Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?"

Transkript

1 Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober /08/2007 1

2 Min vidareutveckling av en språkmodell (Bloom & Lahey 1978) Skriftspråk Språklig medvetenhet Form: fonologi, grammatik Innehåll: symbolförståelse, begrepp, ord Funktion: turtagning, ömsesidighet 21/08/2007 2

3 Varför utreda språk- och kommunikationsproblem? föranleder oro hos föräldrar ofta också andra beteendeproblem riskfaktor för skolproblem riskfaktor för sociala problem 21/08/2007 3

4 Varför tidig utredning? Den intellektuella (kognitiva) tankeprocessen stimuleras av språket Mellan 1 1/2 år och 4 1/2 år utvecklas språket mest för de flesta - naturligare att då hjälpa de som är sena på traven Att göra sig förstådd och att förstå är viktigt för att må bra och utvecklas 21/08/2007 4

5 Barnhälsovårdens språk/talkontroller Nuvarande kontroller av språk/hörsel: Nyfödd: reagerar på ljud 8 mån: hörsel, uppmärksamhet Förslag 18 mån: förståelse, kommunikation, lek 30 mån: + språkförståelse, tidigt ordförråd, verbal start 48 mån: + fonologi och grammatik 60 mån: + språklig medvetenhet 21/08/2007 5

6 Språkstörning Uttal och grammatik Brister i språkets form: a) ljudsystem (fonologi): ett, tå, te, pya, pem b) grammatik (morfologi och syntax): Mia åka hem nä Berättar inte sammanhängande, svårt att återberätta, svarar ofta fåordigt Identifieras oftast vid 4-årskontrollen Hög prevalens: mellan 5 och 10% Vid gravare störning lägre prevalens: 1-2% 21/08/2007 6

7 Vanliga grammatiska problem infinitiv (leka) i stället för presens (leker) singular i stället för plural (hund hundar) stryker hjälpverb (jag åka jag ska åka) är utesluts ofta (jag hungrig) artiklar (en/ett, den/det) fattas ofta genitiv-s är svårt (Pelle mamma) bisatser innebär svårigheter ordföljdsproblem (jag inte sova) 21/08/2007 7

8 Språkstörning Innehåll; förståelse Ofta inte så benägna att lyssna t.ex. vid högläsning på samlingen Förstår ej/missuppfattar instruktioner Ordförrådet magert med dålig struktur Kanske under-/överstimulans behöver stanna upp, smälta, ta till sig Ibland svårt att hitta och få fram ord 21/08/2007 8

9 Språkstörning Pragmatik; Samspel & samtal Ger inga/svaga kommunikativa signaler Verbala Icke-verbala (ögonkontakt, kroppsspråk) Svårt läsa av och tolka andras signaler Problem med ömsesidigt samspel Flytande gränsdragning mot autismspektrumstörning 21/08/2007 9

10 För kartläggning: 21/08/

11 Svårigheter vid skolstart Större grupper; kollektiva instruktioner Högre tempo, nya miljöer, regler & rutiner Mötet med skriftspråket; behöver mer tid, mer övning för att lära sig läsa/skriva Arbetsminnesproblem? Koncentrations- och uppmärksamhetsproblem? Färre erfarenheter genom undvikandebeteende Missuppfattningar, utanförskap? Beteendeproblem (externalisering)? Dåligt självförtroende (internalisering)? 21/08/

12 Forts. svårigheter vid skolstart I takt med att skriftspråket blir verktyg för all inlärning större problem för barn med språkstörning: Svårt att söka/hitta information Läsa kritiskt och förstå även mellan orden och raderna (t.ex. inferenser, skämt) Jämföra olika texter, sätta samman till egna berättelser och egen text och integrera med egen kunskap, lösa problem 21/08/

13 Barn med språkstörning behöver: ännu mer språkstimulans på bred front: Språkanvändning (pragmatik) Ordförråd (semantik) Meningsbyggnad (syntax) Kunskap om ordens uppbyggnad (morfologi) Uttal och ljudsystem (fonologi) ökad språklig medvetenhet motivation att kommunicera i tal & skrift 21/08/

14 Problems of language and communication in children Identification and intervention Barbro Bruce Disputation den 23 februari 2007 Doktorsavhandling Kan beställas på tel.: el. mail till: 21/08/

15 Hypoteser Språkförståelse och språkanvändning för kommunikation utgör grunden i språket och utvecklas tidigare än den språkliga strukturen, dvs. ljudsystem och grammatik Problem med språklig förståelse och användning kan identifieras innan och kvarstå efter att den språkliga strukturen är färdigutvecklad, dvs. upp i skolåldern kan förutspå framtida bestående språkproblem kan avhjälpas/lindras genom att samtala, vilket är både själva problemet och verktyget för att utveckla språklig förmåga 21/08/

16 Frågeställningar (studie I, II) Hur kan språk- och kommunikationsproblem identifieras: i tidig ålder (studie I)? Är det möjligt att vid 1½ års ålder identifiera vilka barn som kommer att ha betydande språkproblem vid 4½ år? Hur går man till väga? i skolålder (studie II)? I vilken omfattning förekommer språkliga problem hos ungdomar som har problem med uppmärksamhet och/eller aktivitetskontroll, dvs. ADHD? Vilka språkliga problem rör det sig i så fall om? 21/08/

