Finns det ett korrekt uttal?
|
|
- Ingrid Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet
2 Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar kursen och det är riktigt tråkigt. Lyssna på ett nyhetsankare på Ekot Fö föʂta gången ska foʂkare ta fram vetenskaplit undelag för att säkrare kunna avgöra hur en misshandelskada uppkommit. Bakrunden ti(ll) studien vi Lunds univeʂitet e atåm flesta fall av kvinnomisshandel inte lede till åtal å en föklaring ti de e att dom rättsintyg som bedriver (!) skadorna e för osäkra Vi lyssnade på en erfaren nyhetsuppläsare i dagens eko.
3 Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller finlandssvenska har ett felaktigt uttal? Har småbarn ett korrekt uttal? Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk? Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning? Hur svårt kan det va? Vi tittar på universella tendenser i världens språk Vi tittar lite extra på några områden och några exempel Uttal av utländska/lånade ord och namn? Peking Beijing Ahmed Lahti Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika områden? Finska namn, t.ex. Veli och Mäkitalo, Erkki Tyska von VW Holl. van Uttal av vetenskapliga ord; ftalater, psykologi, xylofon Andraspråkstalare
4 Ordföljd, ordval, böjning, stavning och UTTAL Igår jag köpte mat. Igår tryckte jag mat. Igår köpade jag mat Igår köppte jag mat. Tala(n)de exempel Vi lyssnade på finlandssvenska, västgötska, en andraspråkstalare och en 16- månaders förstaspråksinlärare
5 Talets flyktighet Det skrivna står kvar och kan undersökas Det talade är ögonblickligt och beroende av minnet. En felaktig ordföljd eller ändelse är lättare att konstatera än t.ex. ett ö-ljud som är lite för e-aktigt eller å-aktigt, eller ett konsonantljud som är lite för kort Inspelat uttal underlättar analys, men det låter sig inte göras regelbundet eller till vardags.
6 Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller finlandssvenska är fel? Har småbarn ett korrekt uttal Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk? Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning? Hur svårt kan det va? Vi tittar på universella tendenser i världens språk Vi tittar lite extra på några områden och några exempel Uttal av utländska/lånade ord och namn? Peking Beijing Ahmed Lahti Finska namn, t.ex. Veli och Mäkitalo, Erkki Tyska von VW Holl. van Uttal av vetenskapliga ord; ftalater, psykologi, xylofon Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika områden? Andraspråkstalare
7 Uttal kan variera på grund av: Tidigt i talutvecklingen Andraspråksinlärning Dialekt Talarstil Olika norm Muskulär, anatomisk, neurologisk störning
8 Neurologiskt och muskulärt Motoriska mönster och vanor T.ex. köra bil i vänstertrafik Talet involverar muskler från bålen via struphuvudet, tungan, gomsegel, läppar, käke med samordningskrav på millisekund-nivå Märkligt att det alls är möjligt att tala Man kan träna artikulationen Vi lyssnade på en kille som sjöng en mycket artikulationskrävande aria ur Barberaren i Sevilla (Opera av Rossini)
9 Vanligt i världens språk Ord och stavelser ska helst börja på EN KONSONANT och sluta på VOKAL: ta, gå, ni, fe, ko. Flera stavelser går ofta bra om man följer samma regler: bada, koka, leka, bero, bolagisera, passera, Zuzuki, Sanoma Om vi absolut ska ha en slutkonsonant ska det helst vara en nasal eller annan sonorant: hem, kom, säng, den, bal, hej Ord som håller sig inom de strukturerna brukar inte vålla uttalsproblem för andraspråksinlärare men*
10 Svenska som värstingspråk en generös fonotax Sprint, text, mixtra, skälmskt, bjurholmskt (obs att boksaven x motsvarar k+s i uttalet) KKK V KKKKK Ännu värre i sammansättningar: inkomstklyftor (5) textstruktur (6) men en ord- eller morfemgräns underlättar talplaneringen, åtminstone för modersmålstalaren, eller? Vi lyssnade på en svensk som hade problem att säga inkomstklyftor ; blandade ihop konsonanter. Sedan en radioreporter som ibland lade till en vokal efter ord som slutade på konsonant; i fjolə, indexə
11 Villkor för andraspråksuttal Inlärarens startålder Inlärarens förstaspråk Exponering Motivation Träning Begåvning/språköra Betänk samordningen på millisekundnivå
12 Vad är nytt i ett andraspråksuttal? Kanske vissa språkljud; vokaler eller konsonanter Fonotaxen Prosodin / språkmelodin Alltså: minst lika svårt att lära sig ljudens organisation, som ljuden själva
13 Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller finlandssvenska är fel? Har småbarn ett korrekt uttal Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk? Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning? Hur svårt kan det va? Vi tittar på universella tendenser i världens språk Vi tittar lite extra på några områden och några exempel Uttal av utländska/lånade ord och namn? Peking Beijing Ahmed Lahti Finska namn, t.ex. Veli och Mäkitalo, Erkki Tyska von VW Holl. van Uttal av vetenskapliga ord; ftalater, psykologi, xylofon Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika områden? Andraspråkstalare
14 Ort- och personnamn Utländska/lånade ord och namn som av olika skäl är svåra att uttala (eller svåra att komma överens om uttalet av) Fransk getost Fransk alport Krångliga facktermer
15 Ort- och personnamn Peking Beijing Två stavelser: 1 ner-upp 2 jämn hög Vi tittade och lyssnade på ett klipp från Youtube; hur man uttalar Beijing korrekt på mandarin. Hur nära mandarinuttalet ska den svenska normen ligga?
