fonetik konsonanter + fonologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fonetik konsonanter + fonologi"

Transkript

1 Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.se

2 Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter: 1. stämbandston 2. artikulationsställe (vilka delar som skapar förträngning) 3. artikulationssätt (förträngningens eller avspärrningens art)

3 Konsonanttyper Klusil Frikativa Lateral Nasal Tremulant explosionsljud väsljud sidan av tungan luftströmmen genom näsan vibrationsljud

4 Att beskriva konsonanter Artikulationsställen som adjektiv labial läpparna labio-dental underläpp mot framtänderna dental tungan mot tänderna alveolar tungan mot tandvallen palatal tungan mot hårda gommen velar tungan mot mjuka gommen faryngal svalget

5 Fortis- och leniskonsonanter [fiska] [fo:r] [viska] [vo:r] [p h a:ra] [ba:ra] När vi viskar blir alla ljud tonlösa. Trots det hör vi skillnad på normalt tonade och tonlösa fonem.

6 Artikulationsställe Svenskans konsonantfonem artikulationssätt klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler labialer p b m labio- dentaler f v dentaler t d s l n alveolarer r palataler ç j velarer k g ɧ ŋ faryngaler h

7 fonologi Handlar om hur språkljuden bygger upp betydelsebärande morfem ord uttryck fraser yttranden

8 fonologi vetenskapen om språkljudens och prosodins funktion identifierar bl.a. vilka ljud som är betydelseskiljande för ett specifikt språk

9 Minimala par Huruvida ljud är betydelseskiljande eller inte kan visas med hjälp av minimala par ord som enbart skiljer sig åt vad gäller ett enda ljud. [bi:l] [mi:l] [si:l] [fi:l]

10 Fonem/allofon = språkspecifikt Ljudskillnader som är fonematiska i ett språk (och därmed betydelseskiljande) kan I ett annat språk vara uttalsvarianter (det vill säga allofoner.)

11 Svenskans 27 fonem 9 vokaler 18 konsonanter Svenskan har ett relativt komplicerat vokalsystem. Vi har främre rundade vokaler, vilket är ovanligt och därmed svårt att lära.

12 Antalet fonem Vad blir följden om ett språk endast har två fonem? Vad blir följden om ett språk har hundra fonem?

13 Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa ljud assimilation närliggande ljud färgar av sig på varandra och blir mer lika avaspirering luftpuffen efter tonlösa klusiler försvinner efter [s] samt mellan vokaler

14 Reduktion Det är faktiskt oerhört viktigt. natuts Östesjön nittnanittinie råsspiff jografi nas tangkräm brätta rässåstor fresten fasna pangkaka

15 Manifestationsregler Assimilation Tonassimilation Nasalassimilation Supradentalisering/retroflexering

16 Tonassimilation Ett tonande fonem mister sin ton i mötet med ett tonlöst fonem. <tvål> [tvo:l] <kväll> [kvεl] <rytm> [rytm] o o o <knapp> [knap] <tisdag> [t h i:sda] o o <havs> [havs] [hafs] o <pjäxa> [pjεksa] o

17 Nasalassimilation Nasalen byter uttalsställe för att underlätta uttalet vid vissa ljudmöten. [m] labial <anbud> [àmbɯ:d] <en boll> [εm'bɔl] <handboll> [hàmbɔl] [ɱ] labiodental <anföra> [àɱfœ:ra] <banvall> [bàɱval]

18 Nasalassimilation Nasalen byter uttalsställe för att underlätta uttalet vid vissa ljudmöten. [ɲ] palatal <konjak> ['k h ɔɲjak] <han ljuger> [haɲ'ju:ger] [ŋ] velar <en katt> [εŋ'k h at]

19 Avaspirering/avaspiration Tumregel: Ordinitiala tonlösa klusiler är aspirerade. Aspirationen försvinner efter [s] inom samma stavelse. [k h a:ka] [sk = a:ka] [sga:ka] [p h a:r] [sp = a:r] [sba:r] [t h a:r] [st = a:re] [sda:re] [k h a:r] [sk = a:r] [sga:r]

20 Avaspirering/avaspiration lätta tankar lättat ankar [lεta t h aŋkar] [lεtat aŋkar] [k h a:ka] [sk = a:ka] [sga:ka] [p h a:r] [sp = a:r] [sba:r] [t h a:r] [st = a:re] [sda:re] [k h a:r] [sk = a:r] [sga:r]

21 Supradentalisering/retroflexering Dentala konsonanter blir alveolara efter /r/. De båda ljuden smälter samman och realiseras som ett segment. /r/ + /t/ [ʈ] <svart> [svaʈ] /r/ + /d/ [ɖ] <bord> [bu:ɖ] /r/ + /s/ [ʂ] <färs> [fæʂ] /r/ + /l/ [ɭ] <sorl> [so:ɭ] /r/ + /n/ [ɳ] <korn> [k h u:ɳ]

22 Artikulationsställe Svenskans konsonantfonem + allofoner artikulationssätt klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler labialer p b m labiodentaler f v ɱ dentaler t d s l n alveolarer ʈ ɖ ʂ ɭ r ɳ palataler ç j ɲ velarer k g ɧ ŋ faryngaler h

fonetik fonologi + fonotax

fonetik fonologi + fonotax Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra

Läs mer

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa

Läs mer

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla. Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans

Läs mer

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas

Läs mer

Kortfattad tysk uttalslära

Kortfattad tysk uttalslära Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir

Läs mer

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN

Läs mer

Fonologisk typologi

Fonologisk typologi Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de

Läs mer

1. Turkologisk transkription och notation

1. Turkologisk transkription och notation 1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat

Läs mer

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net >> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett

Läs mer

Artikulatorisk fonetik

Artikulatorisk fonetik Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten

Läs mer

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma

Läs mer

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer. MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket den 16 januari 2015 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Gruppindelning Grupp 1: Arabiska (efternamn Sundberg - Z) Arameiska, Assyriologi, Grekiska, Hebreiska (A1 + A2), Hindi,

Läs mer

Fonembegreppet 2011-02-22

Fonembegreppet 2011-02-22 Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan

Läs mer

fonetik fonotax + prosodi

fonetik fonotax + prosodi Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som

Läs mer

Konsonanter. Grundstruktur

Konsonanter. Grundstruktur Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:

Läs mer

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta

Läs mer

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt

Läs mer

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor

Läs mer

Fonetiklabb för FFG VT05

Fonetiklabb för FFG VT05 Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)

Läs mer

Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh

Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns

Läs mer

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

/r/ i några svenska dialekter

/r/ i några svenska dialekter /r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen

Läs mer

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI 1 SP 1103, HT-2014 Av Rick Ernstsson INNEHÅLL 1. Introduktion 3 1.1. Fonologi och fonetik 4 1.2. Språk, språksystem

Läs mer

Introduktion. Koartikulation (1)

Introduktion. Koartikulation (1) Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester

Läs mer

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.

Läs mer

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för utlandslektorer på Tjörn augusti 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid Högskolan

Läs mer

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid

Läs mer

Fonologi hos svensktalande treåringar

Fonologi hos svensktalande treåringar Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2014 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--14/001- -SE Fonologi hos svensktalande treåringar Referensmaterial till LINUS

Läs mer

fonetik intro + vokaler

fonetik intro + vokaler Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden

Läs mer

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

LSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73

LSK110 S. 2-37 S. 38-43 S. 44-55 S. 56-73 LSK110 S. 2-37 Andersson, Anders-Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. S. 38-43 Hannesdóttir, Anna Helga (1997). Språksituationen i Norden förbistring i gemenskapen? S. 44-55 Källström,

Läs mer

LINUS. LINköpingsUnderSökningen Ett fonologiskt testmaterial för barn från 3 år. Cecilia Blumenthal Inger Lundeborg Hammarström