17 Metod Studie I (longitudinell) 58 barn mån. 30 flickor, 28 pojkar 6 olika barnavårdcentraler 43 barn vid 4½ år Studie II 76 ungdomar med svår ADHD 13 flickor, 63 pojkar (M=11 år) diagnostiserade av neuropsykiatriska teamet, BUP Lund, /08/

18 Metod vid 1½ år (studie I) Bedömningsprotokoll av kommunikationsförmåga vid 1½ Expressiv förmåga t.ex. peka, uttrycka vilja, år produktion av ljud, ord, (Bruce et al., 2003), en version för professionella munmotorik och en för föräldrar (uttrycksförmåga) Förståelse Samspelsförmåga Lek t.ex. reagera på ljud, förstå ord, satser t.ex. ta emot tröst, ge ögonkontakt, förmåga till turtagning t.ex. vara fokuserad på leken, hantera leksaker adekvat, föreställningslek/låtsaslek 21/08/

19 Metod vid 4½ år (studie I) Vid uppföljningen (4½ år) bedömdes pragmatik (språkanvändning), semantik (ordförråd), fonologi (ljudsystem), grammatik och språkförståelse Nelli (Holmberg & Sahlén, 1986) Språklig snabbscreening av förskolebarn (Bruce & Wigforss, 1998), nu: Språksnabben (Bruce, Lavesson & Wigforss, 2006) Fonemtestet (Hellquist, 1991) Gramba - preliminär version (Hansson & Nettelbladt, 2005) Test for Reception Of Grammar (TROG; Bishop, 1998) 21/08/

20 Metod (studie II) Föräldrafrågeformulär: FTF (5-15 år) (Kadesjö et al., 2004) Domäner Motorik grov (7), fin (10) Subdomäner med antal frågor Exekutiva funktioner uppmärksamhet (9), impulsivitet (13), planera/organisera (3) Perception spatial (5), tid (4), kropp (5), form (4) Minne (11) Språk förståelse (5), expressiv förmåga (13), kommunikation (3) Inlärning läsa/skriva/räkna (13), generell inlärning (6), problemlösning (10) Social förmåga (27) Känslor och beteende externalisering resp. internalisering (33) 21/08/

21 Resultat (studie I) Statistiskt säkerställt medelstarkt samband mellan kommunikationsbedömningen vid 1½ år och språktesten vid 4½ år Förmåga till språkförståelse och symbollek bidrog mest till sambandet 21/08/

22 Resultat (studie II) Språkförståelse och kommunikation vållar ungdomar med ADHD större problem än uttals- och uttrycksförmåga Språkfrågor finns även i andra domäner, t.ex. exekutiva funktioner (lyssnar inte, svarar utan att tänka efter ) inlärning (förstå instruktioner, matte, formulera sig i skrift, läsa ) social kompetens (följa regler, välja vad man säger, uttrycka känslor ) Språkdomänen samvarierar med allt utom motorik Läs- och skrivsvårigheter är mycket vanliga vid ADHD 21/08/

23 Intervention - behandling Noggrann kartläggning av muntlig och skriftlig språkförmåga Utgå från barnets förmåga på egen hand och tillsammans med, dvs. med hjälp och leta efter nära och nåbara mål (Vygotsky) Leta efter övningar som motsvarar enkelt, lite och ofta än komplicerat, mycket och sällan (citat av M. Granlund) 21/08/

24 Forts. behandling Poängtera att också läsa och skriva är kommunikation! Berätta, förmedla, förklara, fråga Läs tyst för att hitta svar på det man undrar över el. tror/vet något om Läs för någon som lyssnar Processkrivning: berätta och ta hänsyn till om det uppfattas rätt innan du börjar skriva 21/08/

25 Strategier Ökad förförståelse, allmän stimulans Metakognitivt förhållningssätt; fråga sig själv: Vad vet/tror jag om detta? Vad menar den som säger/skriver egentligen? Verkar det rimligt? Avläs (monitorera) den egna förståelsen, både det man förstått och det man inte förstått 21/08/

26 Frågeställningar (studie III, IV) Hur mycket stöd och stimulans får barn med språkstörning i samtal med kamrater med typisk (normal) språkutveckling (studie III) som är jämnåriga? som är yngre men på liknande språklig utvecklingsnivå, dvs. språkligt jämlika? sin logoped (studie IV) i: fri konversation? träning av grammatik? 21/08/

27 Metod (studie III) Dialogerna (ca 15 min.) spelades in på video, transkriberades och analyserades i antal ord per minut och yttrandemedellängd Yttrandena kodades enligt Initiativ och responsanalys (Linell et al., 1988) : Responsegenskaper, dvs. hur yttrandet anknyter bakåt Initiativegenskaper, dvs. hur yttrandet för dialogen framåt 21/08/

28 Resultat (studie III) I samtalen mellan barn med språkstörning och jämnårig kamrat med typisk (normal) språkutveckling är responsiviteten högre, dvs. man lyssnar och anknyter mer till varandra yngre språkligt jämlik kamrat med typisk språkutveckling introducerar barnen med språkstörning fler samtalsämnen förekommer fler ämnesbyten, minimala responser och yttranden som riktas till någon utanför dialogen och samtalen blir mindre sammanhängande 21/08/

29 Resultat (studie III) Ömsesidig påverkan mellan samtalspartnern och barnet med språkstörning Positivt samband: Det som håller ihop dialogen: responsivitet Det som splittrar dialogen: byte av samtalsämne och yttranden som riktas till någon utanför dialogen 21/08/

30 Metod (studie IV) 15 min. fri konversation och 15 min. grammatikträning spelades in på video och transkriberades Analys av antal ord per minut och yttrandemedellängd Logopedens yttranden analyserades avseende: om de kräver ett svar (fråga, uppmaning) el. ej (påstående) om de anknyter till barnets yttrande vilken strategi de använde för att få barnet att prata 21/08/

31 Resultat (studie IV) Fri konversation (jmf. med grammatikträning) Logopeden anknyter mer till barnet och ger mer feedback Barnen med språkstörning pratar mer och har genomsnittligt längre meningar Grammatikträning (jmf. med fri konversation) Logopederna använder oftare de grammatiska strukturer, som valts ut för varje barn som mål för träningen Logopeden ger barnet fler uppmaningar 21/08/

32 Konklusioner (studie III och IV) III: Barn med språkstörning har nytta av att leka med kamrater i olika ålder och språkutvecklingsnivå: med de jämnåriga stimuleras de att både lyssna och samtala med de yngre språkligt jämlika vågar de ta fler initiativ, men samtalen blir korta och osammanhängande IV: Barn med språkstörning behöver både fria samtal och grammatikträning: vid fri konversation ger logopeden barnet mycket stöd och barnet pratar både mer och i längre satser vid grammatikträning stimulerar logopeden barnets språk 21/08/

33 Litteraturtips Bjar, L. & Liberg, C. (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. (red.) Det hänger på språket! Lärande och utveckling i grundskolan. Lund:Studentlitteratur. Hagtvet, B. E. (2004). Språkstimulering. Stockholm: Natur & Kultur. Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Svensson, A-K. Språkglädje. Språklekar i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. 21/08/

Språka och leka för lärande och gemenskap

Språka och leka för lärande och gemenskap Vem jag är Språka och leka för lärande och gemenskap 23 april 2009 Föreningen för lekarbetspedagogik Barbro Bruce, logoped, universitetslektor Malmö högskola Leg. logoped 1976 Logopedmottagning, barnhabilitering,

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

SPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. (Lpfö98/2010, s.

SPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. (Lpfö98/2010, s. SPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN Uppsala september 0 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i Kristianstad Utgångspunkt Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Språksvårigheter och flerspråkighet

Språksvårigheter och flerspråkighet Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen! Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Kursplan för svenskundervisning för invandrare Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från

Läs mer

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska

Läs mer

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped Flerspråkighet i förskola och skola Vad är flerspråkighet? Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt. Att vara flerspråkig är det vanligaste

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1 Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap

Läs mer

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver

Läs mer

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Hur förklaras språkstörning?

Hur förklaras språkstörning? Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta

Läs mer

Språkutveckling och förskolans kärnämnen. Vår bakgrund. Föreläsningens upplägg. Bokens upplägg

Språkutveckling och förskolans kärnämnen. Vår bakgrund. Föreläsningens upplägg. Bokens upplägg Språkutveckling och förskolans kärnämnen Språkförskolekonferens 2013 Jubileumsaulan, SUS, 23 augusti 2013 Barbro Bruce och Bim Riddersporre barbro.bruce@mah.se och bim.riddersporre@mah.se Malmö högskola

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Förskolans arbete med barn med språkstörning

Förskolans arbete med barn med språkstörning Förskolans arbete med barn med språkstörning Birgitte Brammås 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik Lärarprogrammet Handledare: Namn Weiland Wermke Examinator: Namn Peter Gill

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Barn och elever med språkstörning

Barn och elever med språkstörning Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

BARNET/ELEVEN: GEMENSKAP eller UTANFÖRSKAP? Barnet Gemenskap eller utanförskap? Språket Solklart eller snubbeltråd? Pedagogiken Hjälp eller stjälp?

BARNET/ELEVEN: GEMENSKAP eller UTANFÖRSKAP? Barnet Gemenskap eller utanförskap? Språket Solklart eller snubbeltråd? Pedagogiken Hjälp eller stjälp? Barnet Gemenskap eller utanförskap? Språket Solklart eller snubbeltråd? Pedagogiken Hjälp eller stjälp? Barbro Bruce, leg. logoped, bitr. prof. utbildningsvetenskap/specialpedagogik Högskolan Kristianstad

Läs mer

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Uppsats 15 högskolepoäng Att läsa och skriva med språkstörning som hinder To read and write despite having a language disorder

Läs mer

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Varför fattar dom inte vad vi gör? Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer