KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK
|
|
- Andreas Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMMUNIKATION, TAL OCH SPRÅK Vi föds med en förmåga och beredskap till kommunikation. Spädbarnet ger signaler som föräldern svarar på och dialogen utgår således från barnet till omgivningen. En trygg anknytning underlättar den icke-verbala och emotionellt intonande dialogen mellan förälder och barn som är en god förutsättning för att senare utveckla det talade språket. Vårt jag blir till i dialog med en annan. Tal- och språkbedömning Även om barn har en medfödd förmåga att kommunicera och att utveckla ett språk, krävs det både en viss grad av mognad och en språkligt stimulerande miljö, dvs andra barn och vuxna som talar med barnet för att språkutvecklingen ska komma igång och fortskrida. En normal tal- och språkutveckling förutsätter också att barnet inte har några skador som kan verka hämmande på utvecklingen. Under den språkliga mognadsprocessen passerar barnet olika stadier - joller, enstaka ord och flerordssatser. Barn utvecklas olika snabbt. Några talar så gott som rent vid treårsåldern, andra har kvar mycket av ofullständiga meningar och felaktigt uttal och några få kanske just har börjat prata vid samma ålder. Orsaker till försenad tal- och språkutveckling Vanligtvis kan man inte påvisa någon orsak till en sen språklig mognad. I några fall beror förseningen på: 1. Hörselnedsättning Hörseln måste därför alltid kontrolleras hos ett barn med sen talutveckling. 2. Allmän utvecklingsförsening 3. Stimulansfattig miljö Ofta finns det flera bidragande orsaker. Även känslomässigt utarmade barn kan få tal- och språkförseningar. 4. Vissa skador Drabbar språkcentra och talmotorik, t ex CP och gomspalt som kan förhindra en normal utveckling av tal och språk. 5. Två- eller flerspråkighet Exempelvis invandrarbarn och flyktingbarn. 6. Adoptivbarn 7. Neuropsykologiska störningar Såsom autism och andra kontaktstörningar. 1
2 BARN SOM BÖR AKTUALISERAS I PSYKOLOGHANDLEDNINGEN - utifrån samspel, kommunikation, begynnande tal och allmän utveckling 0-4 månader om barnet inte ger blickkontakt eller svarsleenden, aktualisera barnet även med barnläkarkonsult/bvc-läkare 4-12 månader aktualisera barnet/familjen i psykologhandledningen vid all avvikande utveckling var uppmärksam på samspelet/anknytningen mellan förälder och barn och notera i samband med Boeltestningen om det finns frågetecken (autismmisstanke?) aktualisera barn med stora regleringsproblem, t ex mat och sömn aktualisera barn som beskrivs som krävande och oförutsägbara i sina emotioner 18 månader de barn där föräldrarna uttrycker oro omkring barnets utveckling eller beteende ta särskilt upp de barn där du som BVC-sjuksköterska tycker att barnet faller utanför ramen, t ex saknar tal, leker inte tittut ta upp de barn/mödrar/fäder som du som BVC-sjuksköterska tar tillbaka för extra uppföljning 2 år Aktualisera för ev utvecklingsbedömning barn som inte förstår enkla uppmaningar barn som endast kan säga enstaka ord färre än tio Om föräldern inte önskar psykologkontakt (som i första hand är ett rådgivande samtal utifrån hur föräldern beskriver barnets utvecklingshistoria ) - ge tid för återbesök om några månader. Fråga om du får höra med förskolan hur barnet fungerar där (som en uppstart i ett motivationsarbete till ev senare psykologutredning). 2 ½ år barn som hellre använder gester än tal barn som är svåra att förstå även för föräldrarna (inte bara enstaka uttalsproblem) barn som bara använder ettordssatser barn som uppges ha ett eget språk barn som har oförklarliga utbrott barn som föräldrarna oroar sig över vad gäller deras beteende eller utveckling barn som du som BVC-sjuksköterska blir orolig för 2
3 Landstinget Västmanland nov 2011 Länshandboken BARN SOM KAN VARA AKTUELLA FÖR LOGOPEDKONTAKT Om ett barn uppvisar något av följande bör man undersöka barnets övriga utveckling extra noga och vid behov remittera till logoped. Vid 0-4 månader Föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt får på BB information och handledning av barnmorskor/sjuksköterskor med specialutbildning inom LKG-området. Vid stora problem eller andra frågeställningar kontaktas barnklinikens logoped. Vid 4-9 månader Om barnet har avvikande eller outvecklat joller. Vid månader Om barnet inte tuggar. Om det inte har stavelsejoller. Vid 18 månader Barn med läpp-, käk- och gomspalt remitteras från specialmottagningen i Uppsala direkt till logopedmottagningen i Västerås. Vid 2 år Om barnet inte förstår några uppmaningar. Om barnet dreglar ovanligt mycket. Om barnet talar mindre än 10 ord. Vid 2 ½ år Om barnet inte använder två-treordssatser. Om talet är nasalt. Om barnet hellre använder gester än tal. 3
4 KOMMUNIKATION, TAL- OCH SPRÅKSCREENING VID 3 ÅR I basprogrammet rekommenderas en bedömning av kommunikation, tal och språk hos barn vid 3 års ålder. I samarbete med logopedmottagningen vid C-las i Västerås utarbetades ett test som infördes 1992, Språktest för 3-åringar på BVC, den s k treårspåsen. Denna screening har delvis omarbetats under 2009/2010 och benämns Kommunikation, tal- och språkscreening vid 3 år. Språkscreeningen utförs av sjuksköterska i samband med barnets hälsobesök på BVC vid 3 års ålder. Screeningen kan göras vid 3 år plus minus tre månader. I kallelsen bifogas föräldrafrågor som ska diskuteras vid besöket. Besöket omfattar även en uppföljning av barnets utveckling, enligt BHV-journalen vid 2 ½-3 års ålder. Testpåsens innehåll: Kontaktskapande leksaker lastbil handdocka Testleksaker ko, hund, stor bil, liten bil, säng, tallrik, mugg, docka, boll, bok, röd kloss, blå kloss, gul kloss och grön kloss Färgkarta färgkartan innehåller röd, blå, gul samt grön färg Instruktioner till språktest Börja med språkscreeningen, titta därefter på och diskutera kring föräldrafrågorna. A. Testledaren plockar själv upp de kontaktskapande leksakerna: handdocka och lastbil. Om barnet är blygt - lek med leksakerna en kort stund. Plocka sedan undan sakerna, men behåll gärna handdockan att prata genom om detta underlättar barnets medverkan. Barnet får nu slumpmässigt plocka upp en sak i taget ur påsen och uppmanas att benämna dessa. Markera med + i vänstra spalten om barnet benämner och uttalar korrekt. I annat fall skriv vad barnet säger. Stryk under det ord som barnet använder om alternativ finns, t ex hund/vovve. Utebliven benämning markeras med -. Om barnet inte kan eller vill benämna något eller några av föremålen kan man möjligen få barnet att peka på sakerna, vilket markeras med + respektive - i högra spalten. Använd instruktionerna på arbetsbladet. 4
5 Om barnet fortfarande inte benämner leksakerna, gör ytterligare ett försök vid testets slut då barnet plockar ner leksakerna i påsen igen. OBS! När barnet plockat upp och benämnt dockan, peka på dockans fot och fråga vad det är. B. Instruera/fråga barnet enligt arbetsbladet. Markera med + respektive -. Vad gäller uppgifterna 1 till 5 spelar den inbördes ordningen ingen roll. Frågorna kan eventuellt ställas i samband med att leksakerna plockas upp från påsen. Frågan Hur låter? / Vad säger? i uppgift 1 till 3 kan, om barnet är väldigt blygt, ändras till Vem säger..? och man ser då om barnet åtminstone passivt kan lätena