Pedagogisk Basutredning

Transkript

1 Pedagogisk Basutredning Servicematerial Förskola/Förskoleklass Januari 2009

2 2

3 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens styrkor/resurser och svårigheter/utvecklingsområden. Materialet kan också användas för att utveckla arbetet inom förskolan/skolan. Pedagogisk basutredning används, när barnet/eleven avviker från den åldersadekvata utvecklingen. Den kan initieras av personal i samverkan tillsammans med specialpedagog alt vid en elevvårdskonferens. Rektor ska informeras och beslutet dokumenteras i åtgärdsprogram. Hela eller delar av materialet kan användas. Materialet kan också användas för att utveckla arbetet inom förskola/skola. Materialet kan också bilda underlag för fortsatt arbete inom vår förvaltning, t.ex. vid skolpsykologbedömning, vid övergång till särskolan eller för remiss till annan förvaltning, t.ex. till BUP, logoped. Pedagogiska basutredningen utgör då en del av underlaget till mottagande enhet. Pedagogiska basutredningen presenteras i tre separata delar: Förskola/Förskoleklass Grundskola Gymnasiet Materialet innehåller servicematerial för kartläggning: Samtal med barn/elev Pedagogiska observationer i barnets/elevens vardag Elevens läs-, skriv- och matematiska utveckling Ett gemensamt formulär för Rapport av pedagogisk basutredning. Den används av alla. På rektors uppdrag ansvarar specialpedagog/speciallärare alternativt annan utsedd person för kartläggningen i samverkan med berörd personal, kartläggning på olika nivåer av läs-, skriv- och matematikutveckling, summering och analys av materialet att rapporten formuleras enligt fastställda former Den pedagogiska basutredningen bör max vara 1 år gammal. En äldre utredning kan användas, men bör uppdateras. All personal bör känna till servicematerialet och arbetsgången för pedagogisk basutredning. Information till personalgrupper och regelbunden utbildning för specialpedagogisk personal erbjuds. Rektor påkallar behovet hos Barn- och Elevhäl- 3

4 sans specialpedagoger för förskola och skola. Utbildning sker i samverkan med linjerepresentanterna i nätverksgruppen. Den pedagogiska basutredningen utformades första gången år 2003 av en arbetsgrupp, revideras år 2008 av den specialpedagogiska nätverksgruppen. Materialet bör utvecklas kontinuerligt och nästa tillfälle bör förslagsvis vara under år Nätverksgruppen specialpedagogisk personal ansvarar för revidering. Visby Nätverksgruppen specialpedagogisk personal Åse Liljeroth-Carlsson specialpedagog skolan samordnare i nätverksgruppen Gun Järlö specialpedagog förskolan samordnare i nätverksgruppen Barn- och Elevhälsan Barn-och utbildningsförvaltningen Gotlands kommun 4

5 Innehållsförteckning Information Kartläggning och observation Observation i förskola och förskoleklass Områden för pedagogiska observationer... 9 Pedagogiska observationer Matris för observation...11 Frågor till de äldre barnen Re ektera fundera förändra Samtalsunderlag Spåklig utveckling TRAS, Språklig medvetenhet, 6-års screening samt LUS...16 Rapport Rapport av pedagogiska basutredning...17 Kontaktuppgifter Bakgrund Sammanställning av pedagogisk basutredning...19 Sammanfattning och Analys

6 Observation i förskola och förskoleklass Barnets namn:... Ansvarig personal:... Har kollat synen den... Har kollat hörseln den... Har rör i öronen Ja Nej Kontaktbeteende... Tar barnet kontakt med andra barn... ofta sällan aldrig Tar barnen kontakt med personalen... ofta sällan aldrig Kan barnet acceptera ett nej... Vad händer om barnet inte kan acceptera ett nej?... Hur visar barnet när det är glad?... Hur visar barnet att det är ledsen?... Vågar barnet tala och utrycka sig enskilt.. grupp?.. Kan barnet lyssna på och acceptera andras åsikter?... Hur fungerar lämningen? Med gråt och skrik. Vinkande till föräldern? Inte alls?.. Hur fungerar hämtningen? Springa till mötes? Bryr sig inte? Följer motvilligt? Skriker och är arg? Egna observationer..... Leken Oftast förekommande lek är ensamlek bredvidlek samlek observerar andras lek. Ger ofta förslag på aktiviteter till kamraterna Ja Nej Avvaktar oftast aktivitetsförslag från kamraterna Ja Nej Vid lärarledd aktivitet deltar barnet passivt aktivt hela tiden största delen av tiden ej alls går undan genom att störa Följer ofta givna individuella instruktioner Ja Nej Följer ofta givna kollektiva instruktioner Ja Nej 6

