Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Transkript

1 Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

2 Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn i förskolan är i behov av särskilt stöd? Resultat från TuTi projektet Positivt samspel i förskolan bidrar till barns engagemang och motverkar beteendeproblem Vilka barn i förskolan är i behov av särskilt stöd utöver det stöd som ges till alla barn? Vilka faktorer leder till att barnet får stöd? Aktiviteter och barns engagemang i förskolan under en dag (Observationsdata från 39 avdelningar) Diskussion och reflektion Sammanfattning Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

3 Förskolan engagemang lärande Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller att läsa, skriva och räkna. Bra skolprestationer skyddar mot psykisk ohälsa. Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre. Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter ex. vänta på sin tur, problemlösning, hålla koncentration, anpassa och reglera sitt agerande. (Aydogan, 2012; Bronfenbrenner & Ceci, 1994; Claessens, 2012; McWilliam & Casey, 2008)

4 Barn i behov av särskilt stöd i förskolan i styrdokumenten 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges stöd som deras speciella behov kräver (SFS 2010:800) 2.2 Utveckling och lärande Arbetslaget ansvara för: - Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet [ ] Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de barn som behöver särskilt stöd. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ansvarar för: - Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. (Lpfö, rev. 2010) Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

5 Definition av vilka barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan Definieras delvis av samhällets krav Men också av karaktäristika hos barnet och de miljöer barnen lever i. Barns fungerande i vardagen bestäms av flera faktorer såväl i personen som i samspelet och miljön. Bra vardagsfungerande Barnet har förmåga att hålla uppmärksamheten på en pågående aktivitet eller egen aktivitet. Barnet kan samspela med andra barn på ett socialt accepterat sätt. Barnet kan lösa olika problem trots att (Hardoff, 2005; Simson et al. 2003; Stein, 2006) det tar lång tid. Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

6 Perspektiv på insatser för barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan Stöd och uppmuntran för att bidra till barnets positiva fungerande i förskolan? Tillrättavisa, uppmärksamma och dämpa barnets negativa beteende Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

7 Resultat från TuTi - projektet Positivt samspel i förskolan bidrar till barns engagemang och motverkar beteendeproblem Vilka barn i förskolan är i behov av särskilt stöd utöver det stöd som ges till alla barn? Vilka faktorer leder till att barnet får stöd? Aktiviteter och barns engagemang i förskolan under en dag (Observationsdata från 39 avdelningar)

8 Barn i behov av särskilt stöd i förskolan Hur identifieras barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan? Definierade av externa aktörer 17,3 % var barn i behov av särskilt stöd varav 3,7 % var barn med formell diagnos ex. autism, celebra pares, ADHD Insatser definierade av stödteam: åtgärdsprogram innehåller insatser för att bidra till barnets utveckling men inte stöd för fungerande i förskolan. Definierade av förskolepersonalen 13,6 % var barn som hade svårigheter i förskolans vardag. Barn som stör: - organiserade aktiviteter ex. samling - andra barns lek - rutinsituationer Barn med försenad språkutveckling. Barn som uppvisar svårigheter i kamratsamspel och i bristande uppmärksamhet. Insatserna syftade framförallt till att dämpa beteendeproblem (Lillvist et al., 2010; Sjöman et al, in prep; Granlund et al., in prep) Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

9 Vilka olika typer av åtgärder görs i förskolan för de barn som uppvisar på andra områden? Med handledning Den starkaste prediktorn är att särskilda åtgärder görs är när barn som uppvisar beteendeproblem stör den fria lek eller inverkar negativt på hela gruppen Individuellt stöd ex. tecken som stöd, talpedagog som arbetar med barnet, resurspedagog. Samarbete med andra ex. täta kontakter med föräldrarna, BVC kontakt, specialpedagog, habiliteringen Avgränsar intryck, vuxen nära Utan handledning Den starkaste prediktorn är när barnets negativa beteende inverkar på hela gruppen eller att barnet har ett annat modersmål än Svenska. Individuellt stöd ex. Konsekvent förhållningssätt, vuxen nära så barnet kan fokusera Särskild uppmärksamhet från vuxna ex. vuxen som förhindrar att barnet knuffar andra barn, individuella samtal med barnet efter en konflikt. Tillrättavisar/diskuterar med barnet om det negativa beteendet Anpassning av förskolemiljön ex. skapa lugna vrår (Almqvist, Sjöman, Golsäter & Granlund, in prep.) Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

10 Samverkan med föräldrar vid tidpunkt 1 Sannolikheten att det är samverkan med föräldrar är högre om stöd ges med extern handledning. Sannolikheten för samverkan mellan förskolans personal och föräldrar är lägre om stöd ges utan handledning Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

11 Positivt samspel i förskolan bidrar till barns engagemang och motverkar beteendeproblem (Sjöman et al, in prep.) Individnivå Uppförandeproblem har inte någon statistisk signifikant negativ effekt på barnets engagemang Hyperaktivitet har en statistisk signifikant negativ effekt på Avdelningsnivå Sannolikheten för att barnets engagemang stärks och hyperaktivitet minskar vid samma tidpunkt om: Positivt kamratsamspel dominerar inom gruppen. Förskolans personal är lyhörda, följer upp barnens tankar, ställer utvecklande frågor utan ett rätt svar. barnets engagemang men Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

12 Aktiviteter, interaktion och barns engagemang i förskolan under en dag (Observationsdata från 39 avdelningar) Medel högt engagemang Barn som befinner sig i parallell lek med ett eller flera andra barn (Ex. använder samma material men det är inget samarbete mellan barnen). Barn som är i en aktivitet utan förutbestämda regler med ett eller flera andra barn (ex. bygger med klossar). Barn som är i en aktivitet med förutbestämda regler med ett eller flera andra barn (ex. bygger en koja i samband med dramalek) Lågt engagemang: Barn som observerar andra barns lek Barn som inte är sysselsatta Övrigt: övergångar, måltider Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

13 Organisering och grupperingar (Observationsdata från 39 avdelningar)

14 Diskutera 1. Vad karaktäriserar de barn som är i behov av särskilt stöd på Er enhet? 2. Vilka insatser behövs för att gynna barnets engagemang och fungerande i förskolan? 3. Vilka hinder finns för att gynna barnets engagemang och fungerande? (Organisation, samverkan, gruppnivå, annat?) Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

15 Slutsats Förskolan kan bidra till barns psykiska hälsa genom att: Positivt engagemang minskar sannolikheten för beteendeproblem Minska enskilda punkt insatser för att dämpa negativa beteenden. Öka enskilda insatser för att öka barns engagemang. Insatser och förutsättningar i förskolan? o Att förskolepersonal är lyhörda för barnets intressen och behov. o Att förskolepersonal stödjer och bidrar till positiva samspel inom barngruppen o Att förskolepersonal fokuserar på faktorer som bidrar till barnets engagemang och delaktighet, mindre på att åtgärda beteendeproblem. o Samverkan mellan externa aktörer och förskolans personal för att bidra till barnets vardagsfungerande i förskolan Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD

16 Mer information om projektet Vill du veta mer? Följande länk innehåller en informationsfilm om vårt projekt: Du kan även läsa om projekt inom forskningsmiljön CHILD: Frågor utifrån dagens föreläsning kontakta Madeleine på: Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD