HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC

Transkript

1 HÄLSOBESÖK VID 2½ ÅRS ÅLDER PÅ BVC Centrala Barnhälsovården Göteborg juni 2012, reviderad mars

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 TIDSÅTGÅNG... 4 LOKALER... 4 UTRUSTNING... 4 VID EVENTUELL UPPFÖLJNING VID TRE ÅR TILLKOMMER:... 5 METODER... 5 KALLELSE TILL BESÖK... 5 SAMTAL, STÖD OCH INFORMATION OM... 6 FAMILJESITUATION... 6 BETEENDE OCH UTVECKLING... 6 VAR UPPMÄRKSAM PÅ:... 7 UNDER BESÖKET SOMATISK BEDÖMNING TILLVÄXT MATVANOR... 8 PEDAGOGISKA HJÄLPMEDEL VID HÄLSOSAMTALET ÄR DYGNSCIRKELN, TALLRIKSMODELLEN OCH BROSCHYR OM NYCKELHÅLET, SE BARNHÄLSOVÅRDENS HEMSIDA, - METODBOK, -MAT OCH HÄLSA, -MATPÄRMEN, FLIK 20 SAMT BROSCHYREN MAT AKTIVITET OCH VIKTUTVECKLING 2-4 ÅR. DEN KAN HÄMTAS FRÅN BIFOGAD LÄNK MOTORISK UTVECKLING ALLMÄN UTVECKLING SPRÅK OCH AUTISMSCREENING SPRÅKSCREENING AUTISMSCREENING UTFALL I SPRÅK OCH AUTISMSCREENING A. UTFALL I SPRÅKSCREENING UTFALL I AUTISMSCREENING B. UTFALL I OBSERVATION AV FÖRMÅGA TILL GEMENSAMT UPPMÄRKSAMHETSFOKUS, JOINT ATTENTION.15 C. UTFALL I M-CHAT FÖRÄLDRAFORMULÄR REFERENSER BILAGOR 18 2

3 Bakgrund Hälsoundersökningen vid 2½ - 3 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakning i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8l, och ingår i basprogrammet för barnhälsovården (BHV) i Västra Götaland. Alla barn ska erbjudas 2½ -årsundersökningen och minst 98 % ska ha genomgått den. Målsättningen med hälsoundersökningen är att följa upp barnets hälsa och utveckling, eventuella tidigare insatser, exempelvis vad gäller språkutveckling, och funderingar hos föräldrar, för att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare och ev. förskola identifiera barn med behov av extra stöd och utvecklingsstimulans. BVC:s uppgift är bla att identifiera barn med avvikelser i utvecklingen. Vid misstanke om utvecklingsavvikelse görs en basutredning för att utröna om det föreligger en utvecklingsavvikelse eller ej. Basutredningen är grund för en bedömning av om barnets svårigheter ryms inom ramen för normal variation eller om barnet bör bli föremål för vidare insatser inom BHV eller remitteras för vidare bedömning och insats på specialistnivå. I tveksamma fall upprepas utredningen på basnivå vid ett senare tillfälle när arten och graden av barnets svårigheter möjligen har blivit tydligare. Likaså kan utredningen upprepas vid uppföljning av en fastställd utvecklingsavvikelse. Tidiga avvikelser i utveckling av språk och kommunikation har visat sig vara en viktig indikator för risk för fortsatta svårigheter i barnets utveckling. (Miniscalco, C 2006, Nygren, G 2011). I denna ålder kan även en del barn starta eller fortsätta en ohälsosam viktutveckling. Det är viktigt att BVC uppmärksammar, och initierar insatser mot ogynnsam viktutveckling. Målsättning med hälsobesöket vid 2½ år är att Bedöma om barnets miljö hemma och borta (familj och förskola) främjar hälsa och utveckling Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Identifiera barn med försenad tal-, språk- och kommunikationsutveckling Uppmärksamma matvanor, rörelse - och viktutveckling Uppmärksamma barn och familjer som behöver extra stöd 3

4 Strukturella förutsättningar Tidsåtgång Beräknad tidsåtgång för hälsobesöket, för- och efterarbete är ca minuter. I denna tid ingår genomgång av BVC-journal inför besöket och dokumentation efter besöket. Språk- och autismscreening tar ca 15 min att genomföra men kan bedömas i olika situationer under hela hälsobesöket. Resterande tid går åt till att samtala med föräldrar om barnets och familjens tillvaro, gå igenom föräldraformulären om språkutveckling och formuläret om kontakt och beteende dvs Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT), bedöma fin- och grovmotorik samt väga och mäta barnet. Vid osäkerhet alternativt att barnet inte medverkar, kalla tillbaka barnet efter en tid för en ny bedömning. Vid utfall behövs möjlighet att ta emot barnet inom 1-3 månader hos BVC läkare Logoped Psykolog Dietist efter bedömning av BVC läkare Vid utfall kan samverkan ske i BVC - team. Lokaler Hälsobesöket bör genomföras i ett rum, där man kan samtala med föräldrarna och barnet vid ett bord och göra dem delaktiga i innehållet i journalen. Barnet ska ha en lekyta, som möjliggör sysselsättning och observation. Barnet ska mätas och vägas avklätt i besöksrummet, för att man på ett naturligt sätt skall kunna inspektera hudkostymen. Mätsticka och våg ska finnas i rummet. Utrustning Papper och tjocka barnkritor samt en boll större än 6,5 cm. Väska/ låda som innehåller lekföremål: boll, hund, ko, docka, kopp, fat, sked, liten och stor bil. 4

5 Vid eventuell uppföljning vid tre år tillkommer: Lok med tre vagnar och en säng Metoder Hälsosamtalet skall genomföras med tillämpliga delar i metodiken motiverande samtal (Barth, Näsholm et al 2006). BVC sjuksköterskan skall vara utbildad i denna metodik. Språkscreening skall genomföras enligt metod utarbetad av Carmela Miniscalco (2001). Autismscreening skall genomföras enligt metod utarbetad av Gudrun Nygren (2011). Kallelse till besök Inbjudan till hälsobesöket skickas per brev. Bifoga följande: 1. Frågeformulär till föräldrar om språkutveckling (bilaga sid. 23). Om flerspråkig familj använd frågeformulär till föräldrar med annat modersmål (bilaga se sid.26 ). 2. Frågeformulär till föräldrar, Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT)). Bilaga se sid.24. Bifoga M-CHAT på modersmålet om möjligt. Kallelse skickas två gånger, och har barnet inte kommit till erbjudna besök kan det vara bra att ta telefonkontakt med förälder. Vid oro för barnet kan ett hembesök göras och vid behov informeras socialtjänsten. 5

6 Samtal, stöd och information om... Familjesituation Hur mår och fungerar familjen Syskonrelationer Barnomsorg Beteende och utveckling Är det svårt att hantera barnets vilja Leker med andra barn Rollekar Vad tycker barnet om att göra TV- tittande Läsa sagor Använder barnet blöja Förstoppningsbesvär Sömnvanor Sover barnet bra Var sover barnet Mat Fungerar matsituationen Var och när äter barnet (matvanor) Viktutveckling 6

7 Var uppmärksam på: Föräldrars oro över barnets hälsa och utveckling. Eventuell tillbakagång i utvecklingen i fråga om allmänna färdigheter Kontakt, språk och kommunikation Tillväxtavvikelser som undervikt eller snabb viktökning Avvikelser, såsom prematuritet, kronisk sjukdom, generell utvecklingsförsening, autismspektrumtillstånd i familjen? Har barnet kontakt med barnläkare, psykolog, logoped eller annan? Hörselnedsättning eller hereditet för hörselskada. Tidigare bedömning av språkutveckling vid 6 månader (jollrar nyanserat), 10/12 månader (förstår enstaka ord t.ex. titta, lampa, bil) och vid 18 månader (visar intresse för kommunikation/samspel, förstår enkla instruktioner och vet vad många vardagsföremål heter samt kan använda ca 8-10 talade ord). Ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter. Denna fråga gäller inte bara barnets syskon och föräldrar utan även far- och morföräldrar liksom kusiner till barnet. Vi är ute efter sen språk- och kommunikationsförmåga (intresse för kommunikation/samspel), inte läspning, r- fel eller liknande. Flerspråkig miljö Skriv ner vilket/vilka språk som talas i familjen och vilket språk som talas i omgivningen. Notera om barnet är placerat i förskola och hur länge barnet varit i svenskspråkig miljö. Var extra uppmärksam om föräldrarna upplever barnet som språkligt sämre jämfört med syskon, och andra jämnåriga i motsvarande situation och ålder. Om barnet efter att ha exponerats för svenska språket under 1½-2 års tid, fortfarande inte har en åldersadekvat vardagssvenska ( Basic interpersonal conversation sills ). Om föräldrarna fortfarande efter 5 års vistelse i Sverige behöver tolk. Det finns ett speciellt framtaget frågeformulär om språk till föräldrar med annat modersmål och bedömningsmall, (bilaga sid.26 och 27). Anlita tolk vid behov. 7

8 UNDER BESÖKET 1. SOMATISK BEDÖMNING Aktuella hälsoproblem Följ upp tidigare somatiska bedömningar Hörsel (frågor till föräldern) Syn; skelar barnet? + (frågor till föräldern) 2. TILLVÄXT Vikt- och längdkontroll i underkläder. 2½-åringen befinner sig i en stabil tillväxtfas och ska följa en kanal motsvarande medelföräldralängden +/- 1,5 SD. Barnets mäts med mätsticka mot vägg. Kontrollera att barnets står sträckt med huvudet i medelläge och hälarna mot väggen. Barn som sedan 18 månader ökat i vikt i relation till längd löper större risk för framtida övervikt. Åtgärd: rådgivning och uppföljning. Det är ovanligt att barn växer under sin längdkurva i denna period. Det kan dock orsakas av undernäring, födoämnesintolerans (gluten) och, i sällsynta fall, av tillväxthormonbrist. Orsaken kan också vara familjeproblem av psykosocial karaktär. BMI ska bedömas vid svårighet att bedöma över eller undervikt 3. MATVANOR Övergripande fokus vid denna ålder är: Familjens mat, måltidsrytm, måltidsordning, när, var och hur? Barnet äter själv men spiller en del. Det är tillåtet med kladd och söl. Rekommendera lättprodukter, fisk 2-3 ggr/v samt ökat grönsaks- och fruktintag. Diskutera gärna vad som är vardagsmat och helgmat. Pedagogiska hjälpmedel vid hälsosamtalet är Dygnscirkeln, Tallriksmodellen och broschyr om Nyckelhålet, se barnhälsovårdens hemsida, - Metodbok, -Mat och Hälsa, -Matpärmen, flik 20 samt broschyren Mat aktivitet och viktutveckling 2-4 år. Den kan hämtas från bifogad länk eller hämtas från Barnhälsovårdens hemsida alternativt beställas från centrala barnhälsovårdsenheten. Om familjen har mycket frågor eller oro kring måltiderna eller barnet har en avvikande viktutveckling, boka in en ny tid för samtal kring maten. I Matpärmen, flik 15 finns råd kring liten aptit och undervikt. 8

9 4. MOTORISK UTVECKLING Anvisningar till utvecklingsbedömning 2 ½- år enligt BVC manual Moment Bedömning av Utförande Avvikelse Åtgärd Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklottrar Grovmotorik Grovmotorik, lek, koordination Finmotorik, koordination Helst barfota, gärna jämfota Använd större boll 65mm Vitt papper och tjocka kritor Sätter ej ned hela fotsulan. Tappar balansen Träffar inte bollen, tappar balansen Svaga streck kan inte prestera bågform. Tvärhandsgrepp då barnet håller pennan är tillåtet. Omkontroll. Råd om lek och stimulans. Om fler moment avviker remiss till läkare Se ovan Råd om lek och stimulans. Omkontroll. Om övrig avvikelse konsultera barnpsykolog. 5. ALLMÄN UTVECKLING Anvisningar till utvecklingsbedömning vid 2 ½- år enligt BVC manual Moment Bedömning av Utförande Avvikelse Åtgärd Lyssnar gärna på sagor Kommunikation, lek och koncentration Anamnes ev. bilderbok Lyssnar inte. Kan inte sitta stilla. Råd om lek/ stimulans. Om fler avvikelser konsultera Barnpsykolog/ Logoped Enkla rollekar Kommunikation, lek och kognitiv utveckling Använd leksaker kör med bilen, mata dockan, kon äter gräs Locka barnet att leka med föremålen. Om barnet ensidigt undersöker leksakerna i munnen eller bankar dem i bordet. Konsultera Barnpsykolog/ Logoped 9

10 6. SPRÅK OCH AUTISMSCREENING Bedöm språk, och vilja till kommunikation och samspel under hela hälsobesöket. Barnets förmågor kan bedömas i olika situationer t ex i väntrummet, på väg in till undersökningsrummet, eller i leksituation. Använd leksakerna till att locka barnet att samspela. Pröva i första hand barnets förmåga. Om barnet inte vill svara eller medverka, ta reda på om det är en uppgift som barnet brukar klara av. SPRÅKSCREENING Använd arbetsformulär 2½ år eller 3 år. Det kan vara bra att inte presentera alla leksaker på en gång utan visa dem en eller två i sänder och locka barnet att utföra en aktivitet. För att få uppfattning om barnets ordförståelse kan du be barnet ge eller visa Dig en leksak. Exempel: Var är hunden?, Kan jag få bilen? Förstår barnet prepositionerna i och på? Säg t ex Lägg skeden i väskan och ställ hunden på fatet/tallriken. Låt locket vara stängt på väskan men inte låst, så att barnet måste välja aktivt att lägga i och inte på väskan. Förstår barnet begreppen stor och liten? Säg Kör/ge den stora bilen till mig alternativt var är den stora bilen? eller Kör/ge den lilla bilen till mamma/ pappa alternativt var är den lilla bilen?. Förstår barnet en uppmaning i två led? Säg t ex Lägg bilen i väskan och sätt kossan på fatet/tallriken eller något liknande. Det ska vara två enkla instruktioner i samma mening utan längre paus. För att locka fram spontana yttranden kan du använda instruktion som - Här är en? (och visa föremålet) eller jag har en?.(och visa föremålet) alternativt Titta, vad är det här? När det gäller blyga och försiktiga barn kan det vara bra att börja med uppgifter som inte kräver prat av barnet dvs språkuppgifterna 4-7 eller be dem peka ut kroppsdelar på dockan eller på sig själva. Det kan vara bra att skriva ner hur barnet säger orden eller meningar/fraserna på arbetsformuläret skriv som det låter. Informationen kan vara viktig om vid utfall i senare språkscreeningar t ex för att bedöma utvecklingstakt. Screeningen kan användas för barn med annat modersmål med hjälp av förälder som ställer samma fråga på modersmålet. Notera vilket språk barnet använder. Många språk har en annorlunda struktur än svenska. När det gäller meningsbyggnad och prepositioner (i/på/under) kan det vara bättre att fråga om hur barnet talar, t ex om det kombinerar små meningar eller bara uttrycker sig med ettordsyttranden. Hos flerspråkiga barn accepteras språkblandning. Vid osäkerhet och oro hos föräldrarna kring språkval kan det vara lämpligt att kontakta alternativt remittera till logoped för rådgivning. 10

11 Tolkning av föräldrafrågor om språk 1. Hur många ord kan barnet säga? Man brukar ange att när barnet själv använder 10 talade ord förstår det redan över hundra, det vill säga förståelsen ligger långt före det barnet själv kan uttrycka. 2½åringar bör ha ett talat ordförråd på ca 50 ord. I början dominerar substantiv och verb och handlar om personer, leksaker, kläder, mat som är viktiga när barnet upptäcker sig själv och sin omgivning. Ordförrådet är starkt kopplat till miljön, det vill säga vilka ord som omgivningen använder. Trots många individuella skillnader brukar de allra flesta barn tidigt använda ord som mamma, pappa, titta, lampa, där och borta 2. Kan barnet sätta samman två eller flera ord till små meningar? Under den allra tidigaste språkutvecklingen använder barnet bara ett ord i taget. Men när barnet börjar använda tvåordsmeningar behärskar de åtminstone ett 50-tal ord. 2½-åringar använder i allmänhet tvåordsmeningar som: Där vovve. Bilen borta. Mamma öppna. Vid 3 års ålder brukar de allra flesta barn använda sig av treordsmeningar som: Där är vovven. Mamma öppna den. Jag vill sova. 3. Visar ditt barn intresse för att tala/kommunicera med barn/vuxna? I denna ålder är barnet intresserat av att samspela med både barn och vuxna i sin omgivning. De använder språket i t ex lek för att förmedla sig till sin omgivning. 4. Språklig förmåga är inte bara att kunna prata, utan också att kunna förstå. det som sägs. Förstår barnet längre meningar t ex hämta pallen i köket? Redan mycket små barn har ordförståelse (se fråga 2). Det 2½-åriga barnet kan utföra en enkel aktivitet på uppmaning och förstår längre instruktioner det vill säga har språkförståelse. Språkförståelse bygger på ett stort antal underliggande kognitiva processer, såsom att diskriminera språkljud, känna igen ord, tolka komplexa meningar, hålla kvar orden i minnet, dra slutsatser av ett sammanhang och att förstå andra personers avsikt med ett yttrande. Dålig språkförståelse är alltid ett varningstecken och barnet bör remitteras till logoped. 5. Använder barnet hellre gester än tal? Barn kan föredra att använda gester istället för talade ord av flera anledningar, t.ex. språkstörning, hörselnedsättning eller andra utvecklingsavvikelser. Föräldrar är ofta bra på att tyda sitt barns signaler och kroppsspråk men 2½ åringen bör använda talade ord och små meningar i sin kommunikation. 6. Har barnet problem med dregling eller att tugga och/eller svälja? I en undersökning av oralmotorik hos typiska 3-åriga barn förekom dregling på kläderna eller rikligt på händer och föremål hos ca 7 %. Redan vid 12 månaders ålder har barnet en god förmåga att koordinera tuggrörelserna. Denna förmåga förfinas allteftersom barnet utvecklas och beror på tillväxt av tänder, muskler och skelett. Barn med dregling eller som ofta sätter i halsen bör bedömas av BVC läkare. 7. Känner du eller förälder oro för barnets tal och språk? Föräldrars oro över barnets språkutveckling är i sig mycket viktig att ta på allvar och föräldraoro kan vara en anledning till remittering till logoped. 11

12 AUTISMSCREENING B. Observation av förmåga till Gemensamt uppmärksamhetsfokus, Joint Attention (modifierad av G. Nygren) Observationen består av 5 moment, v g se arbetsformulär sid.28. Uppgifterna i observationsmomentet kan användas vid misstanke om avvikelser inom kommunikation och samspel redan from 12 månaders ålder, men då bedömer man bara de 4 första uppgifterna. Uppgift 1tom 5 from 18 månaders ålder. Observationsuppgifter 1. Reagerar barnet på sitt namn? (Vänder sig mot den som tilltalar barnet?) 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka därefter på något föremål och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt pekfinger för att peka på någon/något t ex. på en bild i en bok? 5. Kan barnet samverka/leka tillsammans med dig eller förälder i enkel låtsaslek t ex mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på? C. Föräldrafrågeformuläret - Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT) M-CHAT är ett screeninginstrument för autismspektrumtillstånd. (bilaga sid.24). Det är validerat i USA (Robins et al., 2001) för barn i åldrarna månader och har under de senaste åren översatts till flera olika språk 1. Svensk översättning av M- CHAT finns från 2008 (Almgren I, Gillberg T, Gillberg C, Nygren G). Instrumentet är ett frågeformulär till föräldrar och omfattar 23 frågor som besvaras med ja eller nej. Fokus i frågorna är barnets förmåga till Joint Attention, dvs. förmågan till gemensamt uppmärksamhetsfokus med annan person. M-CHAT kan användas från 16 mån ålder tom 4 års ålder. Formuläret används i sin helhet och det tar några minuter för förälder att besvara. De centrala frågorna är; 2,7, 9, 13, 14 och 15 och dessa har i studier särskilt visat förmåga att indikera autism: 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 13. Härmar ditt barn dig? (t ex om du gör en grimas härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? 12

13 M-CHAT formulär finns att hämta: och formuläret finns även på Barnhälsovårdens hemsida: Till vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska är det bra att skicka frågeformuläret både på svenska och på modersmålet om möjligt. M-CHAT frågeformuläret finns översatt till följande språk; Arabic Bangla/Bengali Chinese Dutch Engelska (finns att hämta överst i texten på angiven webbsida) French German Greek Gujarati Icelandic Japanese + ritade illustrationer till frågorna nr 7,9,17 och 23. Kurdish Sinhala Somalian Tamil Turkish Vietnamese Nätadressen till ovan hemsida kan vara bra att ha bland favoriterna i datorn för att snabbt kunna ta fram rätt språkversion av M-CHAT. 13

14 UTFALL I SPRÅK OCH AUTISMSCREENING A. UTFALL I SPRÅKSCREENING Väg samman föräldrarnas svar med din egen bedömning. Ett av nedan kriterier är tillräckligt för remiss till logoped. Utfall språk: Barnet använder färre än 25 ord. Barnet använder inte, eller saknar, 2-ordsmeningar. Barnet har dålig språkförståelse t ex förstår inte enkel uppmaning. Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar (våt på hakan/tröjan). Föräldraoro finns kring barnets tal-, språk- och kommunikativa Förmåga, utveckling. Logopedremiss (bilaga sid. 32) kan hämtas från Barnhälsovårdens hemsida under rubriken Basprogram och därefter fliken - Hälsobesök vid 2½ år. Parallellt skickas alltid en remiss till hörselvården om hörselbedömning inte är utförd. Uppföljning vid 3 år Omtest/uppföljning sker vid 3 år av de barn som inte medverkar fullt ut men som förefaller att ha en god språkförståelse och visar intresse för kommunikation/ samspel samt barn som har ord. Uppföljning kan även ske vid föräldraoro. Vid omtest av 3-åringar använd; Kallelse till 3-årsbesök (bilaga sid.29) finns på BHV:s hemsida. Bifoga frågeformulär om språk till föräldrar (bilaga sid 30). Om vårdnadshavare har annat modersmål använd frågeformulär till föräldrar med annat modersmål (bilaga sid.26). Arbetsformulär 3 år finns som bilaga på sid. 31. Komplettera bedömningsmaterialet med tåg och säng. Utfall SPRÅK 3 ÅR Väg samman föräldrarnas svar med din egen bedömning. Ett av nedan kriterier är tillräckligt för remiss till logoped. Om barnet är svårt att bedöma kontakta Enheten för barnlogopedi för rådgivning telefon Barnet använder färre än 50 ord. Barnet använder inte, eller saknar, 3-ordsmeningar. Barnet förstår inte uppmaningar i två led. Barnet är mycket svårförståeligt för familjen, t ex att bara en förälder eller ett syskon förstår. Om förälder upplever att barnet är svårt att förstå i 3-årsålder så måste flera ord i en mening på 3-6 ord vara svårtolkade, inte bara enstaka ord för att en remiss ska skrivas. Barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja, dreglar ymnigt (våt på hakan/tröjan). Kraftig föräldraoro finns för barnets tal-, språk- och/eller kommunikativa förmåga. 14

15 UTFALL I AUTISMSCREENING B. Utfall i observation av förmåga till Gemensamt uppmärksamhetsfokus, Joint Attention UTFALL om avvikelse i 2 eller i flera av de 5 momenten observerats. Det ett definitivt utfall vilket leder till vidare utredning. C. Utfall i M-CHAT föräldraformulär Preliminärt utfall i M-CHAT Förälder har angivit svårigheter i 3 frågor, vilka som helst, eller i 2 av de centrala frågorna De centrala frågorna är; 2,7, 9, 13, 14 och 15 och dessa har i studier särskilt visat förmåga att indikera autism: 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 13. Härmar ditt barn dig? (T ex om du gör en grimas- härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? För att utesluta feltolkningar skall ett preliminärt utfall bekräftas genom kompletterande frågor i samtal med förälder (Kleinman et al 2008). För detta finns ett särskilt intervjuformulär (bilaga sid.35). I intervjun kontrolleras endast de frågor där förälder angivit svårigheter. Om ett stort antal frågor i föräldraformuläret gett utfall, kan det räcka med att utfall i 2 centrala frågor bekräftas i intervjun. Frågor som besvarats med frågetecken eller om både ja och nej-svar är ifyllda, tolkas som utfall. Definitivt utfall i M-CHAT Komplettera med M-CHAT- uppföljningsintervju bilaga sid. 35. För att utesluta feltolkningar behöver utfall bekräftas genom kompletterande frågor i samtal med föräldrar. Om utfall bekräftas blir det ett s.k. definitivt utfall och detta innebär behov av vidare utredning. Vid definitivt utfall i Observation av Joint attention och/eller i M-CHAT Konsultera BVC läkare och/eller BVC-team. Återbesök för att samtala om utfall, motivera till utredning Läkarbesök inom 1-2 månader (till läkare med insikt i autismfrågeställningar) Vid remiss till BNK, använd remissunderlag som finns som bilaga nr X och kan hämtas från Barnhälsovårdens hemsida. Kontakt med förskolan för information om barnets sociala förmåga/ färdigheter? 15

16 REFERENSER Barth T., Näsholm et al (2006) Motiverande Samtal Beslutstöd för övervikt och fetma. Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd SoS 1981:8) Journal Kommentus blanketter Magnusson., M., et al (2009) Barnhälsovård- att främja barns hälsa. Liber förlag Metodbok för projekt - Språk och autismscreening 2009 finns på CBHV:s hemsida Göteborg. Miniscalco., C., et al (2001) Evaluation of language screening programme for 2, 5- year- olds at Child Health Centres in Sweden. Acta Paediatricia 90, sid Nygren, G., et al (2011) The prevalence of autism in toddlers: A population study of 2-year-old Swedish children. Journal of Autism and Developmental Disorders, Nov Nygren, G., et al (2011) A new screening programme for autism in a general population of Swedish toddlers. Research in Developmental Disabilities, 33 Sid Rikshandboken Statens livsmedelsverk VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen, finns på BHV:s hemsida. 16

17 BILAGOR Sidhänvisning 1. Anvisningar till utvecklingsbedömning 2½ år enligt text från BVC manualen Sammanfattning av språk- och autismscreening vid 2½ år / Lathund Kallelse till hälsobesök vid 2½ år Föräldraformulär om språk Föräldraformulär M-CHAT Bedömningsmall M-CHAT Språkfrågor till vårdnadshavare med annat modersmål Bedömningsmall till Språkfrågor till vårdnadshavare med annat modersmål Arbetsformulär 2½ år Kallelse till besök (omtest) vid 3 års ålder Arbetsformulär vid 3 år Remiss till Enheten för barnlogopedi Remissunderlag till Enheten för barnneuropsykiatri/bnk 33 Uppföljningsintervju om utfall i M-CHAT finns på hemsidan under hälsobesök 2,5 år. 17

18 Anvisningar till utvecklingsbedömning 2½ år- enligt text från BVC manualen 2000 Moment Bedömning Utförande Avvikelse Åtgärd Hoppar på hela fotsulan Grovmotorik Helst barfota, gärna jämfota Sätter inte ned hela fotsulan. Tappar balansen Sparkar boll Grovmotorik, lek, koordination Använd större boll > 65 mm Träffar inte bollen, tappar balansen Cirkelklottrar Finmotorik, koordination Vitt papper och tjocka kritor Svaga streck, kan ej prestera bågform. Tvärhandsgrepp då barnet håller pennan är tillåtet. Talar 2-3 ordsatser Språk- och kommunikativ samt kognitiv utveckling Lyssnar på sagor Enkla roll-lekar Benämner och använder föremål Kommunikation, språk, lek koncentration Kommunikation, lek och kognitiv utveckling Språkutveckling, kommunikation och kognitiv utveckling Lyssna på barnets spontana tal, använd leksaker och/eller bilderbok Anamnes, ev. bilderbok Använd leksaker. Kör med bilen, mata dockan, kon äter gräs. Hjälp barnet i leken Be barnet att peka ut docka, bil, boll och hund. Om barnet inte spontant benämner föremålen - fråga vad är det här?/ titta en? Ge bollen till dockan 2½-åringen som inte klarar 2-ordsatser, 3- åringen som inte klarar 3-ordsatser Lyssnar inte. Kan inte sitta still. Om barnet ensidigt undersöker leksakerna i munnen eller bankar dem i bordet. Om barnet inte klarar av uppgifterna utan hjälp av den vuxne Omkontroll. Råd om lek och stimulans. Om flera moment avvikande: Remiss till Barnläkare Se ovan Råd om lek och stimulans. Omkontroll. Om övrig avvikelse konsultera/remiss Barnpsykolog Remiss till Logoped/Barnpsykolog Råd om lek och stimulans. Om flera avvikelser, konsultera Barnpsykolog/Logoped Konsultera Barnpsykolog/Logoped Råd om lek och stimulans. Omkontroll. Om kvarstående avvikelser eller flera missade moment. Remiss till Logoped/Barnpsykolog. 18

19 Sammanfattning språk och Autismscreening vid 2½ års ålder INFÖR BESÖKET Alla dokument till 2½ års besök finns att hämta från Barnhälsovårdens hemsida. Skicka hem 3 dokument till familjen 1. Kallelse till hälsobesök 2. Föräldrafrågor Språk 3. Föräldrafrågor M -CHAT Om familj har annat modersmål: Skicka hem M -CHAT formulär på modersmål om möjligt och ett formulär på svenska. Frågeformulär på annat språk finns att hämta från hemsidan eller Använd frågeformulär om språk som är riktat till flerspråkig familj. BESÖK PÅ BVC Vid bedömning använd material: Testväska med leksaker och arbetsformulär 2½ år. Observera och bedöm språk, kommunikation och gemensamt uppmärksamhets - fokus/joint attention under hela besöket. UTFALLSKRITERIER A. UTFALL SPRÅK Ett av nedan utfallskriterier är tillräckligt för remiss till logoped: Barnet använder färre än 25 ord. Barnet använder inte/saknar 2-ordsmeningar Barnet har svårigheter med ord/språkförståelse t ex för står inte en enkel uppmaning. Barnet har svårigheter att tugga och/eller dreglar ymnigt (våt på tröjan) Stor föräldraoro finns kring barnets tal-, språk och/eller kommunikativa förmåga. B. UTFALL AUTISMSCREENING- OBSERVATION /JOINT ATTENTION Om definitivt utfall planera läkarbesök inom 1-2 månader dvs barnet misslyckas med 2 av 5 uppgifter. Diskutera utfall i BHV/BVC team och därefter remittering till vidare utredning t ex till enheten för barneuropsykiatri/bnk. C. UTFALL AUTISMSCREENING - M- CHAT Preliminärt utfall dvs förälder har markerat utfall i 2 av de centrala frågorna dvs någon av 2,7,9,13,14,15 eller angivit utfall i 3 övriga frågor utför uppföljningsintervju ( se separat bilaga). Om utfall bekräftas i intervju med förälder är det ett sk definitivt utfall, boka läkarbesök inom 1-2 månader och därefter remittering till vidare utredning t ex till enheten för barneuropsykiatri/bnk. 19

20 VÄG SAMMAN RESULTAT AV: Tidigare avvikelser i utvecklingen noterade i journal? Utfall i språkbedömning? Utfall i autismscreening observation av joint attention? Utfall i autismscreening föräldraformuläret M - CHAT? Annat utfall? Förälders oro? Remiss till hörselbedömning skickas alltid vid utfall! Om barnet enbart har utfall i språk remittera till enheten för barnlogopedi Om utfall i autismscreening ska barnet sättas upp till BVC läkare inom 1-2 månader för eventuell vidare remittering t ex till enheten för barnneuropsykiatri/ BNK. Om utfall i B och/eller i C ska barnet inte remitteras till enheten för barnlogopedi. OM OSÄKERHET VID UTFALL Samråd med förälder och eventuellt kalla tillbaka barnet för en ny bedömning. Samråd med BVC/BHV team om åtgärd Vid utfall i observation av joint attention be förälder att få kontakta förskolan för att få information om t ex lekutveckling, intresse för andra barn, språkutveckling mm. Om misstanke om avvikelse innan 2 års ålder, genomför B dvs Observation av joint attention. Ni kan bedöma uppgift 1-4 från 12 månaders ålder och uppgift 1-5 from 18 månaders ålder. Be förälder att fylla i M-CHAT formuläret. Teamkonferens/barnläkarbesök? Samråd med verksamhetsutvecklare Ann Jansson eller med Elisabeth Lundin Centrala Barnhälsovården. Om frågor om språk kontakta logoped Eva Sandberg telefon eller , eva.sandberg@vgregion.se eller enheten för barnlogopedi telefon Bra att läsa Metodbok för 2½ års hälsobesök och Metodbok som användes vid införandet av språk- och autismscreening (projekt). Om frågor om mat kontakta dietist Cecilia Hedström, cecilia.hedstrom@vgregion.se DOKUMENTHANTERING I journalen dokumenteras att barnet deltagit i 2½ års språk och autismscreening Om remiss till Enheten för barnlogopedi använd gärna avsedd remissblankett, bifoga arbetsformulär, frågeformulär om språk samt skriv remiss till hörselprövning parallellt. Om remiss till Enheten för barnneuropsykiatri/bnk använd gärna remissunderlag och bifoga tillväxtkurva samt skriv remiss till hörselprövning parallellt. 20

21 Centrala Barnhälsovården Göteborg Datum Till vårdnadshavare för Inbjudan till 2½ års hälsokontroll Välkomna till Barnhälsovården! Ert barn är nu 2½ år och vi inbjuder till en hälsoundersökning och ett föräldrasamtal. I hälsoundersökningen ingår vikt och längdkontroll och en uppföljning av ditt barns språkutveckling och förmåga till kommunikation och samspel med föräldrar och andra. Syftet med besöket är att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare bedöma barnets utveckling och uppmärksamma eventuella behov av extra stöd och stimulans. Tid till BVC-sjuksköterska den.kl. Om tiden inte passar, vill vi att Du kontaktar oss så snart som möjligt. Jag träffas på telefon tel. tid. Ni kan förbereda er inför besöket genom att läsa avsnittet Hälsoundersökning vid 2,5-3 år i Detta är Ditt barns hälsobok. Språk- och kommunikationsundersökning sker enkelt med hjälp av samtal och lek. Vi bifogar två frågeformulär som handlar om språk och kommunikation. Fyll i dessa i lugn och ro hemma och ta med dem till besöket.. Skriv gärna ner frågor och funderingar som Du vill ta upp. 21

22 Centrala Barnhälsovården Göteborg Frågeformulär till föräldrar vid 2½ år. Barnets namn:... Personnummer:... Besvarat av:... Datum:... Vi undersöker tal och språkutveckling i denna ålder, och ber dig därför svara på följande frågor: 1. Hur många ord kan Ditt barn säga? 0 25 ord ord mer än 50 ord 2. Kan barnet sätt samman två eller flera ord till små meningar t ex titta bil, mamma kom Ja Nej 3. Visar ditt barn intresse för att tala/ kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 4. Språklig förmåga är inte bara att kunna prata utan också att förstå. Förstår Ditt barn längre meningar, t ex hämta dockan i köket, lägg nallen på lådan? Ja Nej 5. Använder barnet hellre gester/ kroppsspråk än tal t ex skakar/ruskar på huvudet för nej-svar, vinkar? Ja Nej 6. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga/svälja? Ja Nej 7. Känner Du Dig orolig för Ditt barns tal och språk? Ja Nej 22

23 Centrala Barnhälsovården Göteborg Robins, Fein & Barton, 1999 Svensk översättning Almgren I, Gillberg T, Gillberg, C, Nygren G, 2008 M-CHAT Föräldrafrågor Datum:. Barnavårdscentral.. Barnets namn födelsedatum.. Var snäll och fyll i hur ditt barn vanligen beter sig. Försök att svara på alla frågor. Om det gäller ett beteende Som är ovanligt för ditt barn (du har sett beteendet någon enstaka gång) svara som om det inte förekommer. Ja Nej 1. Tycker ditt barn om att bli hissad upp i luften, eller studsa på ditt knä etc.? 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 3. Tycker ditt barn om att klättra på saker, exempelvis uppför trappor? 4. Tycker ditt barn om att leka tittut/kurragömma? 5. Låtsas ditt barn någonsin, t.ex. att prata i telefon eller tar hand om en docka eller låtsas något annat? 6. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att be om något? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 8. Leker ditt barn på ett vanligt sätt med små leksaker (t.ex. bilar eller klossar) utan att bara stoppa dem i munnen, pilla på dem eller tappa dem? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 10. Tittar ditt barn dig i ögonen i mer än en sekund eller två? 11. Verkar ditt barn någonsin överkänslig för ljud? (t.ex. håller för öronen) 12. Ler ditt barn tillbaka som svar på ditt ansiktsuttryck eller ditt leende? 13. Härmar ditt barn dig? (t.ex. om du gör en grimas - härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? 16. Kan ditt barn gå? 17. Tittar ditt barn på de saker som du tittar på? 18. Gör ditt barn ovanliga fingerrörelser nära sitt ansikte? 19. Försöker ditt barn få din uppmärksamhet på sin egen aktivitet? 20. Har du någonsin undrat om ditt barn är dövt? 21. Förstår ditt barn vad folk säger? 22. Stirrar ditt barn ibland ut i luften eller irrar omkring utan mening? 23. Tittar ditt barn på ditt ansikte för att undersöka din reaktion när barnet möter något främmande? 23