7 Avslutar påbörjade aktiviteter Alltid oftast ibland sällan aldrig. Kan välja Ja Nej Egna observationer..... Motorisk utveckling Klarar att stå på ett ben i ca. 10 sekunder. Ja Nej Klarar att hoppa växelhopp Ja Nej Kan imitera rörelser Ja Nej Kan fånga boll Ja Nej Kan klä på sig Ja Nej Kan klä av sig Ja Nej Kan känna igen sitt namn Ja Nej Kan skriva sitt namn. Ja Nej Ritar huvudfoting Ja Nej Ritar gubbar med kläder Ja Nej Kan följa väg med penna utan att komma utanför Ja Nej Kan kopiera enkla gurer som cirklar, kryss och kvadrat. Ja Nej Kan trä pärlor på en tråd Ja Nej Egna observationer..... Språklig utveckling Talar så att utomstående förstår Ja Nej Talar så att andra barn och personal förstår Ja Nej Använder tvåordssatser Ja Nej Använder erordsmeningar Ja Nej Förmåga att lyssna till böcker och händelsebild Ja Nej 7

8 Lyssna och återge instruktion i grupp. Ja Nej Finns intresse för rim och ramsor Ja Nej Har någon av föräldrarna invandrarbakgrund Ja Nej Egna observationer..... Begreppsutveckling Kan namnge grundfärgerna Ja Nej Kan skilja på grundfärgerna Ja Nej Kan rangordna föremål från störst/ minst Ja Nej Kan ange vilket av er föremål som är störst resp. minst Ja Nej Kan peka ut vilka av två föremål som har samma form. (lika-olika) Ja Nej Kan peka ut formerna fyrkant, triangel, cirkel och rektangel. Ja Nej Kan skilja på höger och vänster Ja Nej Kan ange positionen först, sist, mitten i verkligheten Ja Nej på bild Ja Nej Kan ange positionen högst upp, längst ned i verkligheten Ja Nej på bild Ja Nej Kan ange positionen framför/bakom i verkligheten Ja Nej på bild Ja Nej Kan ange positioner över, under, på i verkligheten Ja Nej på bild Ja Nej Kan härföra ord till kategorier i verkligheten Ja Nej ( växter, djur, mat, insekter) på bild Ja Nej Kan ordna bilder i en bildserie i korrekt sekvens Ja Nej Kan ramsräkna Ja Nej Kan räkna föremål

9 Allmän information Kan sitt förnamn och efternamn Ja Nej adress Ja Nej telefonnummer Ja Nej ålder Ja Nej ev. ålder på syskon Ja Nej veckodagar Ja Nej månadernas namn Ja Nej namnen på barnen och personalen i gruppen Ja Nej Egna observationer..... Områden för pedagogiska observationer 1. Lekförmåga Fantasilekar Rolltagning i lek Imitation (härma) Börja och avsluta en lek Uthållighet i lek 2. Språket Använda TRAS och LUS 3. Hur fungerar återkommande aktiviteter Toalettbesök På/Avklädning Lämning Samling Maten Vilan-sagostunden 4. Hur fungerar gruppaktiviteter i : Stor grupp Liten grupp Styrd aktivitet Fri lek 6. Kognitiv utvecklingsnivå Stämmer barnets utveckling överens med dess biologiska ålder 7. Självbild Barnets uppfattning om sig själv och sin kompetens 8. Förmågan att ta instruktioner: I stor grupp I liten grupp En till en 7. Beteende i grupp: Kan vänta på sin tur Kan arbeta självständigt Kan samarbeta Kan följa klara regler Är impulsstyrd 5. Motoriken Fin motorik Grov motorik 9

10 Pedagogiska observationer Genom att se, re ektera och analysera får vi insikter och förståelse. Utifrån detta kan vi agera och handla. För att kunna hjälpa behöver vi observera barnet/eleven i sin miljö. Vi måste registrera, lyssna och göra pedagogiska observationer och ställa oss frågor som: Vad ser vi? Vad hör vi? Vad står det för? Vad gör vi? Hur gör vi? Varför? Vi är i behov av kunskap om miljön runt eleven samt elevens samspel i skolvardagen. Genom pedagogiska observationer får vi svar på frågor som: När uppstår situationen? Var? Hur börjar och slutar den? Hur lång tid pågår den? Hur ofta återkommer den? Med vem? Vilka är inblandade? Vad händer? Vad är orsaken? Pedagogiska observationer används för att få konkret information inom olika områden. Utifrån observationer gör arbetslaget en sammanställning som ligger till grund för åtgärder på olika nivåer. Observationerna görs under en period, en till två veckor, vid olika tillfällen. Dokumentationen av observationerna kan göras på olika sätt. Se bifogade förslag. Se vidare: Birgitta Andersson: Vägledning ISBN X 10

11 Matris för observation i förskolan Namn:... Aktivitet Vecka: Datum: Vecka: Datum: Vecka: Datum: 11

12 Exempel på frågor till de äldre barnen 1. När jag tänker på att vara på förskolan känner jag mig: Mycket glad Glad Inget Lite arg Mycket arg 2. På förskolan brukar jag leka: Med många kamrater Med några kamrater Med en kamrat Inte med någon Helst leker jag med:... Vad leker ni?.. 3. När jag tänker på fröknarna på förskolan känner jag mig: mycket glad glad inget lite arg mycket arg 4. När jag tänker på mina kamrater på förskolan känner jag mig: Mycket glad Glad Inget Lite arg Mycket arg 12

13 5. Det lärarna lär ut på förskolan brukar vara: Jättesvårt Svårt Lätt Jättelätt 6. På förskolan lär jag mig: Nästan inget Bara lite Ganska mycket Jättemycket Mest lär jag mig: 7. Maten på förskolan tycker jag är: Mycket god God Inte så mycket min smak Inte alls min smak Vilken mat är godast på förskolan? 8. På förskolan bråkar barnen Inte alls Lite grann Mycket Jättemycket 13

14 9. På förskolan hjälper vi barn varandra och tröstar den som är ledsen: Aldrig Ibland Ofta Hela tiden 10. Inne leker jag mest. 11. Ute leker jag mest Vem vill du/vill du inte leka med? Är det någon du är rädd för på förskolan? Är det något du inte tycker om på förskolan?. 16. Är det något som du skulle vilja ha hjälp med på förskolan? 17. Vem bestämmer vad du skall göra på förskolan? Jag är bra på. 19. Jag skulle vilja öva mer på 20. Jag tyckte det är/var roligt när vi. och skulle vilja göra det oftare/igen Ställ gärna följdfrågor!!! Barnets namn. Datum. Copyright Nils-Erik Tedgård NET 14

15 Re ektera fundera förändra. 1. Beskriv situationen där det problematiska beteendet uppstår Beskriv barnets beteende. Vad gör barnet? Hur reagerar du som förälder/vuxen? Vad gör barnet efteråt? Hur blir situationen till slut? Hur ofta uppstår dessa problem? Finns det någon situation där beteendet inte uppstår? Hur reagerar ni som föräldrar/vuxna när barnet inte har ett problematiskt beteende?

16 Språklig utveckling TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) Är ett obervationsmaterial för språk och språkutveckling hos barn mellan 2-5 år. Personalen i förskolan gör fortlöpande observationer av alla barn inom följande områden: Samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och meningsbyggnad. Språklig medvetenhet Att vara språkligt medveten är att vara medveten om språkljuden, ord och hur de kan förändras, hur satser byggs upp och satsernas betydelse. Talpedagogerna erbjuder förskoleklasserna en screening i två delar. Den första görs på höstterminen och den andra under våren. Läraren/Talpedagogen lyssnar på varje barn enskilt. Höstens screening består av rim, syntes, segment och första ljudet. Under våren är det första ljudet, räkna ljud och skriv själv. 6-årssceening Skolförberedande samverkan kring 6-åringar mellan BVC, Skolhälsovård, föräldrar, lärare i förskoleklass och skola. Syfte: Att i samverkan identi era de barn med sjukdomar, funktionsnedsättningar, utvecklingsavvikelser eller andra svårigheter, som kan behöva särskilda stödinsatser före, eller i anslutning till skolstart. Förskolläraren erbjuds arbetsmaterial för individuell bedömning av samtliga barns utveckling och färdigheter. Materialet beställs från handläggare vid Barn- och Elevhälsan. Se vidare info i Elevvårdspärmen. LUS - förskoleklass LUS är en förkortning och står för LäsUtvecklingsSchema. LUS är ett verktyg som hjälper förskole-, grundskole- och gymnasielärare att hålla reda på och följa elever i deras läsutveckling. Syftet Syftet med LUS är att läraren ska ha koll på var i sin utveckling en elev be nner sig, så att all undervisning och all pedagogisk verksamhet kan utgå från vår gruppen be nner sig. 16

17 RAPPORT AV PEDAGOGISK BASUTREDNING FÖRSKOLA /FÖRSKOLEKLASS Barnets namn:... Personnr:... Förskola/Förskoleklass:... Den pedagogiska basutredningen genomförd under perioden / - / och presenterad för vårdnadshavare och elevhälsoteamet den /. Vårdnadshavare: Namn:... Tel:... Namn:... Tel:... Underskrift Tagit del av den pedagogiska basutredningen Datum: vårdnadshavare vårdnadshavare Ansvarig personal:... Tel:... Mail:... Specialpedagog/-lärare:... Tel:... Mail:... Rektor:... Tel:... Mail:... 17

18 Syfte:... Frågeställning:... Bakgrund:... Tidigare förskoleverksamhet (förskola/dagbarnvårdare), tidpunkt för start i förskolan: 18

19 SAMMANSTÄLLNING AV PEDAGOGISK BASUTREDNING Förskola/Förskoleklass Del 1: Nuläge 1. Berätta kort om barnets hela dag: 2. Barnets starka sidor: 3. Barnets behov/utvecklingsområden: 4. Pedagogiska insatser - vad har gjorts, vad har fungerat, vad har inte fungerat: Del 2 Språklig förmåga: Se TRAS, Språklig medvetenhet, 6-års screeningen och LUS 19

20 Del 3: Arbetssätt och lärande 1. Hur lär sig barnet bäst? Del 4: Barnets förmågor 1. I det sociala samspelet med vuxna och barn, kamrater och barn 2. Att förstå konsekvenserna av sitt handlande 3. Att känna trygghet ängslig/stressade/klarar motgångar och vid vilka situationer 4. Hur fungerar perceptionen mottagning, sortering och tolkning av sinnesintryck? a. hörsel 20

21 b. syn tolka bilder, avståndsbedömning c. känsel- beröring, kroppsuppfattning d. lukt/smak t.ex. matsituationen 5. Att koncentrera sig och hålla uppmärksamheten 6. Samspel enskilt och i grupp 7. Lekförmåga - igångsättning, genomförande, avslutning 8. Barnets/elevens förmåga att ta emot instruktion/information enskilt/i grupp i era led och hålla den kvar. 21

22 9. Minnesförmåga, långtidsminnet och arbetsminnet 10. Motivation när är barnet/eleven motiverad 11. Finmotorik t.ex. knyta, knäppa, hålla i pennan 12. Grovmotorik t.ex. gå, springa, hålla balansen, cykla Del 5: Självskattning 1. Självbild, självförtroende t.ex. med hjälp av Umesols mtrl Självbild, intervju. 22

23 Del 6: Övrigt 1. Övrig värdefull information, t ex sömn, kost, fritid. 23

24 SAMMANFATTNING OCH ANALYS Nuläge Språklig utveckling Arbetssätt och lärande Barnets förmågor Självskattning Övrigt Sammanfattning: Analys/Slutsats: Samordnare för den pedagogiska basutredningen underskrift Namn:... Skola:... Mail:... Tel:... 24