor Enkla roll-lekar Benämner och använder föremål Kommunikation, språk, lek koncentration Kommunikation, lek och kognitiv utveckling Språkutveckling, kommunikation och kognitiv utveckling Lyssna på barnets spontana tal, använd leksaker och/eller bilderbok Anamnes, ev. bilderbok Använd leksaker. Kör med bilen, mata dockan, kon äter gräs. Hjälp barnet i leken Be barnet att peka ut docka, bil, boll och hund. Om barnet inte spontant benämner föremålen - fråga vad är det här?/ titta en? Ge bollen till dockan 2½-åringen som inte klarar 2-ordsatser, 3- åringen som inte klarar 3-ordsatser Lyssnar inte. Kan inte sitta still. Om barnet ensidigt undersöker leksakerna i munnen eller bankar dem i bordet. Om barnet inte klarar av uppgifterna utan hjälp av den vuxne Omkontroll. Råd om lek och stimulans. Om flera moment avvikande: Remiss till Barnläkare Se ovan Råd om lek och stimulans. Omkontroll. Om övrig avvikelse konsultera/remiss Barnpsykolog Remiss till Logoped/Barnpsykolog Råd om lek och stimulans. Om flera avvikelser, konsultera Barnpsykolog/Logoped Konsultera Barnpsykolog/Logoped Råd om lek och stimulans. Omkontroll. Om kvarstående avvikelser eller flera missade moment. Remiss till Logoped/Barnpsykolog. 18

19 Sammanfattning språk och Autismscreening vid 2½ års ålder INFÖR BESÖKET Alla dokument till 2½ års besök finns att hämta från Barnhälsovårdens hemsida. Skicka hem 3 dokument till familjen 1. Kallelse till hälsobesök 2. Föräldrafrågor Språk 3. Föräldrafrågor M -CHAT Om familj har annat modersmål: Skicka hem M -CHAT formulär på modersmål om möjligt och ett formulär på svenska. Frågeformulär på annat språk finns att hämta från hemsidan eller Använd frågeformulär om språk som är riktat till flerspråkig familj. BESÖK PÅ BVC Vid bedömning använd material: Testväska med leksaker och arbetsformulär 2½ år. Observera och bedöm språk, kommunikation och gemensamt uppmärksamhets - fokus/joint attention under hela besöket. UTFALLSKRITERIER A. UTFALL SPRÅK Ett av nedan utfallskriterier är tillräckligt för remiss till logoped: Barnet använder färre än 25 ord. Barnet använder inte/saknar 2-ordsmeningar Barnet har svårigheter med ord/språkförståelse t ex för står inte en enkel uppmaning. Barnet har svårigheter att tugga och/eller dreglar ymnigt (våt på tröjan) Stor föräldraoro finns kring barnets tal-, språk och/eller kommunikativa förmåga. B. UTFALL AUTISMSCREENING- OBSERVATION /JOINT ATTENTION Om definitivt utfall planera läkarbesök inom 1-2 månader dvs barnet misslyckas med 2 av 5 uppgifter. Diskutera utfall i BHV/BVC team och därefter remittering till vidare utredning t ex till enheten för barneuropsykiatri/bnk. C. UTFALL AUTISMSCREENING - M- CHAT Preliminärt utfall dvs förälder har markerat utfall i 2 av de centrala frågorna dvs någon av 2,7,9,13,14,15 eller angivit utfall i 3 övriga frågor utför uppföljningsintervju ( se separat bilaga). Om utfall bekräftas i intervju med förälder är det ett sk definitivt utfall, boka läkarbesök inom 1-2 månader och därefter remittering till vidare utredning t ex till enheten för barneuropsykiatri/bnk. 19

20 VÄG SAMMAN RESULTAT AV: Tidigare avvikelser i utvecklingen noterade i journal? Utfall i språkbedömning? Utfall i autismscreening observation av joint attention? Utfall i autismscreening föräldraformuläret M - CHAT? Annat utfall? Förälders oro? Remiss till hörselbedömning skickas alltid vid utfall! Om barnet enbart har utfall i språk remittera till enheten för barnlogopedi Om utfall i autismscreening ska barnet sättas upp till BVC läkare inom 1-2 månader för eventuell vidare remittering t ex till enheten för barnneuropsykiatri/ BNK. Om utfall i B och/eller i C ska barnet inte remitteras till enheten för barnlogopedi. OM OSÄKERHET VID UTFALL Samråd med förälder och eventuellt kalla tillbaka barnet för en ny bedömning. Samråd med BVC/BHV team om åtgärd Vid utfall i observation av joint attention be förälder att få kontakta förskolan för att få information om t ex lekutveckling, intresse för andra barn, språkutveckling mm. Om misstanke om avvikelse innan 2 års ålder, genomför B dvs Observation av joint attention. Ni kan bedöma uppgift 1-4 från 12 månaders ålder och uppgift 1-5 from 18 månaders ålder. Be förälder att fylla i M-CHAT formuläret. Teamkonferens/barnläkarbesök? Samråd med verksamhetsutvecklare Ann Jansson eller med Elisabeth Lundin Centrala Barnhälsovården. Om frågor om språk kontakta logoped Eva Sandberg telefon eller , eller enheten för barnlogopedi telefon Bra att läsa Metodbok för 2½ års hälsobesök och Metodbok som användes vid införandet av språk- och autismscreening (projekt). Om frågor om mat kontakta dietist Cecilia Hedström, DOKUMENTHANTERING I journalen dokumenteras att barnet deltagit i 2½ års språk och autismscreening Om remiss till Enheten för barnlogopedi använd gärna avsedd remissblankett, bifoga arbetsformulär, frågeformulär om språk samt skriv remiss till hörselprövning parallellt. Om remiss till Enheten för barnneuropsykiatri/bnk använd gärna remissunderlag och bifoga tillväxtkurva samt skriv remiss till hörselprövning parallellt. 20

21 Centrala Barnhälsovården Göteborg Datum Till vårdnadshavare för Inbjudan till 2½ års hälsokontroll Välkomna till Barnhälsovården! Ert barn är nu 2½ år och vi inbjuder till en hälsoundersökning och ett föräldrasamtal. I hälsoundersökningen ingår vikt och längdkontroll och en uppföljning av ditt barns språkutveckling och förmåga till kommunikation och samspel med föräldrar och andra. Syftet med besöket är att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare bedöma barnets utveckling och uppmärksamma eventuella behov av extra stöd och stimulans. Tid till BVC-sjuksköterska den.kl. Om tiden inte passar, vill vi att Du kontaktar oss så snart som möjligt. Jag träffas på telefon tel. tid. Ni kan förbereda er inför besöket genom att läsa avsnittet Hälsoundersökning vid 2,5-3 år i Detta är Ditt barns hälsobok. Språk- och kommunikationsundersökning sker enkelt med hjälp av samtal och lek. Vi bifogar två frågeformulär som handlar om språk och kommunikation. Fyll i dessa i lugn och ro hemma och ta med dem till besöket.. Skriv gärna ner frågor och funderingar som Du vill ta upp. 21

22 Centrala Barnhälsovården Göteborg Frågeformulär till föräldrar vid 2½ år. Barnets namn:... Personnummer:... Besvarat av:... Datum:... Vi undersöker tal och språkutveckling i denna ålder, och ber dig därför svara på följande frågor: 1. Hur många ord kan Ditt barn säga? 0 25 ord ord mer än 50 ord 2. Kan barnet sätt samman två eller flera ord till små meningar t ex titta bil, mamma kom Ja Nej 3. Visar ditt barn intresse för att tala/ kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 4. Språklig förmåga är inte bara att kunna prata utan också att förstå. Förstår Ditt barn längre meningar, t ex hämta dockan i köket, lägg nallen på lådan? Ja Nej 5. Använder barnet hellre gester/ kroppsspråk än tal t ex skakar/ruskar på huvudet för nej-svar, vinkar? Ja Nej 6. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga/svälja? Ja Nej 7. Känner Du Dig orolig för Ditt barns tal och språk? Ja Nej 22

23 Centrala Barnhälsovården Göteborg Robins, Fein & Barton, 1999 Svensk översättning Almgren I, Gillberg T, Gillberg, C, Nygren G, 2008 M-CHAT Föräldrafrågor Datum:. Barnavårdscentral.. Barnets namn födelsedatum.. Var snäll och fyll i hur ditt barn vanligen beter sig. Försök att svara på alla frågor. Om det gäller ett beteende Som är ovanligt för ditt barn (du har sett beteendet någon enstaka gång) svara som om det inte förekommer. Ja Nej 1. Tycker ditt barn om att bli hissad upp i luften, eller studsa på ditt knä etc.? 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 3. Tycker ditt barn om att klättra på saker, exempelvis uppför trappor? 4. Tycker ditt barn om att leka tittut/kurragömma? 5. Låtsas ditt barn någonsin, t.ex. att prata i telefon eller tar hand om en docka eller låtsas något annat? 6. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att be om något? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 8. Leker ditt barn på ett vanligt sätt med små leksaker (t.ex. bilar eller klossar) utan att bara stoppa dem i munnen, pilla på dem eller tappa dem? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 10. Tittar ditt barn dig i ögonen i mer än en sekund eller två? 11. Verkar ditt barn någonsin överkänslig för ljud? (t.ex. håller för öronen) 12. Ler ditt barn tillbaka som svar på ditt ansiktsuttryck eller ditt leende? 13. Härmar ditt barn dig? (t.ex. om du gör en grimas - härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? 16. Kan ditt barn gå? 17. Tittar ditt barn på de saker som du tittar på? 18. Gör ditt barn ovanliga fingerrörelser nära sitt ansikte? 19. Försöker ditt barn få din uppmärksamhet på sin egen aktivitet? 20. Har du någonsin undrat om ditt barn är dövt? 21. Förstår ditt barn vad folk säger? 22. Stirrar ditt barn ibland ut i luften eller irrar omkring utan mening? 23. Tittar ditt barn på ditt ansikte för att undersöka din reaktion när barnet möter något främmande? 23

24 Robins, Fein & Barton, 1999 Svensk översättning Almgren I, Gillberg T, Gillberg, C, Nygren G, 2008 Bedömningsmall M-CHAT Centrala frågor är markerade med fet stil. Skuggade rutor anger utfallssvar. Märk att för fråga 11, 18, 20 och 22 innebär svar ja ett utfall. För övriga gäller nej som utfall. 1. Tycker ditt barn om att bli hissad upp i luften, eller studsa på ditt knä etc.? 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 3. Tycker ditt barn om att klättra på saker, exempelvis uppför trappor? 4. Tycker ditt barn om att leka tittut/kurragömma? 5. Låtsas ditt barn någonsin, t.ex. att prata i telefon eller tar hand om en docka eller låtsas något annat? 6. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att be om något? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 8. Leker ditt barn på ett vanligt sätt med små leksaker (t.ex. bilar eller klossar) utan att bara stoppa dem i munnen, pilla på dem eller tappa dem? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 10. Tittar ditt barn dig i ögonen i mer än en sekund eller två? 11. Verkar ditt barn någonsin överkänslig för ljud? (t.ex. håller för öronen) 12. Ler ditt barn tillbaka som svar på ditt ansiktsuttryck eller ditt leende? 13. Härmar ditt barn dig? (t.ex. om du gör en grimas - härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? 16. Kan ditt barn gå? 17. Tittar ditt barn på de saker som du tittar på? 18. Gör ditt barn ovanliga fingerrörelser nära sitt ansikte? 19. Försöker ditt barn få din uppmärksamhet på sin egen aktivitet? 20. Har du någonsin undrat om ditt barn är dövt? 21. Förstår ditt barn vad folk säger? 22. Stirrar ditt barn ibland ut i luften eller irrar omkring utan mening? 23. Tittar ditt barn på ditt ansikte för att undersöka din reaktion när barnet möter något främmande? Ja Centrala svar:... Totala svar:... Nej 24

25 Frågeformulär till föräldrar med annat modersmål Barnets namn:... Personnummer:... Tolkbehov Ja Nej Språk:... Besvarat av:... Datum:... Vi undersöker barns tal och språkutveckling och ber dig därför svara på följande frågor: 1. Talar barnet - Mycket Lite Inte alls 2. Förstår barnet vad Ni säger till henne/honom? Ja Nej 3. Hur många ord kan Ditt barn säga? 0 25 ord ord mer än 50 ord 4. Talar ditt barn i meningar, dvs sätter ihop minst två ord åt gången? Ja Nej 5. Förstår ni vad barnet säger? Ja Nej 6. Visar barnet intresse för att tala/kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 7. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga eller svälja mat? Ja Nej 8. Är ni oroliga för barnets tal- och språkutveckling? Ja Nej Övrigt: Vilket/vilka språk talas i hemmet?... Hur är barnets språkutveckling jämfört med syskon och andra jämnåriga?... Hur länge har Ni föräldrar levt/bott i Sverige? Mamma:... Pappa:... Hur länge har barnet varit placerat i förskola/dagis?... Förskolans namn:...tfn:... Kontaktperson... 25

26 Bedömningsmall- språkformulär - föräldrar med annat modersmål Barnets namn:... Personnummer:... Tolkbehov Ja Nej Språk:... Besvarat av:... Datum:... Tolk : OBS!! utfall är markerat med fet stil 1.Talar barnet - Mycket Lite Inte alls 2. Förstår barnet vad Ni säger till henne/honom? Ja Nej 3. Hur många ord kan Ditt barn säga? 0 25 ord ord mer än 50 ord 4. Talar ditt barn i meningar, dvs sätter ihop minst två ord åt gången? Ja Nej 5. Förstår ni vad barnet säger? Ja Nej 6. Visar barnet intresse för att tala/kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 7. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga eller svälja mat? Ja Nej 8. Är ni oroliga för barnets tal- och språkutveckling? Ja Nej Övrigt: Vilket/vilka språk talas i hemmet?... Hur är barnets språkutveckling jämfört med syskon och andra jämnåriga?... Hur länge har Ni föräldrar levt/bott i Sverige? Mamma:... Pappa:... Hur länge har barnet varit placerat i förskola/dagis?... Förskolans namn:...tfn:... Kontaktperson. 26

27 Arbetsformulär 2½ år: A.Språkbedömning B. Observation av kommunikation och samspel Datum:... BVC:... Barnets namn:... personnr:... A. Språkbedömning 1. Talar barnet spontant? 2. Härmar barnet ko, hund eller bil ljud? 3. Har barnet 2-ordsatser, t ex titta vovve? Exempel: 4. Förstår barnet prepositionerna i och på, t ex lägg bilen i väskan? 5. Kan barnet peka ut den stora respektive den lilla bilen? 6. Kan barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv eller på dockan? 7. Förstår barnet följande uppmaning: ex. Sätt skeden i koppen/muggen och lägg dockan på väskan. 8. Skriv ner hur barnet säger ord och mening/fras: Docka Bil Mugg/kopp Sked Fat/tallrik Boll Väska Hund Ko Kanna 9. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren? Ja Nej B. Observation kontakt och kommunikation Joint Attention Ja Nej 1. Reagerar barnet på sitt namn? Vänder sig mot den som tilltalar barnet. 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka sedan på något en bit bort och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något (t ex. i en bok )? 5. Kan barnet samverka/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder? (t ex mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på) Övriga kommentarer om barnet/undersökningen A och B Åtgärd: Utfall A Remiss logoped och till hörselbedömning Utfall B Samråd BVC läkare för vidare remittering Utfall A och B Samråd BVC läkare för vidare remittering 27

28 Datum Till vårdnadshavare för.. Inbjudan till 3 års hälsobesök! Ert barn är nu 3år och vi inbjuder till en uppföljning av ditt barns språkutveckling och förmåga till kommunikation och samspel med föräldrar och andra. Syftet med besöket är att tillsammans med dig som föräldrar/vårdnadshavare bedöma barnets utveckling från t ex bedömning vid 2 ½-års besöket på BVC, och uppmärksamma eventuella behov av extra stöd och stimulans. Tid till BVC-sjuksköterska den.kl. Om tiden inte passar, vill vi att Du kontaktar oss så snart som möjligt. Jag träffas på telefon tel. tid. Ni kan förbereda er inför besöket genom att läsa avsnittet Hälsoundersökning vid 2,5-3 år i Detta är Ditt barns hälsobok. Språk- och kommunikationsundersökning sker enkelt med hjälp av samtal och lek. Vi bifogar ett frågeformulär som handlar om språk och kommunikation. Fyll i detta och ta med det till besöket. Skriv gärna ner frågor och funderingar som Du vill ta upp. 28

29 Frågeformulär till föräldrar vid 3 år Barnets Frågeformulär namn:... till föräldrar vid 3 års bedömningen Personnummer:... på BVC Besvarat av:... Datum:... Tacksam om ni besvara följande frågor inför besöket på BVC. 1. Hur många ord kan ditt barn säga? 0-25 ord ord fler än 50 ord 2. Talar ditt barn i meningar på minst 3 ord? Ja Nej 3. Upplevs barnet som mycket svårförståeligt för familjen, dvs. har ett outvecklat ljudsystem och dålig grammatik? Ja Nej 4. Använder barnet hellre gester/ kroppsspråk än tal? Ja Nej 5. Visar ditt barn intresse för att tala/ kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 6. Språklig förmåga är inte bara att prata utan också att förstå. Förstår ditt barn längre meningar/instruktioner, t ex Lägg dockan i sängen och sätt koppen på fatet? Ja Nej 7. Brukar barnet vilja lyssna på sagor tillsammans med dig? Ja Nej 8. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga eller svälja mat? Ja Nej 9. Stammar ditt barn dvs repeterar ord/ljud många gånger? Ja Nej 10. Känner Du dig orolig för Ditt barns tal och språk? Ja Nej 29

30 Centrala Barnhälsovården Göteborg Arbetsformulär 3 år: A. Språkbedömning B. Observation av kommunikation och samspel Datum:... BVC:... Barnets namn:... personnr:... A. Språkbedömning Ja Nej 1. Talar barnet spontant? 2. Härmar barnet ko, hund eller bil ljud? 3. Har barnet 3-ordsatser? Ge exempel: 4. Förstår barnet prepositionerna i och på, t ex lägg bilen i väskan? 5. Kan barnet peka ut den stora respektive den lilla bilen? 6. Kan barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv eller på dockan? 7. Förstår barnet följande uppmaning: Sätt skeden i koppen/muggen och lägg dockan på väskan. 8. Skriv ner hur barnet säger t ex orden: Kanna Docka Säng Bil Mugg/kopp Sked Äta Fat/tallrik Boll Tåg Väska Hund Ko Dricka Sova Åka 9. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren? B. Observation av kommunikation och socialt samspel Ja Nej 1. Reagerar barnet på sitt namn? Vänder sig mot den som tilltalar barnet. 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka sedan på något en bit bort och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något (t.ex. i en bok)? 5. Kan barnet samverka/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder? (t ex mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på) Övriga kommentarer om barnet/undersökningen A och B. Åtgärd: Utfall A Remiss logoped och till hörselbedömning Utfall B Samråd BVC läkare för vidare remittering Utfall A och B Samråd BVC läkare för vidare remittering 30

31 Barnhälsovården Remiss till Enheten för Barnlogopedi Folkungagatan Göteborg Logopedremiss v g bifoga arbets - och föräldraformulär. Utfall 2 ½ år Utfall 3 år Barnets namn..person-nummer: Adress. Vårdnadshavare... Tfn hem Tfn arbete Tfn mobil... BVC sjuksköterska.. BVC... BVC adress (Stämpel)... Behov av tolk (språk)... Tidigare hälsoövervakning/utveckling enligt BVC-journal Ja Nej Hörselnedsättning/upprepade otiter/otosalpingiter Ärftlighet för sen språkutveckling/läs- och skrivsvårigheter Tidigare problem med språkutveckling (vid 6, 10/12, 18 mån) Flerspråkighet familjen (f) omgivningen (o)... Övrig information t.ex. medicinsk fakta av betydelse:. Åtgärder/bedömning Remiss logoped och hörselprovning Remiss hörselprövning Remiss psykolog Remiss barnläkare Remiss annan instans... 31

32 Barnhälsovården Remissunderlag vid utfall i Autismscreening. Barnets namn:... Personnummer:... Adress:... Vårdnadshavare:... Telefon nr:... Mobil nr:... Familjens sociala situation; fullständig familj separerade föräldrar med gemensam vårdnad ensamstående förälder syskon, antal:... Modersmål i familjen; Förälder 1:... Förälder 2:... Ange övriga språk:... Behov av tolk ja nej Ja Nej Utfall språkscreening... Utfall M-CHAT... Positiv M-CHAT bekräftat vid sjuksköterskeintervju... Utfall i observation av barnet på BVC... Hörselundersökning utförd?... Om Ja, Resultat: Normalt ej normalt ange orsak... Om Nej, Remiss skickad, datum... Finns oro hos förälder för barnets utveckling?... Om Ja- anledning till oro (ev. rangordna)?

33 Hereditet Finns i familjen eller i nära släkten känd avvikelse; Ja Nej - språkutveckling? - koncentrationssvårigheter? - inlärningssvårigheter, läs-och skrivsvårigheter, behov av anpassad skolgång? - svårigheter inom autismspektrum? - annan utvecklingsavvikelse? - sjukdom hos förälder? Vid ja svar ge kort beskrivning om hereditet:... Sammanfattning från barnets tidiga utveckling Vid 2 månders kontrollen: Ja Nej Ögonkontakt; normal avvikande fixering av blick kontaktleende Språkutveckling Ja Nej Framkommit svårigheter vid tidigare observationer Om ja, ange vad... Ålder för första orden... Motorisk utveckling Ja Nej Följt normala milstolpar i fråga om motorisk utveckling? Om nej, beskriv... Övrigt Ja Nej Tillväxt/ uppfödning; Om avvikelse, beskriv... Sömnproblem? Oro för beteendeproblem? Medicinska problem av betydelse, beskriv:... Andra faktorer av betydelse (ex. i familjen missbruk, psykisk ohälsa):.... Förskola Ja Nej Fungerande verksamhet? Anges oro från personal? Särskilda stödinsatser? Om ja-svar ange vad... Sammanfattande bedömning: Planering: Remiss Enheten för Barn Neuropsykiatri (BNK) Remiss BUM Remiss BUP Remiss Enheten för Barnlogopedi Remiss Hörselundersökning Remiss till... Förälder avböjer insats. Kopia av detta dokument ska sparas i BVC journalen men inte överlämnas till SHV BVC-läkares namn:... 33

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg 2010-12-06 Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011 2½ års språk och autismscreening fortsätter i sin nuvarande

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år

Läs mer

Hälsoundersökning vid 4 år

Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården

Läs mer

2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren, Eva Sandberg, Lena Holmberg, Thomas Arvidsson, Agnetha Strömbom och

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,

Läs mer

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah

Läs mer

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION Centrala Barnhälsovården Göteborg PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren Eva Sandberg,

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. "Vad är viktigt för er att prata om här i dag". Språkutveckling och bedömning av flerspråkiga

Läs mer

Språkutveckling 0-3 år

Språkutveckling 0-3 år Handledning till BVC Språkutveckling 0-3 år Information om typisk tal- och språkutveckling hos barn mellan 0-3 år och vad man som förälder kan göra för att stimulera sitt barns tal- och språkutveckling.

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

Hälsobesök vid 2,5 år på BVC

Hälsobesök vid 2,5 år på BVC Hälsobesök vid 2,5 år på BVC Centrala Primärvården Barnhälsovården Södra Bohuslän FyrBoDal Uddevalla 1 sjukhus Entré Q 451 80 Uddevalla 2009-09-21 Tfn: 0522-923 23, fax: 0522-922 80 Innehållsförteckning

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se

Läs mer

Manual. Avslutande hälsobesök 5-6 år på BVC. Borås 2011-05-28. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual. Avslutande hälsobesök 5-6 år på BVC. Borås 2011-05-28. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg 0 Manual Avslutande hälsobesök 5-6 år på BVC Borås 2011-05-28 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg 1 Bakgrund Skolhälsovården har

Läs mer

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter i Förskoleklass. (gäller grundsärskola och grundskola) År 1-6 Grundskola..