24 Robins, Fein & Barton, 1999 Svensk översättning Almgren I, Gillberg T, Gillberg, C, Nygren G, 2008 Bedömningsmall M-CHAT Centrala frågor är markerade med fet stil. Skuggade rutor anger utfallssvar. Märk att för fråga 11, 18, 20 och 22 innebär svar ja ett utfall. För övriga gäller nej som utfall. 1. Tycker ditt barn om att bli hissad upp i luften, eller studsa på ditt knä etc.? 2. Är ditt barn intresserad av andra barn? 3. Tycker ditt barn om att klättra på saker, exempelvis uppför trappor? 4. Tycker ditt barn om att leka tittut/kurragömma? 5. Låtsas ditt barn någonsin, t.ex. att prata i telefon eller tar hand om en docka eller låtsas något annat? 6. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att be om något? 7. Använder ditt barn någonsin sitt pekfinger för att peka, för att visa sitt intresse för något? 8. Leker ditt barn på ett vanligt sätt med små leksaker (t.ex. bilar eller klossar) utan att bara stoppa dem i munnen, pilla på dem eller tappa dem? 9. Tar ditt barn med saker till dig (förälder) för att visa dig något? 10. Tittar ditt barn dig i ögonen i mer än en sekund eller två? 11. Verkar ditt barn någonsin överkänslig för ljud? (t.ex. håller för öronen) 12. Ler ditt barn tillbaka som svar på ditt ansiktsuttryck eller ditt leende? 13. Härmar ditt barn dig? (t.ex. om du gör en grimas - härmar ditt barn dig då?) 14. Reagerar ditt barn på sitt namn när du kallar på henne/honom? 15. Om du pekar på en leksak tvärs över rummet, tittar ditt barn på leksaken då? 16. Kan ditt barn gå? 17. Tittar ditt barn på de saker som du tittar på? 18. Gör ditt barn ovanliga fingerrörelser nära sitt ansikte? 19. Försöker ditt barn få din uppmärksamhet på sin egen aktivitet? 20. Har du någonsin undrat om ditt barn är dövt? 21. Förstår ditt barn vad folk säger? 22. Stirrar ditt barn ibland ut i luften eller irrar omkring utan mening? 23. Tittar ditt barn på ditt ansikte för att undersöka din reaktion när barnet möter något främmande? Ja Centrala svar:... Totala svar:... Nej 24

25 Frågeformulär till föräldrar med annat modersmål Barnets namn:... Personnummer:... Tolkbehov Ja Nej Språk:... Besvarat av:... Datum:... Vi undersöker barns tal och språkutveckling och ber dig därför svara på följande frågor: 1. Talar barnet - Mycket Lite Inte alls 2. Förstår barnet vad Ni säger till henne/honom? Ja Nej 3. Hur många ord kan Ditt barn säga? 0 25 ord ord mer än 50 ord 4. Talar ditt barn i meningar, dvs sätter ihop minst två ord åt gången? Ja Nej 5. Förstår ni vad barnet säger? Ja Nej 6. Visar barnet intresse för att tala/kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 7. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga eller svälja mat? Ja Nej 8. Är ni oroliga för barnets tal- och språkutveckling? Ja Nej Övrigt: Vilket/vilka språk talas i hemmet?... Hur är barnets språkutveckling jämfört med syskon och andra jämnåriga?... Hur länge har Ni föräldrar levt/bott i Sverige? Mamma:... Pappa:... Hur länge har barnet varit placerat i förskola/dagis?... Förskolans namn:...tfn:... Kontaktperson... 25

26 Bedömningsmall- språkformulär - föräldrar med annat modersmål Barnets namn:... Personnummer:... Tolkbehov Ja Nej Språk:... Besvarat av:... Datum:... Tolk : OBS!! utfall är markerat med fet stil 1.Talar barnet - Mycket Lite Inte alls 2. Förstår barnet vad Ni säger till henne/honom? Ja Nej 3. Hur många ord kan Ditt barn säga? 0 25 ord ord mer än 50 ord 4. Talar ditt barn i meningar, dvs sätter ihop minst två ord åt gången? Ja Nej 5. Förstår ni vad barnet säger? Ja Nej 6. Visar barnet intresse för att tala/kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 7. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga eller svälja mat? Ja Nej 8. Är ni oroliga för barnets tal- och språkutveckling? Ja Nej Övrigt: Vilket/vilka språk talas i hemmet?... Hur är barnets språkutveckling jämfört med syskon och andra jämnåriga?... Hur länge har Ni föräldrar levt/bott i Sverige? Mamma:... Pappa:... Hur länge har barnet varit placerat i förskola/dagis?... Förskolans namn:...tfn:... Kontaktperson. 26

27 Arbetsformulär 2½ år: A.Språkbedömning B. Observation av kommunikation och samspel Datum:... BVC:... Barnets namn:... personnr:... A. Språkbedömning 1. Talar barnet spontant? 2. Härmar barnet ko, hund eller bil ljud? 3. Har barnet 2-ordsatser, t ex titta vovve? Exempel: 4. Förstår barnet prepositionerna i och på, t ex lägg bilen i väskan? 5. Kan barnet peka ut den stora respektive den lilla bilen? 6. Kan barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv eller på dockan? 7. Förstår barnet följande uppmaning: ex. Sätt skeden i koppen/muggen och lägg dockan på väskan. 8. Skriv ner hur barnet säger ord och mening/fras: Docka Bil Mugg/kopp Sked Fat/tallrik Boll Väska Hund Ko Kanna 9. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren? Ja Nej B. Observation kontakt och kommunikation Joint Attention Ja Nej 1. Reagerar barnet på sitt namn? Vänder sig mot den som tilltalar barnet. 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka sedan på något en bit bort och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något (t ex. i en bok )? 5. Kan barnet samverka/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder? (t ex mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på) Övriga kommentarer om barnet/undersökningen A och B Åtgärd: Utfall A Remiss logoped och till hörselbedömning Utfall B Samråd BVC läkare för vidare remittering Utfall A och B Samråd BVC läkare för vidare remittering 27

28 Datum Till vårdnadshavare för.. Inbjudan till 3 års hälsobesök! Ert barn är nu 3år och vi inbjuder till en uppföljning av ditt barns språkutveckling och förmåga till kommunikation och samspel med föräldrar och andra. Syftet med besöket är att tillsammans med dig som föräldrar/vårdnadshavare bedöma barnets utveckling från t ex bedömning vid 2 ½-års besöket på BVC, och uppmärksamma eventuella behov av extra stöd och stimulans. Tid till BVC-sjuksköterska den.kl. Om tiden inte passar, vill vi att Du kontaktar oss så snart som möjligt. Jag träffas på telefon tel. tid. Ni kan förbereda er inför besöket genom att läsa avsnittet Hälsoundersökning vid 2,5-3 år i Detta är Ditt barns hälsobok. Språk- och kommunikationsundersökning sker enkelt med hjälp av samtal och lek. Vi bifogar ett frågeformulär som handlar om språk och kommunikation. Fyll i detta och ta med det till besöket. Skriv gärna ner frågor och funderingar som Du vill ta upp. 28

29 Frågeformulär till föräldrar vid 3 år Barnets Frågeformulär namn:... till föräldrar vid 3 års bedömningen Personnummer:... på BVC Besvarat av:... Datum:... Tacksam om ni besvara följande frågor inför besöket på BVC. 1. Hur många ord kan ditt barn säga? 0-25 ord ord fler än 50 ord 2. Talar ditt barn i meningar på minst 3 ord? Ja Nej 3. Upplevs barnet som mycket svårförståeligt för familjen, dvs. har ett outvecklat ljudsystem och dålig grammatik? Ja Nej 4. Använder barnet hellre gester/ kroppsspråk än tal? Ja Nej 5. Visar ditt barn intresse för att tala/ kommunicera med barn och vuxna? Ja Nej 6. Språklig förmåga är inte bara att prata utan också att förstå. Förstår ditt barn längre meningar/instruktioner, t ex Lägg dockan i sängen och sätt koppen på fatet? Ja Nej 7. Brukar barnet vilja lyssna på sagor tillsammans med dig? Ja Nej 8. Dreglar barnet mycket dvs blir våt på tröjan eller har problem med att tugga eller svälja mat? Ja Nej 9. Stammar ditt barn dvs repeterar ord/ljud många gånger? Ja Nej 10. Känner Du dig orolig för Ditt barns tal och språk? Ja Nej 29

30 Centrala Barnhälsovården Göteborg Arbetsformulär 3 år: A. Språkbedömning B. Observation av kommunikation och samspel Datum:... BVC:... Barnets namn:... personnr:... A. Språkbedömning Ja Nej 1. Talar barnet spontant? 2. Härmar barnet ko, hund eller bil ljud? 3. Har barnet 3-ordsatser? Ge exempel: 4. Förstår barnet prepositionerna i och på, t ex lägg bilen i väskan? 5. Kan barnet peka ut den stora respektive den lilla bilen? 6. Kan barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv eller på dockan? 7. Förstår barnet följande uppmaning: Sätt skeden i koppen/muggen och lägg dockan på väskan. 8. Skriv ner hur barnet säger t ex orden: Kanna Docka Säng Bil Mugg/kopp Sked Äta Fat/tallrik Boll Tåg Väska Hund Ko Dricka Sova Åka 9. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren? B. Observation av kommunikation och socialt samspel Ja Nej 1. Reagerar barnet på sitt namn? Vänder sig mot den som tilltalar barnet. 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets uppmärksamhet, peka sedan på något en bit bort och säg Titta! För Ja svar krävs att barnet tittar på det du pekar på, och inte enbart på t.ex. din hand. 4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något (t.ex. i en bok)? 5. Kan barnet samverka/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder? (t ex mata dockan, lägga dockan i sängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt om du tittar på) Övriga kommentarer om barnet/undersökningen A och B. Åtgärd: Utfall A Remiss logoped och till hörselbedömning Utfall B Samråd BVC läkare för vidare remittering Utfall A och B Samråd BVC läkare för vidare remittering 30

31 Barnhälsovården Remiss till Enheten för Barnlogopedi Folkungagatan Göteborg Logopedremiss v g bifoga arbets - och föräldraformulär. Utfall 2 ½ år Utfall 3 år Barnets namn..person-nummer: Adress. Vårdnadshavare... Tfn hem Tfn arbete Tfn mobil... BVC sjuksköterska.. BVC... BVC adress (Stämpel)... Behov av tolk (språk)... Tidigare hälsoövervakning/utveckling enligt BVC-journal Ja Nej Hörselnedsättning/upprepade otiter/otosalpingiter Ärftlighet för sen språkutveckling/läs- och skrivsvårigheter Tidigare problem med språkutveckling (vid 6, 10/12, 18 mån) Flerspråkighet familjen (f) omgivningen (o)... Övrig information t.ex. medicinsk fakta av betydelse:. Åtgärder/bedömning Remiss logoped och hörselprovning Remiss hörselprövning Remiss psykolog Remiss barnläkare Remiss annan instans... 31

32 Barnhälsovården Remissunderlag vid utfall i Autismscreening. Barnets namn:... Personnummer:... Adress:... Vårdnadshavare:... Telefon nr:... Mobil nr:... Familjens sociala situation; fullständig familj separerade föräldrar med gemensam vårdnad ensamstående förälder syskon, antal:... Modersmål i familjen; Förälder 1:... Förälder 2:... Ange övriga språk:... Behov av tolk ja nej Ja Nej Utfall språkscreening... Utfall M-CHAT... Positiv M-CHAT bekräftat vid sjuksköterskeintervju... Utfall i observation av barnet på BVC... Hörselundersökning utförd?... Om Ja, Resultat: Normalt ej normalt ange orsak... Om Nej, Remiss skickad, datum... Finns oro hos förälder för barnets utveckling?... Om Ja- anledning till oro (ev. rangordna)?

33 Hereditet Finns i familjen eller i nära släkten känd avvikelse; Ja Nej - språkutveckling? - koncentrationssvårigheter? - inlärningssvårigheter, läs-och skrivsvårigheter, behov av anpassad skolgång? - svårigheter inom autismspektrum? - annan utvecklingsavvikelse? - sjukdom hos förälder? Vid ja svar ge kort beskrivning om hereditet:... Sammanfattning från barnets tidiga utveckling Vid 2 månders kontrollen: Ja Nej Ögonkontakt; normal avvikande fixering av blick kontaktleende Språkutveckling Ja Nej Framkommit svårigheter vid tidigare observationer Om ja, ange vad... Ålder för första orden... Motorisk utveckling Ja Nej Följt normala milstolpar i fråga om motorisk utveckling? Om nej, beskriv... Övrigt Ja Nej Tillväxt/ uppfödning; Om avvikelse, beskriv... Sömnproblem? Oro för beteendeproblem? Medicinska problem av betydelse, beskriv:... Andra faktorer av betydelse (ex. i familjen missbruk, psykisk ohälsa):.... Förskola Ja Nej Fungerande verksamhet? Anges oro från personal? Särskilda stödinsatser? Om ja-svar ange vad... Sammanfattande bedömning: Planering: Remiss Enheten för Barn Neuropsykiatri (BNK) Remiss BUM Remiss BUP Remiss Enheten för Barnlogopedi Remiss Hörselundersökning Remiss till... Förälder avböjer insats. Kopia av detta dokument ska sparas i BVC journalen men inte överlämnas till SHV BVC-läkares namn:... 33