för de aktuella föremålen. Se till att ha hund, ko och bil inom räckhåll för barnet. Denna passiva testning kan inte göras förrän samtliga föremål är upplockade, eftersom barnet måste ha ett antal föremål att välja mellan. Uppgifterna 6 till 15 rekommenderas att utföras i angiven ordning. När du ska fråga barnet om uppgift 6 till 8 bör du plocka fram boll, tallrik, hund, mugg, bok och docka så att barnet har dessa föremål att välja mellan. Se till att föremålen är inom räckhåll för barnet. Dessa tre uppgifter är ologiska, dvs föremålen man ska använda hör egentligen inte ihop. Avsikten med detta är att barnet då måste förstå instruktionen för att göra rätt. Uppgift 9 inleds med att testledaren pekar ut dockans hand och säger: Titta, här är dockans hand. Detta för att leda in barnet på rätt spår. Det spelar sedan ingen roll om barnet pekar på dockans mage eller sin egen. I uppgift 12 kan näsa ersättas med fot eller hand om barnet är blygt. Uppgift 13 inleds med att testledaren visar barnet att den gröna klossen och den gröna rutan på färgkartan har samma färg. Ge sedan barnet en kloss i taget och fråga enligt protokollet. Efter uppgift 15 ombeds barnet att lägga ner övriga leksaker i påsen. Vid annat hemspråk än svenska skall barnet testas med hjälp av tolk. Vid testningen kan korten med skrivna instruktioner användas. Testledaren bör då vara tyst och i stället hålla fram korten ett och ett till tolken som ställer frågorna till barnet. Detta för att veta att det är hemspråket, och inte svenskan, man testar. C. Åtta punkter som testledaren ska iaktta under testets gång. Ifylles efter avslutad testning. 5
6 KOMMUNIKATION, TAL- OCH SPRÅKSCREENING VID 3 ÅR (arbetsblad) Datum BVC Undersökare Barnets namn Personnummer Barnets adress Mor Adress Tfn/mobil Far Adress Tfn/mobil Vårdnadshavare Ja Nej Vårdnadshavare Ja Nej Barnet/familjen har tolkbehov: Ja, språk Nej A. Ordförråd och uttal Skriv hur barnet säger Vid behov, fråga barnet: var är (= aktivt) eller peka på (= passivt) ko hund/vovve. bil säng. tallrik/fat (ordförråd).. mugg/kopp.. docka.. fot boll.. bok.. kloss B. Begrepp, ordförråd och språkförståelse Hur låter eller vad säger? (aktivt) Vem säger? eller vad låter? (passivt) 1) hunden Voff/vov 2) kon Mu 3) bilen Brum/tut ja nej ja nej 4) Peka på den stora bilen 9) Peka på magen 5) Peka på den lilla bilen 10) Peka på din näsa 6) Lägg bollen på tallriken 11) Peka på dockans näsa 7) Lägg hunden i muggen 12) Peka på min näsa... 8) Lägg boken under dockan 13) Var ska den här ligga? (gul)..., (röd)...., (blå) ) Var är den blåa klossen?.., (röda). (gula). (gröna). 15) Kan du lägga ner alla djuren i påsen?.. 6
7 C. Undersökarens noteringar (arbetsblad) Ja Nej 1. Har barnet treordssatser? 2. Talar barnet spontant? 3. Ger barnet ögonkontakt med undersökaren? 4. Ger barnet ögonkontakt med föräldern? 5. Stammar barnet? 6. Barnet medverkar vid undersökning: - hela tiden - tinar upp efter en stund - måste lirka hela tiden - tröttnar - totalvägran 7. Skriv gärna ett exempel på en mening som barnet säger : Beskrivning av barnet/undersökningen (t ex blyg, långsam, splittrad) 9. Eventuellt andra iakttagelser av talet (t ex monotont tal).. Övrigt. D. Tidigare hälsoövervakning/utveckling Ja Nej - Hörselnedsättning/upprepade otiter/otosalpingiter - Ärftlighet för sen språkutveckling/läs- och skrivsvårigheter - Tidigare problem med kommunikation/språkutveckling (vid 8, 12 o. 18 mån) Om ja, beskriv... - Flerspråkighet - Språk i familjen (f) /omgivningen (o) Övrigt. E. Åtgärd Remiss logoped. Remiss psykolog Remiss Hörcentralen. 7 Remiss barnläkare Avböjer remiss, till vem?...
8 FRÅGEFORMULÄR TILL FÖRÄLDRARNA DÅ BARNET ÄR 3 ÅR Barnets namn Personnummer Besvarat av Datum 1. Hur många ord kan barnet säga 0-25 ord... (orden behöver inte uttalas rätt, men ord du ska kunna förstå vad barnet menar)? mer än 50 ord Talar barnet i meningar på minst tre ord? 3. Är barnets tal svårt att förstå för familjen? 4. Är barnets tal svårt att förstå för den som inte känner barnet? 5. Anstränger sig barnet för att man ska förstå vad det säger? 6. Förstår barnet längre meningar, t ex Lägg dockan i sängen och sätt koppen på fatet? 7. Upprepar barnet ord, stavelser eller ljud, eller fastnar i talet på annat sätt? 8. Behöver du ofta påkalla barnets uppmärksamhet för att få barnet att lyssna? 9. Brukar barnet vilja lyssna på sagor tillsammans med dig? 10. Har barnet problem med att tugga eller svälja? 11. Dreglar barnet? 12. Är du orolig för ditt barns tal och språk? 13. Är det något annat kring barnet du vill prata om/undrar över? Ja Nej
9 REMISS TILL LOGOPED SKA SKICKAS: A. Ordförråd och uttal bedöms Om barnet har fler än ett fel vid benämning av sakerna (ordförråd). Undantagsvis, t ex om barnet är extremt blygt men testledaren förstår att barnet egentligen vet vad sakerna heter, kan det accepteras att barnet klarar att peka på rätt föremål (reservation för uttalet - se nästa punkt). Om barnet har fler än två uttalsfel (uttal). Observera att ett ord kan innehålla fler än ett fel. T ex om fot uttalas som sok betraktas det som två fel. Tallrik/fat räknas inte med i bedömning av uttal, men är viktigt vid bedömning av ordförråd. Läspande uttal av /s/ räknas inte som fel. eller B. Begrepp, ordförråd och språkförståelse bedöms Om barnet har fler än ett fel på uppgifterna i del B. I uppgift 1, 2 och 3 får barnet poäng oavsett om det självt sagt lätet eller om det bara pekat. Naturligtvis är det att föredra att barnet producerat lätet självt. Uppgift 13 och 14 räknas som fel även om endast en del i respektive uppgift är felbesvarad. Omvänt gäller att om samtliga delar i respektive uppgift är felbesvarade räknas det fortfarande bara som ett fel. eller C. Undersökarens noteringar Om barnet inte talar i meningar med tre ord eller fler (ordföljd och ordböjningar behöver inte vara korrekta). Enligt punkt 1. Om barnet stammar. Enligt punkt 5. Övriga punkter under C föranleder i sig inte remiss till logoped, men är viktiga övergripande iakttagelser när det gäller barnets kommunikation. Då tveksamhet om barnets förmåga föreligger (pga blygsel, koncentrationssvårigheter eller dylikt) rekommenderar vi att ni träffar barnet vid ytterligare ett tillfälle inom snar framtid. 9
10 Landstinget Västmanland nov 2011 Länshandboken REMISSKRITERIER till logoped i enlighet med föräldrafrågorna Barnet använder 0-25 ord eller ord aktivt Barnet sätter inte ihop meningar med minst tre ord Barnet är svårförståeligt för familjen Barnet tar om ord, stavelser eller ljud, eller fastnar i talet på annat sätt Barnet har svårt att förstå längre meningar (se exemplet) Föräldraoro (enligt frågorna: 1, 2, 3, 6, 7 och 12) Viktigt att hörseln kontrolleras i samband med logopedremiss. Bokning av hörselkontroll kan inte göras av Logopedmottagningen. Vid dregling, nasalitet, tugg- och sväljsvårigheter ska barnet aktualiseras hos läkare på BVC. AKTUALISERA i psykologhandledningen de barn: som faller ut på språkscreeningen där du föreslagit föräldrarna samtidig remiss till psykolog som vid screeningen visar upp ett avvikande beteende är högt och lågt som inte samverkar och som tas tillbaka för nytt försök som har täta eller återkommande utbrott hemma och/eller på förskolan som beskrivs som hyperaktiva som vid undersökningen är passiva som söker/får negativ bekräftelse p g a sitt beteende som uppträder påfallande distanslöst som är impulsstyrda som har uppmärksamhetsproblem och koncentrationsproblem som undviker ögonkontakt med föräldern (och med BVC-sjuksköterska ) som hellre använder gester än tal Notera under övrigt i Undersökarens noteringar de avvikande beteendena som visats enligt ovan eller som föräldrarna spontant berättar om. REMISS till psykolog ska skickas: Vid påfallande bristande ögonkontakt i kombination med avskärmningsbeteende även om språket är åldersadekvat. Vid obegripligt tal (barnet har ett eget språk eller barnet låter som om det talar men det finns inte urskiljbara ord) samtidig remiss. 10
11 REMISSKRITERIER till psykolog i enlighet med föräldrafrågorna Om barnet har mindre än 50 ord - samtidig remiss (samtidig remiss till logoped + psykolog) Om barnet är svårförståeligt för familjen - samtidig remiss Om barnet inte förstår längre meningar - samtidig remiss Om föräldrarna känner sig oroliga för barnets tal i kombination med annan oro över barnets allmänna utveckling samtidig remiss. (enligt frågorna: 1, 3, 6 och 12) Om det är stor diskrepans mellan vad föräldrarna beskriver och hur utfallet i screeningen blir, föreslå rådgivande samtal hos psykologen (eventuellt först efter ett nytt försök till screening). Samtidig remiss Logoped- och psykologbedömning utgör ett pussel tillsammans. Om såväl psykolog som logoped konsulteras när man noterar att barnets språkutveckling är försenad eller avvikande kan man göra en tidsvinst på upp till ett år. I barnhälsovårdens uppdrag ingår att erbjuda en bra vård och gott omhändertagande av barn i riskzonen så tidigt som möjligt, och därför måste remiss till psykolog vara lika självklart som remiss till logoped. För att underlätta samtalet med föräldrarna kan följande fyra punkter användas: Berätta om att remiss till psykolog samtidigt som barnet remitteras till logoped är rutin på BVC vid undersökning av barnets kommunikation och språk vid 3 år. Fråga inte föräldrarna om de vill att psykologremiss ska skickas utan informera om rutinerna. I slutändan är det naturligtvis föräldrarnas beslut om remiss ska skickas eller inte. Informera också om att logoped- och psykologbedömning kompletterar varandra och leder till en helhetsbild som underlättar bedömning och beslut om fortsatta behandlingsinsatser. Och bäst av allt. man vinner tid om remisserna skickas samtidigt. DOKUMENTATION Dokumentera i BHV-journalen under Uppföljning av utveckling 2 ½ -3 år. Om screeningen är utan anmärkning sätt + i de rutor om utveckling som finns under rubriken 2 ½ - 3 år och i rutan för Språk skriv/klicka i 0. Vid behov kan kommentar skrivas - i datajournal skrivs den i kommentarsrutan och i pappersjournal i löptext. Arbetsbladet kan därefter kasseras. Vid avvikelse dokumentera i arbetsbladet under dokument och fyll i föräldrafrågorna enligt föräldrarnas svar (= dokument som sparas). I pappersjournalen sparas arbetsblad och föräldrafrågor. I samband med remiss till logoped bifogas kopia på arbetsblad och föräldrafrågor. 11
12 Vid 4 år Följ upp talet från 3-årsbesöket. Vid behov görs ny kontroll av talet (t ex nyinflyttad, uteblivet besök vid 3 år), använd Taltest enligt Thelander & Kvarnevik. Barn som är svåra att förstå, har mycket dåligt ordförråd eller har svårt att ta/förstå instruktioner bör bedömas av läkare. Hörselundersökning och remiss till logoped liksom en bedömning av barnets allmänna utveckling är då aktuellt. Aktualisera i psykologhandledning. Vid 5-5 ½ år Ifall barnet har en bristfällig meningsbyggnad, torftigt språk eller ljudmässiga brister (förutom läspning, r-, tje- och sje-ljud), bör barnet bedömas av logoped, läkare eller psykolog. Oroliga föräldrar När föräldrarna är oroliga för barnets språk, röst eller tal bör barnet alltid remitteras till logoped oavsett barnets ålder! STAMNING Stamning är ett nyckfullt och opålitligt handikapp till skillnad från de flesta andra. Ibland stammar man, ibland inte, och man kan bara delvis förutsäga hur det kommer att gå i en viss situation. Detta gör problemet extra svårt att hantera. Det är viktigt att slå fast att det inte finns något som helst samband mellan mängden hörbar stamning och upplevelsen av problemets svårighetsgrad. Man kan ha mycket hörbar stamning men inte så stora problem, andra har lite stamning men tycker att problemet är väldigt stort och allt däremellan. Det är viktigt att inte missa den senare av dessa grupper. Det är normalt att barn inte pratar helt flytande, men om man hör att barnet vet vad det ska säga men inte kan få fram det, så är det stamning. En tidig bedömning är viktig! Obehandlad stamning med negativt förhållningssätt i barnets miljö kan göra att barnet utvecklar psykiska och sociala reaktioner. Det är av allra största betydelse att logoped får tidiga remisser för bedömning och i första hand indirekt terapi i form av föräldrasamtal när barn stammar. Stamning i låga åldrar är ofta lättpåverkad. Ett allvarligt varningstecken vid stamning är föräldraoro. Barnet känner den i luften och spänner sig för att prata bättre än det just då är moget för. Låt aldrig föräldrarna gå hem med orden stamning kanske växer bort, säg åt ditt barn att prata långsamt, ta det lugnt eller dylikt. Skriv remiss med en gång till logopedmottagningen. Se remisskriterier nedan. 12
13 En del föräldrar säger det är inte stamning, det är omtagningar eller upphakningar. Logopeden gör ingen skillnad på det vad gäller terminologin. Stamning är stamning och den kan bestå av omtagningar, förlängningar, blockeringar etc. Det går inte att se på graden av stamning eller stamningsproblem om just det här barnet kommer att behålla sin stamning eller inte. Viktigt: Det är aldrig föräldrarnas fel att barnet stammar. REMISSKRITERIER till logoped vid misstänkt stamning 1. Kamp och muskelspänning i samband med avbrotten i talet. 2. Barnet är generat och kanske till och med undviker ord och/eller talsituationer. 3. Föräldrarna är oroliga och/eller har mindre lämpliga attityder och beteenden i samband med barnets stamning. Minst ett av dessa kriterier är skäl för remiss till logoped. 13
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merAvslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder
Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merTalscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merStamning. hos förskolebarn
Stamning hos förskolebarn 1 Innehåll: Vad är stamning?... 3 Orsaker... 4 Hur vanligt är stamning?... 5 Prognos... 5 Kommunikation... 6 Behandling av stamning... 8 Vad kan du göra?... 9 Förälder... 10 Förskollärare...
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merRutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening
1 Centrala Barnhälsovården 2012-10-04 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R.
Läs merLösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år
Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merSandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från
Läs merInledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013 Vad du vill att andra ska göra mot dig, ska du göra mot dem. Vision Lyckorna ska vara
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013
SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merMåns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.
Måns handlingsplan Lämning Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan. Ge barnet och föräldern en bra start på dagen. Föräldrarna ska känna sig trygga med att lämna sina barn
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merSpråkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs merRemissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs mer52101 Utforska siffror
52101 Utforska siffror Innehåll: 1 uppsättning brickor, numrerade från 1 till 24 1 uppsättning räknebrickor 1 uppsättning med 30 stora siffror plastdjur 4 blanka brickor en låda med lock kopieringsbara
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merLikabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola
Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola Reviderad 2009-05-08 Innehåll 1. Inledning 1.1 Så säger lagen 1.2 Definitioner 1.3 Lägesbeskrivning 1.4 Målbeskrivning 1.5 Förebyggande arbete skola 1.6
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merHjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk Guide för föräldrar och vårdnadshavare Ditt barns hörapparater förstärker ljuden i omgivningen. Syftet med ditt barns hörapparater är att säkerställa en konsekvent
Läs merMera ORD! Handledning. till 15 spel med 41varianter ISBN: 978-91-7762-977-1
C Mera ORD! Handledning till 15 spel med 41varianter ISBN: 978-91-7762-977-1 2012 Nina Melin och SICA Läromedel Tel. 08-93 10 10 Fax. 08-724 60 50 info@smartkids.se www.sica.se Mera ORD! och läroplanerna.
Läs merFörskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merBulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Läs merBermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008
Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För Nordingrå Förskola Reviderad september 2014 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är.
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merRäkna med Rutiga Familjen
Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06
Läs merVerksamhetens innehåll
Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merMotiverande samtal MI
Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se
Läs merFam. måltidsrytm. Vardagsmat/helgmat Äta själv. Övergång till vanlig mat. Måltidsordn. Xtra fett, sockerprat
0-7 dagar 1-4 veckor 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån 18 mån 2½ - 3 år 4 4½ år 5-6 år Uppfödning Amning-tillägg. Sår Smärta i brösten. Uppföljning av amning. Magknip, Kräkningar, D-vit. amning, uppfödning
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merSkärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:41 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Polaris förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Polaris
Läs merPEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merVi kan barn och förstår föräldrar
Vi kan barn och förstår föräldrar Du är expert på ditt barn Vi är specialister på barns hälsa Att bli förälder är en stor och omvälvande upplevelse. Ditt barn behöver dig, vill vara nära dig och litar
Läs merInteraktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Läs merBemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Läs merLäsåret 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola.
Läsåret 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merB = Bokad tid. T = Tillfälligt bokad tid. L = Ledig tid. X = Spärrad tid
3 Elev När eleven har loggat in får eleven upp denna bild, ett schema över sin lärares körtider och en gul meny som visas högst upp. Här nedan, under funktionsbeskrivning, kommer alla funktioner som eleven
Läs merLathund för dokumentation i Treserva
RUTIN 1(12) 2015-08-03 VON 2015/12, nr 2015.504 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Lathund för dokumentation i
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling
1 ANNEBERGS REKTORSOMRÅDE Förskolorna i Annebergs RO Trasten Filuren Tomtestugan Änglamark Flisby förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Vision Vi vill lägga grundplåten för att få
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merUppföljning Attendo familjerådgivning
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-04 SN-2012/1093.183 1 (3) HANDLÄGGARE Hellman, Therese 08-535 378 80 therese.hellman@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merMotivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merPlan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan. Förskolan Blåklinten Norrtälje Västra förskoleområde
Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Förskolan Blåklinten Norrtälje Västra förskoleområde 2016 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING BLÅKLINTEN 2016 Vision Ingen form av kränkning eller diskriminering
Läs merFörskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs mer