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

Fam. måltidsrytm. Vardagsmat/helgmat Äta själv. Övergång till vanlig mat. Måltidsordn. Xtra fett, sockerprat

Fam. måltidsrytm. Vardagsmat/helgmat Äta själv. Övergång till vanlig mat. Måltidsordn. Xtra fett, sockerprat 0-7 dagar 1-4 veckor 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån 18 mån 2½ - 3 år 4 4½ år 5-6 år Uppfödning Amning-tillägg. Sår Smärta i brösten. Uppföljning av amning. Magknip, Kräkningar, D-vit. amning, uppfödning

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103

Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103 Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt Utbildningsdag 091103 Landsting Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård MVC BVC Socialtjänst Förskola Kommun Familjecentral Landsting + Kommun Jönköpings

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Utbildningsförvaltningen ANSÖKAN OM PLACERING i s verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter from hösten 2016 i Förskoleklass. (gäller grundsär- och grundskola)

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Pedagogisk Basutredning

Pedagogisk Basutredning Pedagogisk Basutredning Servicematerial Förskola/Förskoleklass Januari 2009 2 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM. Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Landstinget Västmanland sept 2009 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland sept 2009 Länshandboken Barnhälsovården HÖRSEL Allmänt Det är viktigt att upptäcka hörselskador så tidigt som möjligt. Redan under barnets första levnadsår är det en förutsättning för bästa möjliga samspel mellan barn och vårdare att barnet

Läs mer

KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK

KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK Vi föds med en förmåga och beredskap till kommunikation. Spädbarnet ger signaler som föräldern svarar på och dialogen utgår således från barnet till omgivningen. En trygg anknytning

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern 1 Namn: Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa barnet från det att han/hon anländer till Sverige och genom barnets skolgång.

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål

BARNHÄLSOVÅRD. Organisatorisk ram. Mål BARNHÄLSOVÅRD Vanliga utvecklingsavvikelser hos små barn - signaler att reagera på. Barnhälsovårdens organisation och samverkan med socialtjänsten: Vad kan göras bättre? Malena Thunström, barnläkare Organisatorisk

Läs mer

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN Här kommer lite information till er från oss på Förskolan Skruvlådan. Vi som arbetar här på Skruvlådan heter: Vår förskolechef heter: Ulla Elvermark Tfn: 070-864 50

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

Detaljerat basprogram efter tema Gemensam processkarta - basprogram för BVC i Västra Götalandsregionen

Detaljerat basprogram efter tema Gemensam processkarta - basprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Detaljerat basprogram efter tema Gemensam processkarta - basprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Västra Götaland 0-7 dagar 1-4 veckor 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån 18

Läs mer

Uppdraget på lådan En liten låda som gör stor skillnad

Uppdraget på lådan  En liten låda som gör stor skillnad förskolans PÅ Uppdraget på lådan www.laroplanpaladan.se En liten låda som gör stor skillnad Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att:

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att: 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av språk och kommunikation

Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av språk och kommunikation Karin Gustafsson och Elisabeth Mellgren, Göteborgs universitet Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av språk och kommunikation Barn i förskoleåldern ingår i olika läs- och skrivsammanhang som har betydelse

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA Söderbrinkens förskola består av 2 avdelningar. Solen för barn 1-3 år samt Månen för barn 3-5 år. Här finns plats för ca 35 barn. Vår adress: Söderbrinkens förskola

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE Dyslexiföreningen, Malmö 10 november 2016 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar Teambesök s hälsobesök i team Föräldrars frågor Uppföljning av tidigare hälsosamtal Identifiera eventuella behov av riktade insatser Uppföljning av utveckling samt somatisk undersökning Barnets hälsa och

Läs mer