Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Transkript

1 Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

2 Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?)

3 Konsonanter - Artikulationssätt (hur?) Klusiler Frikativor Affrikator Lateraler Tremulanter Nasaler

4 Artikulationssätt - Klusiler (explosivor/spärrljud) Luftströmmens passage spärras helt som i: [p]-[b], [t]-[d], [k]-[g] - ocklusionsfas total spärr - explosionsfas luften strömmar ut - ev. aspirationsfas: ko-sko, på-spå, tå-stå

5 Artikulationssätt - Klusiler [p]-[b] [t]-[d] [k]-[g]

6 Artikulationssätt - Klusiler Källa: Engstrand, O., 2004: Fonetikens grunder

7 Artikulationssätt - Frikativor (spiranter) Luftströmmen passerar en förträngning som bildas av olika organ. Brus uppstår. [s], [z] [f], [v], [x], [ʂ] ([ʃ]), [ʐ] ([ʒ]), [ɕɕ] ([ʃ ʃ ])

8 Artikulationssätt - Frikativor [s] сад [х] хор [ʂ] (eller [ʃ]) шить

9 Artikulationssätt - Frikativor Källa: Engstrand, O., 2004: Fonetikens grunder

10 Konsonanter - Affrikator Börjar som klusiler men övergår till frikativor: [tɕ] (eller [ ʧ ]) час [ts] царь Finns det affrikator i svenskan?

11 Affrikata eller konsonantkluster? Analysen beror både på fonetiska och fonologiska omständigheter: Affrikator oftast kortare än motsvarande följd av klusil och frikativa. Uppträder ljudkombinationerna som enheter i språket? I spanska finns [ʧ], dock inte självständigt [ʃ].

12 Konsonanter - Lateraler (från lat. latus sida, jfr. bilateral, multilateral) Luftströmmen passerar längs ena eller båda sidor av tungan. ex. [l]:

13 Konsonanter - Tremulanter (vibranter) Någon del av talapparaten vibrerar, dallrar. ex: apikalt [r] eller uvulart [R]

14 Konsonanter - Tremulanter

15 Konsonanter - Nasaler Nasala konsonanter bildas som klusiler med skillnaden att det finns en luftpassage mellan svalget och näshålan. Denna passage öppnas genom att gomseglet dras ned.

16 Nasala icke nasala Skillnaden mellan [m] och dess icke nasala motsvarighet [b]

17 Artikulationssättet Momentant Klusiler, affrikator Kontinuerligt frikativor, lateraler, tremulanter, nasaler

18 1. näshåla - nasus 2. läpp - labia 3. tänder - dentes 4. tandvall - alveoli 5. hårda gommen - palatum 6. mjuka gommen - velum 7. tungspene - uvula 8. tungspets - apex 9. tungblad - predorsum 10. tungrygg - dorsum 11. tungrot - radix 12. struplock 13. struphuvud, stämläppar, röstspringa Artikulationsorganen

19 Artikulationsorgan svenska latin sv. adjektiv struphuvud larynx laryngal stämläppar (cordae) vocalis vokal röstspringa glottis glottal svalg pharynx faryngal munhåla cavum oris oral näshåla cavum nasi nasal läppar labia labial tänder dentes dental tandvall alveoli alveolar

20 Artikulationsorgan svenska latin sv. adjektiv hårda gommen palatum palatal mjuka gommen velum velar tungspene uvula uvular tunga lingua lingual tungspets apex apikal tungblad predorsum predorsal tungrygg dorsum dorsal

21 Artikulationsstället - Bilabial Labia - läppar Underläpp mot överläpp [p], [b] [m]

22 Artikulationsstället - Labiodental Dentes - tänder Underläppen mot överkäkens framtänder [f], [v]

23 Artikulationsstället - Dental Tungspetsen (apex) eller tungbladet (predorsum) bakom överkäkens framtänder [t], [d], [l], även [n], [s], [z]

24 Artikulationsstället - Alveolar Alveoli tandvallen Tungspetsen (apex) mot tandvallen [r]

25 Artikulationsstället - Retroflex Retroflex (apiko-postalveolar, supradental) bakåtböjd tungspets mot tandvallens bakre del bord,bort, hörn, fors, шесть [ʂ] ([ʃ]), жир [ʐ] ([ʒ])

26 Artikulationsstället - Palatal Palatum hårda gommen Tungryggen mot hårda gommen [ɕ] kyrka (palato-alveolar), [j] jul Jfr. palatalisering

27 Artikulationsstället - Velar Velum mjuka gommen, gomseglet Tungryggen mot mjuka gommen [k], [g] [x]

28 Artikulationsstället - Uvular Uvula tungspene Bakre delen av tungryggen mot tungspenen Skånskans bakre skorrande r [R]

29 Artikulationsstället - Faryngal Pharynx - svalget Bildas genom förträngning i svalget. Utmärkande för semitiska språk. [ħ], [ʕ]

30 Artikulationsstället - Glottal (Kallas även laryngal) Glottis - röstspringan I struphuvudet genom en avspärrning eller förträngning med hjälp av stämläpparna. hus [h], [ʔ]

31 Beskrivning av konsonanter Fonation (är stämläpparna med som ljudkälla?): tonande - tonlösa Artikulationsställe (var?): bilabiala, labiodentala, dentala, alveolara, palatala, velara, etc. Artikulationssätt (hur?): klusiler, frikativor, affrikator, lateraler, tremulanter, nasaler

32 Beskriv följande konsonanter [v] Ва ня [p] по чта [n] наза д [g] го род [m] ма ма [k] ко шка [r] ры бы [x] хомяќ [f] фи зика [t] торго вля [ɫ] ла мпа [d] дом