16 Ort- och personnamn Finska, arabiska namn med icke-initialt /h/ Lahti Exempeluttal med genuin finska på nätet. Ahmed Vi lyssnade på en lektion från nätet med demonstration av två sorters h- ljud i arabiska; ett vanligt och ett skarpare ungefär som att viska/väsa ett ä-ljud.
17 Ort- och personnamn Exempel på finska, tyska och nederländska namn Veli, Mäkitalo, Erkki, Finskans prosodi, vokalfonem vs svenskans J. von Anka, Vincent van Gogh, VW (Das Auto) Vi lyssnade på ett klipp från Wikipedia, med det nederländska uttalet av Finshent van Xox Veta om, klara av, orka, snobba?
18 Ort- och personnamn Krångliga facktermer Ftalater, psykolog, xylofon, zylitol Inspelat från radio: en kemist/forskare som sade ftalater och en reporter som sade eftalater
19 Förenklingar Psykolog sykolog Xylofon sylofon Ftalater eftalater / fta.la.ter ef.ta.la.ter Jämför eskola estudera (spanska, persiska som förstaspråk)
20 Andraspråksuttal Vistas i målspråksmiljö = högre krav på anpassning till lokal norm Vill bli förstådd Det beror lite på var man bor
21 Talets och uttalets flyktiga karaktär Kan man säga att skånska eller finlandssvenska är fel? Har småbarn ett korrekt uttal Varför är det svårt att ställa in sitt uttal till ett annat system/annat språk? Varför kan man inte direkt tala ett annat språk utan brytning? Hur svårt kan det va? Vi tittar på universella tendenser i världens språk Vi tittar lite extra på några områden och några exempel Uttal av utländska/lånade ord och namn? Peking Beijing Ahmed Lahti Finska namn, t.ex. Veli och Mäkitalo, Erkki Tyska von VW Holl. van Uttal av vetenskapliga ord; ftalater, psykologi, xylofon Andraspråkstalare Vad är rimliga kravnivåer för dessa olika områden?
22 Rimlighetsaspekten Hur långt ska vi gå i strävan att efterlikna det lokala uttalet (av t.ex. en utländsk ort)? Hur långt ska man få anpassa uttalet av en utländsk ort för att det ska bli lättare för icke infödda talare att uttala ordet? Svenskars uttal av finska efternamn är ett närliggande exempel.
23 Finns det ett korrekt uttal? Nja Ett uttal som är lätt begripligt och inte innehåller något som drar uppmärksamheten från innehållet, kan ju kallas korrekt om man vill Vissa uttal är näst intill obegripliga och drar lyssnarens uppmärksamhet från innehållet till formen. Mer meningsfullt att tala om begriplighet, lyssnarvänlighet och funktionalitet.
24 Slutsats Det finns mer eller mindre lämpliga uttal för olika syften. Det finns mer eller mindre lyssnarvänliga uttal beroende på vem som talar och vem som lyssnar. Det finns mer eller mindre begripliga uttal beroende på vem som talar och vem som lyssnar.
25 Tack för att ni lyssnade!
man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merSvenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?
Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merAtt lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se
Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade
Läs merUttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se
Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Vad består talet av?
Läs merEngelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien
Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.
Läs merVad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? i Uttalsbetraktelser t l för lärare i svenska som andraspråk i Karlstad 2009 med Bosse Thorén, fil. dr i fonetik, universitetslektor vid
Läs merDin väg till svenskan
Din väg till svenskan Marie Westergren Eslövs folkhögskola m.westergren@eslovsfhsk.se 1 Att arbeta med svenska på Internet Det finns många bra sidor på Internet där du själv kan träna svenska. Här har
Läs merDags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.
Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,
Läs merUttalsundervisning: mål, medel, möjligheter
Skolporten 23 mars 2017 Uttalsundervisning: mål, medel, möjligheter Föreläsningen kommer att följa denna presentation i stort, men smärre avvikelser kan förekomma Bosse Thorén, fil dr i fonetik, universitetslektor
Läs merAEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)
AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)
Läs merHäxprovet Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera är häxa och varje torsdagkväll går hon på häxskola. En torsdag när hon och Sira kommer dit är Mara inte där. Mara brukar aldrig
Läs merFöljande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.
Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merUttalsutveckling med hjälp av IT-teknik
Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare
Läs merBLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk
BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt
Läs merVåga snacka Lärarhandledning 7
Våga snacka Lärarhandledning 7 Lärarhandledningen och arbetsbladen är skapade av Lena Wilhelmsson och Christina Säflund Olsson. Lena är lärare i svenska och franska och förstelärare i svenska som andraspråk
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merFlera övningar innehåller träning i att skilja på närliggande vokal- och konsonantljud för att eleven ska kunna koppla ihop varje språkljud med rätt
I Arbetsbok 2 bygger varje övning på en läsövning i Läsebok 2, övning 1 i Arbetsbok 2 hör ihop med läsövning 1 i Läsebok 2, övning 2 med läsövning 2 osv. Orden i läseböckernas läsövningar bearbetas i arbetsböckerna
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merMODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merVad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?
Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen? Uttalsbetraktelser för lärare i sfi och svenska som andraspråk i Gävle september 2009 Med er själva och Bosse Thorén, fil. dr i fonetik,
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merNederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2018 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I
Läs merModerna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17
Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de
Läs merBalen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.
Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merRöstteknik och Läsmetod
Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,
Läs merOm uttal och uttalsundervisning
Om uttal och uttalsundervisning Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Vad är brytning?
Läs merSvenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.
Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet
Läs merKurser i svenska för internationella studenter och forskare
Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare
Läs merSpråkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning. Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old
Språkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old HUR LÄR MAN SIG SPRÅK? Vad ska man lära sig när man lär sig ett språk?? Man
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merNederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15
Läs merMeine Familie und mein Freund Lukas
Tyska år 7 ht 2014 Meine Familie und mein Freund Lukas ARBETSOMRÅDE Familj och vänner är något av det viktigaste som finns här i världen. Glädjen man känner när man får åka på utflykter med sin familj
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs merKrashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Läs merLäsförståelse. Allan Zongo och den sista dagen. Popcorn. Elevmaterial. Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.)
SIDAN 1 Läsförståelse Popcorn 1. När brukar man skörda majs? 2. Vad pratar hela byn om? 3. Vem är Jönsson? 4. Från vilken grönsak kommer popcorn? 5. Hur många dagar tar det, för Max pappas majs, att växa
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs mer(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)
Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?
Läs merRÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
Läs merDu ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig
Du e la go, keeeka rekor och tösera på brua. Lär dig mer om svenska dialekter! När vi arbetat klart med området ska du känna till: Varför dialekter finns. Några varianter av regionala skillnader i talad
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merFörsta lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
Läs merSvenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.
DNR LIU-2016-02257 1(6) Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II. Uppdragsutbildning 45 hp Swedish as a second language for teachers years
Läs merSvenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska
Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga April 2018 Innehåll Spåra och forma bokstäver... 3 Öva ljud och bokstavskoppling...
Läs merInte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv
Thorén 2009 Svenskans beskrivning 30. Institutionen för nordiska språk, Stokholms universitet Inte utan konsonantlängd svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv Bosse Thorén Högskolan Dalarna Inledning
Läs merFörord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar
Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande
Läs merAppar vi arbetat med
Appar vi arbetat med Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 5 juni 2013 ipad projekt Vt-2013 appar vi jobbat med, Sida 1 Choiceboard Creator Vi har använt denna app för att välja sång. Man kan ställa in så det
Läs merOBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 GRUNDERNA I SVENSKA FÖR RYSKSPRÅKIGA
SPRÅK OBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! SVENSKA FÖR SPRÅKEXAMEN (120211) to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 5.3.2009-2.4.2009, 15 lektioner Vad är allmän språkexamen?
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merProsodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter
Läs mer10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners
10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merÅsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet
Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merUtveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Läs merväskor fyllda med språklust!
väskor fyllda med språklust! Projektet Språk-kedjans väskor är framtagna för att du som förälder ska få tips om hur du och ditt barn kan leka och arbeta med språket. Väskorna passar speciellt bra att använda
Läs merFunderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk
Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi för uttalsundervisning i svenska som andraspråk 1. Inledning 1.1 Prioritering nödvändigt inom undervisning Alla som ska bedriva undervisning
Läs merErik på fest Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merUtvärdering 2014 deltagare Voice Camp
214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merEtt perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi
Institutionen för konst, kommunikation och lärande Svenska och lärande C C-uppsats 15hp, VT 2011 Camilla Persson Handledare: Anders Öhman Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? SFI och prosodi 2 Sammanfattning
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merKURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merDet låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Läs merSpecialarbete, 10 poäng Svenska som andra språk, SIX 420 (41-60 poäng) Höstterminen 2005 Handledare: Anders-Börje Andersson
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andra språk UTTAL OCH SPRÅKLIG KOMPETENS Jämförande analys av två nybörjargrupper inom Svenska för invandrare, sfi Pia Adams och Elisabeth
Läs merLove Peace and Understandning
Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merTala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
Läs mer