Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:

Transkript

1 Lektion 2, Språk

2 Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns utveckling av L1 (särskilt i termer av mentala och systemtatiska regler, jmfr. Chomskys teori om UG)? Morfem; ett vanligt studieobjekt (Dulay & Burt, mfl.).

3 Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2: 1. -ing form, plural, kopula 2. Hjälpverb, artiklar 3. Oregelbunden preteritum 4. Regelbunden preteritum, 3-person singular, possessivt -s

4 Interimspråk 2 Ett variabelt system -variation, ett tecken på aktiv utveckling -situationella (stil, kontext), psykolingvistiska (stressfaktorer, buller, humör etc.), samt lingvistiska (fonologisk/syntaktiskt omgivande element) förklaringar Fossilisering en myt? Nära infödd nivå (near native-like)

5 Inföddhet -Att uppfatta sig själv som infödd (självuppfattad inföddhet) -Att uppfattas av andra infödda som infödd (uppfattad inföddhet) -Att vara som infödd (analyserad inföddhet) Nästan infödda inlärare kan vara svåra att skilja från infödda för att de små skillnader i behärskning som finns, är svåra att uppfatta i vanlig kommunikation. Man kan alltså tala om uppfattbar och ickeuppfattbar icke-inföddhet

6 Morfemstudier visar liknande (men inte identiska) inlärningsgångar hos L1 och L2. Skillnader kan förklaras i relation till ålder och erfarenhet av språkinlärning. Morfemstudier visar också att mycket få fel, kan förklaras genom sk transfer mellan L1 och L2, utan kan hänföras till utvecklingsrelaterade fenomen som t.ex. övergeneraliseringar, som även L1-inlärare gör.

7 Språktypologi Fokus på hur världens språk är uppbyggda vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. För andraspråksforskning har språktypologin haft betydelse genom försök att förklara olika inlärningsgångar, påverkan mellan språk och förekomster av vissa fel Kontrastiv analys och felanalys, är två inriktningar (populära på -60 och 70-talet)

8 Kontrastiv Analys Mycket inflytelserik inriktning, utvecklad från -60 talet, där jämförelser mellan olika språk står i centrum. Grundprincipen är att det som är lika i språk är lättare att lära sig och leder till färre fel och att det som är olika, är svårare och leder till fler fel Positiv och negativ transfer Användes för att förutspå olika typer av fel i inlärarspråket Problem: Andelen fel som kunde förklaras eller förutspås med kontrastiv analys var inte så många och ibland vållade olikheter inga problem för inlärarna. Notera att moderna grammatikböcker ändå idag är påverkade av KA, även om de också ofta är av komparativ karaktär.

9 Språktypologi: Absoluta universaler Alla språk har vokaler och konsonanter Alla språk har substantiv och verb Alla språk har CV- stavelser (konsonant-vokal, jmfr. ma, pa, da, hi, ly etc.) Roll för språkinlärning? Alla inlärare kan från början producera CVstavelser. L2-inlärare tenderar att sträva mot CV-stavelsen, t.ex. genom strykning eller epentes

10 Utvecklingsgångar uttal 1. Konsonantstrykning, exempel mor [mu:] 2. Vokalepentes, exempel mor [mu:rɘ] 3. Särdragsförändring, exempel mor [mu:l] 4. Målvärde, exempel mor [mu:r] C Ø C CV Ci Cj Ci Ci

11 Universella tendenser Exempel sonoritetsprincipen, dvs. att stavelsestrukturen i världens språk i stort följer ett visst mönster för hur konsonanter ordnas före och efter stavelsekärnan (som nästan alltid är en vokal). Begrepp: ansats (det som föregår stavelsekärnan), kärna (oftast vokal), koda (det som följer stavelsekärnan)

12 Exempel på sonoritetsprincipen glömt vs *lgötm vokal halvvokal likvida nasal frikativa klusil halvvokal likvida nasal frikativa klusil /j/ /l/, /r/ /m/, /n/, /ŋ/ /f/, /v/, /s/ mfl. /p/, /t/, /k/, /g/, /b/ mfl.

13 Markeringsdifferentialhypotesen (Eckman) Markering: Ett språkligt fenomen sägs vara mer markerat än ett annat fenomen om det första implicerar förekomsten av det andra, men inte tvärtom. Exempel: tvåkonsonantkluster CC i ansatsposition, t.ex. [sk] i sko förutsätter att även enkla konsonanter förekommer i samma position, t.ex. [s] so och trekonsonantkluster, t.ex. [skr] skrot förutsätter både tvåkonsonantkluster och enkonsonantkluster. Däremot finns det språk som bara har enkonsonantkluster, utan att därför ha två- och trekonsonantkluster. CCC är alltså en mer markerad struktur, än vad C är. De områden i målspråket som skiljer sig från modersmålet och är mer markerade än i modersmålet resulterar i svårigheter De områden i målspråket som skiljer sig från modersmålet, men inte är mer markerade än i modersmålet, resulterar inte i några svårigheter