Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer alltid före produktion. Under det första levnadsåret lär sig barnet ljudstruktur och uppfattar (omedvetet) dualiteten i språket. Trots att språkljuden varierar enormt i naturligt tal (invariansproblematiken) lär sig barnet känna igen ljudmönster. Till viss del hjälper vi dom genom att anpassa vårt tal i vår interaktion med barn. Babytalk, barnanpassat tal Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - långsammare tal - barnspråksord med CV-struktur (totto, pippi osv.) - högre tonhöjd - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord - förenklat ordförråd och förenklad syntax - Syntax och morfologi Yttrandelängd - kortare yttranden Imperativer - fler imperativer till små barn Frågor - fler frågor till små barn Meningskomplexitet - färre bisatser Verbformer, tempus - mera presens; här, nu - Färre pronomen, fler substantiv 1

2 - Många upprepningar - Expansioner Vid fyra månaders ålder kan barnet uppfatta språkljud som är fonematiska (/l/ och /r/ är betydelseskiljande i Svenska men inte i japanska) i alla språk. Vid sex månaders ålder försvagas denna förmåga och vid ett års ålder uppfattar barnet bara de ljud som är betydelseskiljande i modersmålet. Man har gjort experiment med spädbarn: HIGH AMPLITUDE SUCKING för att se om de har kategorisk perception. 4-månaders bebisar fick lyssna på /ba/-/pa/-kontinuumet. Resultatet visar att fyra månaders bebisar har förmåga att skilja språkspecifika fonem åt. Förmågan att uppfatta fonem som inte finns i modersmålet försvagas med tiden och främst under det första levnadsåret. En undersökning jämförde 6 och 8 månaders spädbarn i engelsktalande miljöer, engelsktalande vuxna och hinditalande vuxna. Alla tre grupperna hade förmåga att uppfatta och skilja mellan tonande och tonlösa ljud (t ex /b/ och /p/), en distinktion som finns i både hindi och engelska. Men bara de hinditalande vuxna och spädbarnen hade förmåga att skilja mellan par av fonem i Hindi (t ex retroflext och dentalt /d/). Förmåga att uppfatta fonem är medfödd. Förmågan försvagas med tiden 2

3 PRODUKTION När barnet föds har det inte fysiska förutsättningar att producera tal. Struphuvudet sitter för högt och tungan är för stor i förhållande till den övriga talapparaten. Dessutom är de nervtrådar inte helt utvecklade som styr motoriken i talapparaten. Produktionen under det första levnadsåret speglar både denna fysiska utveckling och samtidigt att barnet lär sig att producera de språkljud som är betydelseskiljande i modersmålet. JOLLER Joller kallas all barnets produktion fram till dess att de första orden kommer. De första orden kommer runt ett års ålder (men det kan variera från 8 till 15 månader). Jollret genomgår olika stadier. Stadierna är inte helt distinkta (de överlappar alltså) och det kan gå olika fort för olika barn att passera dem. Men ordningsföljden är alltid densamma hos alla barn i alla kulturer. Vokalisationsstadiet (2 månader) Vokalisationsstadiet är inte beroende av språklig stimulans utifrån, även döva barn genomgår detta stadium. Skrik, gnyenden, vokaler. Reflexmässiga ljud. Iiiii, uuuuu Jollerstadiet (2-4 månader) 1. Trivselläten, glottala och velara ljud som bildas långt bak i munnen ngaa, gaa, chooo, iing 2. Konsonantlek (vocal play), lek med främre konsonanter boo, bii, daa 3. Reduplicerat joller (6-8 månader) 3

4 bababa, didi, mamamam Regelbunden rytm Ungefär samtidigt uppträder mer varierat joller, alltså med varierande ljud i samma sekvens bada, dadi, badidida Vid 6 månader börjar jollret bli språkspecifikt. Finns kontinuitet mellan jollret och det framväxande språket? Tidiga forskare (Jakobson 1941) menade att jollret var helt slumpmässigt och lingvistiskt ointressant. Senare forskare (Cruttenden 1979, Oller mfl. 1976) har vederlagt denna idé. Till exempel visar senare jollerstadier kontinuitet med de första orden. (OM TIDIG MORFOLOGISK UTVECKLING (Sven Strömqvist)) DE FÖRSTA ORDEN De första orden kommer runt ett års ålder. I tidiga stadier används orden holofrastiskt. Ett ord får uttrycka en hel sats = holofrastisk användning av ordet. Ett ord kan användas i många funktioner; benämning, fråga, för att understryka något, för att uttrycka komplexa situationer. I detta stadium är det även vanligt med så kallade överextensioner. Detta innebär en utvidgning av ordets "egentliga" betydelse. Exempelvis när ordet pinne får beteckna även käppar, paraplyer, plankor osv. Vilket perspektiv barnet har kan vara intressant att fundera på. Vilken egenskap hos föremålet tar man hänsyn till vid klassifikationen? I detta fall är det uppenbart att det är formen, i andra fall kan det vara material, storlek el dyl. 4

5 Underextensioner innebär att man använder ordet med ett snävare betydelseinnehåll. Dessa är svårare att hitta i barnets språk. Till exempel när ett barn använder ordet bil eller bilar bara för de bilar man kan se från barnets fönster. Mellan 1 och 1,5 år går ordinlärningen långsamt. Nu kan barnet mellan ord. Under Mellan 1-1,5 år producerar barnet två- och flerordsmeningar. Tvåordsmeningar, varierande ordföljd: plocka fluga, plocka Erik negation utanför satsen: nej mamma ringa Flerordsmeningar, det telegrafiska stadiet (vid ungefär 18 månaders ålder) Fasen brukar inträda vid 18 månaders ålder. Barnet har här börjat lära sig även abstrakta ord, som inte direkt refererar till situationen. Kan använda språket för en mängd olika syften, klarar många språkliga funktioner. I detta stadium saknar orden böjningar, och stadiet kan därför även kallas det telegrafiska stadiet. Korta yttranden som domineras av innehållsord (jmf agrammatism, Brocas afasi). Mellan 1,5 och 2 år kommer den så kallade ordförrådsspurten. Nu ökar barnets ordförråd till att omfatta flera hundra. Efter ordförrådsspurten börjar böjningarna komma. 5

6 BARNETS MORGOLOGISKA UTVECKLING Morfologiska milstolpar: 1. inga böjningar, invarianta former: åtta bil, mamma ringa 2. övergeneraliseringar: - substantiv: numerus och bestämdhet före genitiv - verb: presens > perfekt > preteritum 3. fler böjningsformer - substantiv: bilar, böcker, hus - verb: sprang, läste 4. finslipning av speciella former, särskilt partikelverb: ihjältrampad, låsa in, inlåsta Tankarna om den naturliga ordningen i inlärningen av grammatiska morfem Det finns en ordningen i inlärningen av morfem som är naturlig därför att den kan förklaras av enkla kognitiva principer. De kriterier man tar upp som viktiga orsaker till varför vissa mönster lärs in tidigare än andra är följande: 1. Observerbarhet i omgivningen. De möjligheter barnet har att i sin omgivning se vad morfemet refererar till. 2. Skillnad i ljudförändringen. Om ljudförändringen som morfemet åstadkommer är lätt att upptäcka eller inte. De grammatiska morfem som systematiskt blir prosodiskt framhävda (genom längd, tonhöjd, rytmiska mönster, etc.) också blir lättare att lägga märke till och därmed lärs in tidigare. 3. Frekvens. Vanliga former lärs in tidigare än ovanliga. 6

7 Dessa faktorer samspelar och skapar olika inlärningsgångar för olika språk. En tvärspråklig studie av svenska, danska och isländska har visat att partiklar lärs in olika i de olika språken beroende på hur språket hanterar partiklarna syntaktisk och fonologiskt. (fetstilade segment är betonade) Danska Isländska Svenska ta det ud taka tha ut ta ut det Man följde barn med dessa modersmål och fann att inlärningen skiljde sig åt. Det danska barnet lärde sig partiklar tidigare än det isländska och det svenska barnet. Det isländska barnet analyserar verb och partikel som två olika enheter. Det svenska barnet lärde sig verb + partikel som en oanalyserad enhet. Kritisk period Om barn inte får språklig stimulans inom viss tid (före viss ålder) utvecklas inte språket normalt. Lenneberg föreslår att detta sammanfaller med lateralisering: efter det att lateralisering skett är den kritiska perioden över. 1. Hjärnskador 2. Språklig stimulans; vilda barn (Genie) 3. Andraspråksinlärning Problem: Forskarna är inte överens om när den kritiska perioden är slut. Lenneberg: tonåren Andra: 5 år/ 9 år Hjärnans utveckling är omfattande under våra första levnadsår, hjärnans vikt ökar med 350% under de två första åren, och endast med ca 35% från 2-år till puberteten. Under denna period sker lateraliseringen. 7

8 Detta innebär att barnet under den biologiska utvecklingsfas när hjärnan utvecklas i snabb takt även måste utsättas förr viss lingvistisk stimulans för att språkutvecklingen skall ske normalt. Efter denna period skulle det vara svårare, eller rent av omöjligt att lära sig ett språk. Var gränsen för den kritiska perioden skulle gå är olika för olika forskare, vissa menar i 5-årsåldern, andra i puberteten, men principen är densamma. Problem med begreppet kritisk ålder 8