LINUS. LINköpingsUnderSökningen Ett fonologiskt testmaterial för barn från 3 år. Cecilia Blumenthal Inger Lundeborg Hammarström LINUS LINköpingsUnderSökningen Ett fonologiskt testmaterial för barn från 3 år Cecilia Blumenthal Inger Lundeborg Hammarström FÖRORD När ett barn med misstänkta tal och språkavvikelser kommer till logoped

Läs mer

Didaktisk fonetik i andraspråksinlärning

Didaktisk fonetik i andraspråksinlärning Didaktisk fonetik i andraspråksinlärning En litteraturstudie om uttal KURS: Examensarbete, Grundlärare 4-6, 15 hp FÖRFATTARE: Marah Issa EXAMINATOR: Helena Wistrand TERMIN: VT16 JÖNKÖPING UNIVERSITY School

Läs mer

Fonologisk utveckling hos 4- och 5-åringar

Fonologisk utveckling hos 4- och 5-åringar Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Fonologisk utveckling hos 4- och 5-åringar En normering av uttalstestet Bedömning Av Fonologi (B.A.F.) Nanna Olson Mathilda Ulander Examensarbete i

Läs mer

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Jollerkoll - typisk jollerutveckling Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt

Läs mer

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer: Linköpings Universitet Institutionen för språk och kultur Tyska 1 / ht 99 / Per Simfors Skrivning i fonetik För Tyska 1 1999-11-22 kl 8-10 Namn: Personnummer: Lycka till! 1) Skriv som vanlig text: (12)

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning Termordlista abducera dra isär (stämläpparna) accent 1) I svensk fonetik oftast i betydelsen tonal ordaccent (grav eller akut); även i betydelsen 2) prominensgrad, 3) regional uttalsvariant; ibland också

Läs mer

Allmän fonetik (och fonologi)

Allmän fonetik (och fonologi) Allmän fonetik (och fonologi) Med övningar på www.wordalist.com Gå med och gör övningarna under sökordet fonetik 2010 Milan Bílý Stockholm universitet Slaviska institutionen Sida 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på

Läs mer

UTVECKLING AV ETT SYDSAMISKT FONEMTEST. Nina Kostet, Kim Månsson

UTVECKLING AV ETT SYDSAMISKT FONEMTEST. Nina Kostet, Kim Månsson UTVECKLING AV ETT SYDSAMISKT FONEMTEST Nina Kostet, Kim Månsson Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet, 240 hp Vt 2017 Sammanfattning Bakgrund Svensk lag fastslår att talare av nationella minoritetsspråk

Läs mer

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet HöraTal En analys av resultaten från en talperceptions- och en talproduktionsuppgift

Läs mer

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som

Läs mer

Lingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor

Lingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor Lingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor Dagens föreläsning kommer att ta upp: Upplägget för lingvistik-delen Grundläggande beskrivning av språk och språkvetenskap Översikt

Läs mer

A L L M ƒ N G R A M M A T I K

A L L M ƒ N G R A M M A T I K Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K fˆr begynnande slavister Allmän grammatik Andra titlar av samme författare: Polsk basgrammatik Tjeckisk basgrammatik Tjeckisk baskurs Kommande titlar: Polsk

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt

En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 258 En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt Sara Hildor Aili Larusson

Läs mer

Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega

Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega Kaisa Putaja Tammerfors universitet Institutionen för språkoch översättningsvetenskap Nordiska språk Biämnes avhandling

Läs mer

Visuell diskrimination av vokallängder

Visuell diskrimination av vokallängder Linköpings universitet ISRN: LIU-IDA/KOGVET-G--11/008--SE Visuell diskrimination av vokallängder Känslighet för vokalduration och dess förhållande till visuell ordidentifikation Robin Keskisärkkä 2011-06-07

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

Talutveckling vid läppkäk-gomspalt:

Talutveckling vid läppkäk-gomspalt: Talutveckling vid läppkäk-gomspalt: Samband mellan konsonantproduktion vid 18 månader och 3 år Frida Hallberg och Isabelle Nordin Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet, 240 hp VT 2019 Sammanfattning

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Fonologi hos svenska förskolebarn med typisk utveckling

Fonologi hos svenska förskolebarn med typisk utveckling Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2013 ISRN LIU-IKE/SLP - A--13/005--SE Fonologi hos svenska förskolebarn med typisk utveckling

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Första lektionen Dars e avval

Första lektionen Dars e avval Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.

Läs mer

Förekomster av språkljud. Ordet fonologi består av åtta foner men bara sex fonem.

Förekomster av språkljud. Ordet fonologi består av åtta foner men bara sex fonem. 1 Fonetik (ljudlära) 1.1 Fonembegreppet 1.1.1 Fonem Minsta betydelseskiljande enhet: bil fil mil pil sil. Språkljuden b, f, m, p och s är olika fonem, eftersom de skiljer orden åt och dessa har olika betydelser.

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:

Läs mer

Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer

Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige

Läs mer

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Information till föräldrar Det finns olika orsaker till att barn med Möbius kan få problem med tal, språk och kommunikation. Facialisparesen påverkar alltid

Läs mer

Neurolingvistik - Fonologi

Neurolingvistik - Fonologi Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Hur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk?

Hur gör vi då för att segmentera och kategorisera ljud i talspråk? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 7 SPRÅKPSYKOLOGI LYSSNA OCH TALA/ PERCEPTION OCH PRODUKTION LYSSNA (kap 5) Segmentering på fonemnivå - Koartikulation:

Läs mer

Finns det ett korrekt uttal?

Finns det ett korrekt uttal? Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar

Läs mer

AVANCERADE FINSKSPRÅKIGA INLÄRARES UTTAL AV SVENSKA OCH TYSKA FRIKATIVOR. Anna-Mari Kokkonen

AVANCERADE FINSKSPRÅKIGA INLÄRARES UTTAL AV SVENSKA OCH TYSKA FRIKATIVOR. Anna-Mari Kokkonen AVANCERADE FINSKSPRÅKIGA INLÄRARES UTTAL AV SVENSKA OCH TYSKA FRIKATIVOR Anna-Mari Kokkonen Magisteravhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Hösten 2016 Humanistinen tiedekunta

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

Morgan Nilsson. A L L M ƒ N G R A M M A T I K

Morgan Nilsson. A L L M ƒ N G R A M M A T I K Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K 2 2004 Morgan Nilsson Inledning Av tradition bygger grammatiska beskrivningar av västerländska språk till stora delar på beskrivningar som en gång gjorts av

Läs mer

av Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.

av Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade. SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.

Läs mer

v. 34 Innehåll Att förbereda Lärare 21/ manga 1, kap. 1-6 Se uppgift på Lisam. Vad som helst skulle kunna hända Från fabler till

v. 34 Innehåll Att förbereda Lärare 21/ manga 1, kap. 1-6 Se uppgift på Lisam. Vad som helst skulle kunna hända Från fabler till v. 34 Innehåll Att förbereda Lärare 21/8 Introduktion Föreläsning 1 Kursintroduktion till hela terminen Litteraturens roll i F-3, litteraturdidaktik vad är det? Föreläsning om barnlitteratur och barnlitteraturens

Läs mer

Den rikssvenska varianten låter bara finare. En studie av studerandenas val av uttalsvariant under kursen Svensk fonetik med uttal

Den rikssvenska varianten låter bara finare. En studie av studerandenas val av uttalsvariant under kursen Svensk fonetik med uttal Den rikssvenska varianten låter bara finare. En studie av studerandenas val av uttalsvariant under kursen Svensk fonetik med uttal Hanna-Maija Nikula Kandidatavhandling i svenska språket Humanistiska fakulteten

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer